RSS

Ospännande

14 Nov

Ett minimikrav för en deckare är att den måste vara spännande! Helst ska man inte kunna sluta läsa vidare och helst ska man inte ha listat ut vem som är den skyldige innan upplösningen. Jag har läst min vinst, Vecka 36 av Sofie Sarenbrant, som jag ju blev jätteglad för och verkligen ville tycka om (mest för att Sofie skrev en sån fin hälsning i boken och hade ett sånt rart Tack längst bak i boken). Tyvärr tycker jag inte att den uppfyller spänningskravet och därför blir helhetsintrycket ganska blaha-igt, trots att det varken är fel på språket eller ”the plot”. Men något fundamentalt saknas – kan inte riktigt sätta fingret på vad – och jag blir aldrig riktigt engagerad i den kidnappade gravida hustrun eller i hennes make som plågas av helvetiska kval eftersom han nära på var otrogen mot henne samma kväll hon försvann. Och jag har ändå varit i vecka 36 flera gånger och det behövs inte så stor inlevelseförmåga för att föreställa sig oron inför möjligheten att förlossningen ska sätta i gång i den mörka, svala källaren. Eller hur? Kanske är den för kontrollerat skriven på något sätt. Ett stort plus är i alla fall att författaren undviker den förhatliga kursiverade mördaren. Men nej, Vecka 36 fick mig inte att längta efter mer Sarenbrant, tyvärr.

Annonser
 
7 kommentarer

Publicerat av på 14 november, 2010 i Böcker, Deckare

 

7 svar till “Ospännande

  1. Annika

    15 november, 2010 at 06:00

    ”Den kursiverade mördaren” var på tapeten i förra veckans Bokbloggsjerka och åsikterna gick verkligen isär. Jag fullständigt avskyr när långa texter är skrivna i kursiv stil. Efter jerkan hände dock något som man kanske kan klassa som någon slags ”terapi”. När jag läste Sjöjungfrun sjöng sin sång stötte jag omedelbart på den kursiverade mördaren och jag bara log och fortsatte läsa i stället för att gå i taket av frustration. Jag har insett att man kan inte påverka hur författaren skriver men man kan påverka hur man reagerar på det. Jag kan dock inte svära på att jag är botad för evigt 🙂

     
    • frue

      16 november, 2010 at 20:05

      Bra taktik – att välja hur man ska reagera! (men inte alltid så lätt när autopiloten slår på)

       
  2. Amy

    16 november, 2010 at 18:16

    Jag tävlade också om den boken, kanske tur att jag inte vann. 😉

    P.S Du har en liten award som väntar i min blogg… =)

     
    • frue

      16 november, 2010 at 20:06

      Tack, Amy! 🙂

       
  3. Bokomaten

    16 november, 2010 at 22:06

    Vet du, jag har läst flera som inte varit jätteimponerade av den här boken men eftersom den utspelar sig i för mig väldigt välkända trakter kommer jag nog läsa och misstänker att jag kommer att gilla den ändå.:)

     
  4. Fru E

    16 november, 2010 at 22:13

    @Bokomaten: Och det är ju helt okej! 🙂

     
  5. a-lo

    19 november, 2010 at 10:09

    Jag som gillar deckare/thrillers och också vill att de ska vara spännande (en del verkar inte ha det kravet har jag märkt) gick och spanade på den här när jag var gravid. Men då ville jag inte läsa ifall jag skulle kunna relatera för mycket, må dåligt eller så. Nu verkar det ju som jag höll mig i onödan..

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s