RSS

Fin men lite spretig debutroman

Nerverna heter David Nyman nyutkomna debutroman. Den är verklighetsbaserad och romankaraktären Ida är baserad på författarens egna farmor. Jag tycker alltid det är så roligt att läsa debutanter! De är helt oskrivna kort och man vet egentligen aldrig vad man kan vänta sig som läsare. Ofta blir jag överraskad av hur skickligt man kan skriva första gången. Ja, då är ju förstås inte den allra första gången för någon, men jag menar första gången man blir publicerad.

Det finns mycket jag tyckte om i Nerverna. Det finns ett slags stillhet som jag gillar. Ivar Broman är en strävsam man. Lite stoisk finner han sig i livets alla vändor. Han tycker att han har allt när han får sin Ida. Tillsammans driver de byns lanthandel och efter något års äktenskap föds deras son Harry. Men när Ida får ett sent missfall, bryter mano-depressiviteten som legat och bidat sin tid ut. Ida läggs in på ett sinnessjukhus, som man kallade de psykiatriska vårdhemmen på 1940-talet. Hon är nervsjuk, som man säger. Därefter får hon endast korta permissioner, men faller alltid åter ner i det bottenlösa mörkret. Ivar orkar inte längre varken sköta sin lanthandel eller sin son, som han lämnar bort till sin syster. Själv drar han till Stockholm och blir inneboende hos en gammal dam, samtidigt som han hankar sig fram inom järnvägen. Kontakten med Ida och Harry blir allt mer sporadisk. Långt senare möts far och son igen när Ivar ligger på sin dödsbädd. Är det för sent för försoning?

Tyvärr blir det lite spretigt när författaren avviker från att berätta om familjen Broman och istället låter överläkaren Allan Renck komma till tals. Det är han som är högst ansvarig för vården på Santa Anna, där Ida är inskriven. Han har en föreställningen om havsbadets lugnande inverkan på patienterna och driver igenom att de får tillgång till en bit strand. Jag hade hellre sett att den berättelsen vävdes in i Idas. Annars tycker jag mycket om hur David Nyman väver in föräldrarnas berättelse med den nutida Harrys. Hur Harry söker efter svar om sin uppväxt genom att forska i det förflutnas tystnad. Tack och lov att psykisk sjukdom inte är riktigt lika stigmatiserande idag!

Författare: David Nyman
Titel: Nerverna
Förlag: Wahlström & Widstrand

 

 

 
 

Hett i hyllan 1

image

Monika på bokbloggen Bokföring enligt Monika kommer med en rolig uppmaning: Visa världen vilka bortglömda skatter (a k a hyllvärmare) som gömmer sig i våra bokhyllor! Du vet, de där böckerna som du en gång i tiden ansåg dig tvungen att äga och som du inte kunde vänta tills att få börja läsa? Böckerna som står där och fortfarande ger dig dåligt samvete, bortglömda men ändå högst närvarande. Nu är det dags för dem att få synas! Här hittar du många andra bokbloggare som visar upp sina dolda skatter.

Själv behövde jag inte alls leta. Den här boken har inte stått så länge i bokhyllan, men är en sån typisk bok som jag ju så gärna ville läsa när jag köpte den, men så blev den liggande.. eller stående, då. Boken heter Unbecoming och är skriven av Rebecca Scherm, inköpt juni 2015 på resa hem från fotbolls-VM i Canada, mot Roswell, GA, med ett stopp i Chicago. Där besökte jag bokhandeln Unabridged Bookstore och där fick jag syn på den.

Så här står det bland annat om den på flikens insida:

”The first lie Grace had told Hanna was her name…

In a grubby antiques shop on the outskirts of Paris, Grace restores bric-a-brac, mends teapots, resets gems. She calls herself Julie, says she’s from California, and slips back to a rented room at night (…)

Back in Garland, Tennessee, two Young men are about to be paroled, Both have served time for a crime about which Grace knows a great deal. Their daring escapade went bad, but not Before Grace made it onto a plane – contraband in her carry-on, and began methodically disassembling the known facts of her Life.Now she knows that somehow, a piece of her past will find her. (…)

Rebecca Scherm’s novel is truly a brilliant debut, with echoes from classics from Hitchcock and Highsmith but written with the subtlety and precision of the best contemporary fiction.”

Inte så konstigt att jag föll för Unbecoming va? Nu är det jag som lägger tillbaka den i TBR-högen så att den inte glöms bort igen!

 

 

 
4 kommentarer

Publicerat av på 14 februari, 2017 i Böcker, Hyllvärmare

 

Homegoing eller Vända hem

img_0385I somras var jag på roadtrip i Kalifornien och besökte en hel del bokhandlar (as per usual).  I en av dem, i mysiga La Jolla, såg jag Homegoing av Yaa Gyasi och tjuvlyssnade lite när bokhandelsbiträdet pratade om den som en av de bästa han läst i år. Jag tror också att den hade omnämnts i någon av de amerikanska bokpoddarna jag lyssnar på också, för jag kände igen titeln så väl. Hur som helst, Homegoing hamnade så småningom i min att läsa-hög, där den fick ligga alltför länge…

Det här är en fantastisk roman! Både hur den är konstruerad, vilka viktiga tankar den väcker om ursprung och identitet och kanske framför allt när det gäller att belysa en del av den afroamerikanska historien! Vi får följa två systrar som föds i Ghana sent 1700-tal. De två systrarna skiljs åt. Den ena systern Effia växer upp i en by i Fanteland, där man gör affärer med britterna. Främst när det gäller slavar som de tagit som krigsfångar från ett annat stamfolk, Asante. Hennes pappa har planer för henne att hon ska giftas bort med byns främste man, men hennes mamma har andra planer och får henne istället bortgift med en vit förmögen, engelsk guvernör, som förstås redan har en annan familj hemma i England. Den andra systern, Esi, växer upp i Asanteland och tas som ung tonåring till fånga och säljs som slav. Hon hålls fången i källarhålorna under slottet där Effia bor, ovetande om systerns existens. Efter några månader av svält och övergrepp så skickas hon över havet till Amerika, där hon säljs till en plantageägare i Alabama.

I kapitel om ca 30 sidor får vi sedan följa en ättling till systrarna ur varje generation fram till våra dagar. Yaa Gyasi lyckas ge röst och väcka varje karaktär till liv på ett sätt som gör att romanen nästan tycks dokumentär. Hon håller ihop familjehistorierna väl och visar tydligt hur tidigare generationers umbäranden, men också strävan, har betydelse för kommande. Att arv och miljö samverkar i formandet av en människa. Berättelsen är förstås också en odyssé genom historien där kolonialismen och dess efterverkningar i högsta grad begränsar även människors liv idag.

Författaren Yaa Gyasi föddes i Ghana men bor nu i Kalifornien. Homegoing är en debutroman, vilket känns helt otroligt. Det sägs att den utlöste ett budgivningskrig bland de amerikanska förlagen. I Sverige har den just kommit på svenska på Norstedts förlag med titeln Vända hem.

Titel: Homegoing
Författare: Yaa Gyasi
Förlag: A. A. Knopf

 

Kall kall jord

Kall, kall jordFörsta boken att bli utläst 2017 blev denna: Kall kall jord av Adrian McKinty. Denne irländske författare är nykomling på svenska och han har skrivit flera böcker om kriminalinspektör Sean Duffy och detta är den första i serien (Tack! Modernista för att ni översätter och ger ut böckerna i ordning). Lite kul kuriosa är att Adrian McKinty är ett stort fan av Tom Waits och alla hans böcker bär titlar från dennes låttexter! Sen tycker jag att kall kall jord (The Cold Cold Ground) verkligen är synnerligen lyckad deckartitel!

Det som är extra häftigt med Kall kall jord är att den utspelar sig på Nordirland under 80-talet. Jag som var barn då minns en hel del ”rubriker” från konflikten (inbördeskriget!) mellan protestanter och katoliker. Jag har inte tänkt på det på många år, men så sjukt att det här pågick för inte alls så längesen. Jag tycker tiden som McKinty har placerat sin berättelse i verkligen tillför något alldeles extra till den här deckaren. Många händelser tycks helt autentiska och det är levande beskrivet. Som t. ex. hur poliserna checkar av ett område innan de går in. Hur fe hela tiden är beredda på falsklarm för att locka dem till platser där förövarna ligger i bakhåll och poliserna själva är de tänkta offren.

Det är två till synes helt separata mord som inleder den här berättelsen. Den ena är en ung man som lämnas i en övergiven bil. Hans hand är avskuren och gärningsmannen verkar vilja sända ett budskap till någon. I alla fall är det en mördare som vill att hans offer ska hittas. Det andra är en ung kvinna som hittas hängd. Ingen tycks sakna henne men obduktionen visar att hon nyligen fött ett barn som hon har ammat. Naturligtvis hör de två så till synes olika händelserna ihop med varandra, vilket kriminalinspektör Sean Duffy strax upptäcker.

För en deckarälskare som jag är det här en nyfunnen bekant som jag direkt känner att jag klickar med. Lite påminner han faktiskt om en annan av mina favoriter, Ian Rankin, Det är verkligen samhällets bakgård som skildras och poliserna är inte alltid de hjältar vi tror dem vara. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge tills jag återser Sean Duffy igen!

Författare: Adrian McKinty

Titel: Kall kall jord

Förlag: Modernista

 
8 kommentarer

Publicerat av på 7 februari, 2017 i Böcker, Historisk roman, Krig, Rec.ex., Spänning

 

Främlingen vet allt om dig

coben_framlingen_3d_rgb-286x447Harlan Coben! När man vill ha en stunds berg- och dalbanesvall i magen så är verkligen detta en författare som aldrig gör en besviken! En gång i tiden gjorde jag misstaget att läsa för många av hans thrillers på kort tid och då blev jag lite mätt, så där som man kan bli efter alltför mycket lördagsgodis. Nu var det ganska exakt ett år sen jag läste hans Saknar dig och nu var det definitivt dags för en till!

Främlingen griper tag redan från början. Han dyker upp plötsligt och oväntat i baren där Adam Price befinner sig. Han viskar några ord om Adams fru i hans öra och försvinner sen spårlöst. Informationen främlingen lämnar verkar först helt otrolig, men tankarna på det han sa förföljer Adam de efterföljande dagarna. Är det möjligt att hans hustru sen 18 år skulle kunna ha bedragit honom så? När han kontrollerar sitt och hustruns gemensamma bankkonto och finner bevis för att hon lurat honom, konfronterar han henne. Några dagar senare får hon ett sms där det står att hon behöver tänka och ha lite tid för sig själv. Det är bara det att hon tycks spårlöst försvunnen. Då bestämmer sig Adam för att försöka luska reda på mer information om den här främlingen. Vem är han som tycks veta allt om smutsiga familjehemligheter och inte drar sig för att föra de mörkaste handlingarna ut i ljuset? Vilket är hans syfte? Ju mer Adam nystar i detta, desto mer inser han att den personen han trodde sig känna utan och innan, egentligen är en enda stor gåta.

Korta kapitel, snabba ryck är Harlan Cobens signum och det är ju det som gör läsningen så underhållande! Kanske att det ibland blir lite kantiga personporträtt, men på samma gång lyckas han få de mest otroliga händelser att verka fullkomligt rimliga och det tycker jag kännetecknar en skicklig thrillerförfattare!

Titel: Främlingen
Författare: Harlan Coben
Förlag: Bookmark

 
6 kommentarer

Publicerat av på 29 januari, 2017 i Böcker, Rec.ex., Spänning

 

Skruvad, helknäpp och alldeles alldeles underbar

img_0386Ett par dagar innan jul damp det ner en fin överraskning i brevlådan från Brombergs förlag: Ian McEwans nya roman Nötskal. Stort tack för det!

Om man läser på baksidan, vilket jag alltid gör på nya böcker, så verkar detta absolut inte vara något för mig. Jag har svårt för skruvade berättelser rent allmänt och är inget fan av övernaturliga inslag i böcker. Och samtidigt, jag gillar ju Ian! Han skriver ofta tänkvärda romaner och hans språk brukar flyta lätt över boksidorna. Och får man en bok i gåva så måste man ju åtminstone ge den en chans, eller hur?

Det tog kanske en 10-15 sidor innan jag upptäckte att jag satt och smålog över det absurda i att ett ofött foster beskriver det underbara i ljudet som uppstår när någon korkar upp ett gott rödvin och vetskapen om hur vinet kommer att vidga ens tankebanor och förnimmelser på ett ljuvligt sätt. Kort sagt, berusningens välbehag. Ian McEwan kan ju skriva riktigt roligt också!

Inuti mamma Trudys mage växer ett snart fullgånget foster. Detta foster tvingas lyssna på hur mamman och hennes älskare, tillika svåger, smider planer på att mörda den blivande pappan. Fostret själv vill på alla sätt förhindra detta, eftersom parets framtidsdrömmar inte heller verka inbegripa något barn. Men hur kan man varna sin far om dessa planer inifrån magen som ett ofött foster? Det kan man inte. Ensamt får fostret filosofera över hur detta skulle vilja vrida allting rätt och på något sätt försök finna en acceptans inför det som sker, hjälplös instängd som han är. Fostret är väldigt intelligent och skarpsynt, inte sällan med en touch av ironi i sina klockrena analyser av omvärlden. Ofta blir det ganska dråpligt, men här finns även ett slags vemod över sakernas tillstånd. Relationen till Trudy är komplicerad. Fostret älskar sin mamma, men inser också att kärleken kanske inte alls är besvarad och att mamman i alla fall inte har hans bästa för ögonen. Ian McEwan lyckas också bygga upp en thrillerartad spänning – hur ska detta sluta? Så mycket ryms innanför dessa bokpärmar och blott drygt 200 sidor!

Författare: Ian McEwan
Titel: Nötskal
Förlag: Brombergs

 

 
1 kommentar

Publicerat av på 22 januari, 2017 i Böcker, Humor, Rec.ex., Spänning

 

Hej, här är jag igen!

För snart två veckor sen var jag ute på en kvällspromenad med vår hund Tintin. Av någon anledning tyckte jag att det var en god idé att gå på skogsvägen bakom vårt hus i mörkret. NÄR DET ÄR ISIGT OCH HALT. Plötsligt föll jag huvudstupa bakåt på ryggen, jag hann inte alls reagera förrän bakhuvudet studsade upp och ner ett par gånger mot marken. När jag öppnade ögonen igen, snurrade talltopparna uppe i himlen och huvudet värkte. Jag fick fram min mobiltelefon som låg i vänsterficka, samtidigt som jag fortfarande höll hårt i hundkopplet med höger hand, men fick byta hand direkt och släppa kopplet. Min höger hand värkte något så infernaliskt! Jag lyckades ringa min dotter M, som körde mig till jourläkarcentralen och sen satt vi på akuten till kl. 2 på natten. Diagnos: brutet båtben och gips i 12 veckor (och förmodligen sjukskriven lika länge)!

Som tur är har smärtan minskat väsentligt och nu kan jag koncentrera mig när jag läser igen. Planen är också att väcka liv i min kära bokblogg. Energin har fattats mig denna känslomässigt turbulenta senhöst, men nu kanske tillfället är här.

PS. Dagens insikt: Det tar förbaskat lång tid att skriva med en hand och jag blir väldigt trött i axel och rygg av det.

PS2. Skulle väldigt gärna sätta detta inlägg under kategorin ”Dystopi” för det är lite så mitt liv känns just nu.

 
2 kommentarer

Publicerat av på 22 januari, 2017 i Nyheter