RSS

Lura hjärnan!

11 Mar

9789127119215”Ät mindre och rör dig mer” är något vedertaget när det gäller viktminskning, men är det verkligen så enkelt? Nej, menar professor Martin Ingvar i Hjärnkoll på vikten. Övervikt är mycket mer komplext än så. För att lyckas gå ner i vikt måste man lära sig att lura hjärnan. Hjärnan är nämligen en riktig socker-junkie! Hjärnan älskar socker och vitt mjöl, d v s snabba kolhydrater. När man stoppar i sig dessa reagerar den blixysnabbt med att höja blodsockret, vilket ger en omedelbar kick och  lustkänslor (tell me about it!) när signalsubstansen dopamin sätter in. Men ganska snart därefter, om man inte fortsätter att stoppa i sig godsaker, sjunker blodsockret. Och det är just när blodsockret sjunker, inte när det redan är lågt, som vi känner sug efter mer, vilket i sin tur ofta leder till att vi mer nästa gång vi äter (så kallad second meal-effekt). Knepet är att äta mer långsamma kolhydrater (Hej Paulún!) och därmed lura hjärnan. När blodsocker svängningarna minskar, vilket den gör med GI-kost, får vi inte heller samma hungerkänslor några timmar efter att vi ätit. Och utan suget är det lättare att äta sunt. Han skriver enkelt och begripligt, professor Ingvar, samtidigt som han gör det väldigt intressant, imponerande!

Jag läste inte främst den här boken som en hjälpbok i viktminskning. Jag är däremot så himla fascinerad av hjärnan och tycker det är så häftigt att läsa hur det mesta (alla?) av våra reaktioner är kemiska! Och häftigt låter det inte att kunna lura hjärnan?! Nu undrar jag en sak, är detta applicerbart på bokbegär och andra närbesläktade missbruk? Helt klart är att lustkänslorna och suget efter böcker är minst lika starkt som sötsuget! Och när att-läsa-högarna (plural!) bara växer, samtidigt som jag fortsätter att släpa hem fler och fler så är jag faktiskt lite orolig… Hur ska detta sluta?? Men så försvinner jag en stund in i en ny bok och snart är allting glömt igen!

Annonser
 
7 kommentarer

Publicerat av på 11 mars, 2010 i Böcker, Facklitteratur

 

7 svar till “Lura hjärnan!

  1. Vixxtoria

    12 mars, 2010 at 15:40

    Hm. Jag instämmer i din undran kring bokbegär. Finns det något motsvarande långsamma kolhydrater som bokälskare kan ta till? Är det bara tegelstenar av döda ryska författare på originalspråk som hjälper? Eller att man kan ha en fotboja som varnar om man kommer för nära en bokhandel, så att man till slut vänjer sig vid att ta andra vägar till jobbet?

     
  2. frue

    12 mars, 2010 at 17:47

    Ja, jag tror du är inne på rätt spår när det gäller fotbojan. Lär om och lär nytt liksom. Fast shit vad tråkigt livet skulle bli utan spontaninköp! Långsamma kolhydrater i bokväg måste absolut vara ryska klassiker eller Marcel Proust alla band eller nåt. Men risken är att man skulle hitta NÅGOT som man tycker om även i dessa böcker. Och då blir man inte botad… utan kanske får mersmak! Vi får fundera vidare…

     
  3. Olivia

    12 mars, 2010 at 20:37

    Jag har lovat min diabetessköterska att läsa den, så tack för påminnelsen! Jag har reserverat den nu men är tyvärr nummer fyra i kön.

     
    • frue

      12 mars, 2010 at 22:07

      Ja, den har visst blivit jättepoppis! Hoppas att du tycker att den ger dig nåt, jag antar att din diabetessköterska var positiv?

       
  4. snowflake

    16 mars, 2010 at 11:05

    Jag har läst det här inlägget flera gånger, men inte vågat kommentera för risken att hamna i en bantningsdiskussion. Men jag tycker det är mycket intressant det här med hjärnans belöningssystem, och jag är säker på att Ingvar har rätt. Just nu har jag en sockersanering där jag undviker snabba kolhydrater, och ja, jag blir inte sugen och får inga ”måste ha godis”-ryck.

     
  5. Vixxtoria

    16 mars, 2010 at 11:14

    Nu är ju inte jag en superexpert på allt det här, men jag tänker att det egentligen borde handla om (minst) två processer. Dels det där sockersuget, som kroppen gärna vill få tillfredsställt, och som man kan minska på genom att ha mindre blodsockersvängningar (dvs mindre behov av snabba kolhydrater osv). Dels att träna hjärnan till ett annat beteendemönster, och här vet man ganska mycket idag, att man kan aktivera ”bortglömda” nervbanor (dvs såna som finns, men som vi inte använder så mycket) genom att göra på något annat sätt än det vi vanligtvis gör. Det kan handla om att lära in ett nytt rörelsemönster, eller något annat beteende (t ex att inte gå och öppna kylskåpet när man blir sugen, utan göra något annat). I det andra fallet tror jag inte det handlar om belöningssystem längre, utan mer långsiktiga, neurologiska förändringar. KBT använder sig (till viss del) av den senare mekanismen. Och om man t ex har skador eller smärtor finns det rehabilitering som hjälper patienten att hitta andra sätt att exempelvis röra sig, så att man undviker smärta.

    Nu har jag ju inte läst den här boken av Martin Ingvar så jag vet inte i vilken utsträckning han tar upp båda de här sakerna (som jag då alltså ser som två olika saker, men jag är som sagt inte expert på det hela; jag går bara då och då på seminarium där experterna diskuterar såna här saker). Men man kan föreställa sig att både belöningssystemet, och möjligheten att lära in och använda ett nytt beteende förstärker varandra och är nödvändiga för att t ex komma över ett sockersug.

     
  6. frue

    16 mars, 2010 at 20:47

    Snowflake – Tror absolut att han har belägg för vad han säger ang sockret. Han menar att det är sockret – inte fettet – som gjort oss i västvärlden så feta. Jag har testat att rensa kroppen tidigare genom att inte äta några kolhydrater. Stod ut i typ 10 dgr, sen var jag tvungen att börja med kolhydrater. Jag var i det närmaste ett vrak, hade yrsel och blev lätt andfådd. Föreställde mig att det är så det känns att vara dödssjuk.
    Vixxtoria – Du har helt rätt i ditt resonemang! Precis så är det! Jag tycker att det är väldigt fascinerande och tänka att man kan lura hjärnan. Jag tror att det gäller för mycket och att tankekraft verkligen kan förändra. Låter kanske lite flummigt! Men tänk vilken oanad resurs hjärna kanske är för oss alla?

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s