RSS

Katerina Janouch: Tonår. Vägen till vuxenlivet

09 Jan

Ibland får man bara för sig saker. Till exempel har jag fått för mig att jag inte tycker om Katerina Janouch böcker. Därför har jag tonar_hft_lowinte läst en enda. Förrän nu. Boken Tonår. Vägen till vuxenlivet börjar kännas märkligt aktuell. Äldsta dottern fyller snart 12 och jag inser att hon börjar bli ganska stor. Det är hög tid att prata mens och känslor. Men hur gör man då? Ja, Katarina Janouch har -förstås- ingen färdig mall, men hon uppmuntrar oss föräldrar att inte blunda för att tiden går. Att våra små barn snart är stora och attvi måste våga möta dem, innan vi blivit alldeles borträknade. Hellre vara ute lite för tidigt, än för sent (eller ännu värre, aldrig!).

Boken är indelad i olika kapitel utifrån olika teman, som t ex Alkohol och droger och Livet på nätet. Den är färgglad och med luftig layout, läsvänlig helt enkelt. Tonen är lättsam, nästan familjär och det känns som om Janouch talar direkt till mig. Hon respekterar tonåringarna, men backar inte för ”tuff kärlek”: Gränser behövs och vi ska inte bli våra tonåringars bästa kompisar. Föräldrarna ska lotsa barnen och lära dem att bli ansvarstagande och självständiga vuxna. Ibland blir uppdelningen killar-tjejer mindre lyckad. Även om generaliseringar är praktiska att använda sig, förenklar de verkligheten och det bör man vara uppmärksam på. Under rubriken När tonåringen mår dåligt slås det fast att tjejer är olyckligt kära medan killar oroar sig för att inte hitta någon att bli kär i:

”För många tonårstjejer innebär det en otrolig stress och ett misslyckande att inte ha en kille. Att vara populär och eftertraktad kan bli en måttstock på hur bra tonårstjejen tycker att hon är, även om detta sätt att tänka är en fälla. Det är ju en myt att en tjejs värde bestäms av huruvida hon har en pojkvän eller ej. Också tonårskillar kan förstås vara otroligt olyckliga för att de inte har någon tjej att vara kär i.”

 Är det helt enkelt en felskrivning? Skulle det egentligen stå: Också tonårskillar kan förstås vara otroligt olyckliga för att inte kärleken är besvarad? Killar vill väl, lika gärna som tjejer, vara omtyckta och populära bland det motsatta könet?

I det stora hela är det här en sympatisk bok, en perfekt första bok för att sätta sig in i ämnet. Men vill man gå på djupet med frågor som rör t ex ätstörningar, får man söka sig vidare.

PS. Vad tror ni – skulle jag gilla hennes romaner?

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 9 januari, 2010 i Böcker, Facklitteratur, Ungdomar

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s