RSS

Kanske årets besvikelse

24 Maj

Mina förväntningar på Skuggbiblioteket av Mikkel Birkegaard var höga: Boken skulle vara ”en roman som lyckas kombinera äventyrlig fantasi med en djup och kärleksfull fascination inför läsandet och litteraturen som sådan.”  (enligt baksidetexten) Vad kunde gå fel? Svar: Mycket.

Jon Campelli, som av sin far ärver ett gammalt antikvariat, blir snart introducerad i faderns hemliga bibliofilsällskap. Det består av ett antal s k lettorer, som har förmåga att påverka andra när de läser. Sällskapet vill värna om läslusten och använder bara sina kunskaper i positiva avsikter. När antikvariatet råkar ut för ett bombdåd så kommer Jon snart ett annat hemligt sällskap av lettorer på spåren. Detta sällskap har helt andra intentioner och tänker använda sin förmåga till att styra makthavarna så att de blir deras marionetter. Som upplägg är väl detta helt ok. Det är en rätt synmpatisk tanke att litteraturen kan betyda så mycket. Och assistenten Katerina i antikvariatet, som snart blir Jons närmast förtrogna (på fler än ett sätt), är dessutom dyslektiker och kan inte alls läsa själv, men förmår ändå starkt påverka andras läsupplevelser. Det är ju också en fin sak. Problemet är att det blir lite löjligt när jag som läsare hela tiden ligger ett flera steg före i händelseförloppet. Jag vet vem som kommer visa sig styra parasällskapet, jag vet vem som är förrädare och jag vet hur det kommer att gå för Jon lååååångt innan författaren så avslöjar.  Och det är ett stort ABER när de gäller litteratur som är tänkt att vara underhållande och spännande…

Så tyvärr, tummen ner för Skuggbiblioteket!

Annonser
 
3 kommentarer

Publicerat av på 24 maj, 2009 i Böcker

 

Etiketter: , ,

3 svar till “Kanske årets besvikelse

  1. Boktoka

    24 maj, 2009 at 19:37

    Vilken tur att jag inte läst Skuggbiblioteket ännu, eftersom du sågar den ganska rejält. Å andra sidan brukar jag vara ganska seg på att förstå sambanden.

    Om du tänker dig att jag inte fattade i förväg. Skulle boken vara läsvärd då?

     
  2. frue

    24 maj, 2009 at 20:29

    Njae, svårt att säga. Och svårt att tro att du inte skulle genomskåda historien. 😉

     
  3. Johan

    3 juni, 2009 at 07:34

    Synd, för den lät lovande och spännande… 🙂

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s