RSS

Anders Wahlgren: Sigrid & Isaac

16 Aug

13023946_O_1I veckan utkom andra upplagan av Anders Wahlgrens bok om konstnärsparet Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald, Sigrid & Isaac.

Anders Wahlgren är konstvetare, författare och regissör. 2005 gjorde han en film med samma namn. Den gav mersmak och Anders Wahlgren uppmuntrades att fortsätta sin forskning. Jag har inte sett filmen, tyvärr, men efter att ha läst den här boken så blev jag väldigt nyfiken på den. I förordet skriver författaren att han inför skrivandet av den här boken fick tillgång till parets privata brevväxling. De skrev många brev till varandra, emellanåt dagligen (!), eftersom de i långa perioder bodde åtskilda (han i Stockholm och hon i Paris och senare på Sicilien). Dessutom har han tagit del av de artiklar och andra publikationer som skrevs om paret. Det är skrämmande läsning och antisemitismen ges en central plats i boken. Anders Wahlberg visar tydligt hur utbrett judehatet var i Sverige under 1920- och 30-talet och att man i Sverige visst var medveten om hur judarna behandlades i andra världskrigets Nazityskland. Som läsare idag förfasas man över hur ansedda tidningar som t ex Dagens Nyheter tilläts publicera rena personangrepp och antisemitistiska smädelser mot framförallt Isaac (eftersom han var jude) men även mot Sigrid. Hon var också den som tog mest illa upp av de offentliga rabalderna.

Isaac var också en man som stod upp för sin sak och han var van vid att ta plats. Emellanåt upplevs han som väldigt självupptagen, något som retade konstnärskollegerna. Sigrid fick stå tillbaka för Isaac och när sonen Iván föddes var det förstås hon som skötte hem och barn. Båda två hade de gått i målarskola hos Henri Matisse i Paris. De målade i enlighet med modernismen och Sigrid experimenterade mycket med färger. När de ställde ut för första gången på ett svenskt galleri mottogs de med stor skepsis och kritikerna skrädde inte orden. I Sverige var det nationalromantiska fortfarande det sätt man målade på och man var ännu inte redo för modernismen. Det kom att dröja många år innan de båda vann erkännande och uppskattning.

De hade ett mycket innerligt förhållande men Isaacs otrohet och alla offentliga skriverier (t o m åtal!) tog hårt på Sigrid. Till slut fick hon en psykisk kollaps och lades in på Beckomberga mentalsjukhus för vård. På den tiden hade man ingen psykofarmaka mot den här sortens sjukdomar. Samtalsterapi fanns inte heller. Sigrid behandlades i stället med höga doser av insulin, vilket orsakade medvetslöshet. Patienten beordrades också sängläge och bäddades ner för att ”lugna blodet”. Sigrid slöt sig inuti sig själv och blev passiv och slutade måla. Trots att hon tillfrisknade tillfälligt, så blev Beckombergavistelsen början på slutet för Sigrid och Isaac. De skilde sig 1937 och Isaac gifte om sig. Isaac och den nya hustrun omkommer dock vid en flygplansolycka 1944 och ett par år senare avlider Sigrid till följd av blödningar i hjärnan under en lobotomioperation.

Det här är en mycket välskriven och kärleksfull skildring som jag blev helt tagen av. Min enda invändning är att det borde ha funnits fler bilder av deras målningar. Nu fick jag låna några konstböcker på jobbet att ha och bläddra i, vid sidan av läsningen. Jag ville ju se målningarna jag läste om! Annars är det ett gediget bildmaterial som presenteras och det är ju oerhört roligt att paret tog så många bilder av sig själva. Boken är också en intressant historisk betraktelse över ett dåtida Sverige.

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 16 augusti, 2009 i Böcker, Facklitteratur

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s