RSS

One Day

10 Dec

Det tog sin lilla tid att läsa klart One Day av David Nicholls, men det beror mer på mig än på boken. Jag har sett att det bloggats en hel del om One Day så för att inte skapa förväntingar som aldrig infrias så har jag effektivt försökt undgå att läsa (trots att både Boktoka och Ooofbook tillhör de bloggar jag alltid läser). Men jag har förstås inte kunnat bortse från den hype som rått kring boken helt, så lite förberedd var jag ju trots allt.

Det här är historien om Dexter och Emma, Dex & Em. De tillbringar en natt tillsammans i Edinburgh den 15 juli 1988. Läsaren förstår att Emma har trånat länge efter Dexter, medan han är en riktig player som älskar tjejer… generellt. Det blir inte mycket av den natten. Dexter planerar att resa och se världen, medan Emma vill satsa på teater. Men den här natten blir början på en vänskap som sträcker sig tjugo år framåt.

Genom en smillrik kontruktion så låter Nicholls oss följa Emma & Dexter genom att göra ett avstamp den 15 juli varje år (därav titeln, med andra ord). Det kunde ha blivit ett väldigt hattande men Nicholls är väldigt finurlig när han låter oss läsare förstå vad som hänt däremellan genom kommentarer och tillbakablickar som huvudpersonerna gör. Det är mycket skickligt gjort och jag förstår att han hans bakgrund som manusförfattare har varit till stor hjälp för att lyckas så bra med detta. Vänskapen mellan Emma och Dexter består, trots fasta förhållanden från bådas håll. Ibland ses de inte alls på något år, men oftast ser de till att hålla kontakten.

Det här är en bok som verkligen är mysig. Man ler samtidigt som man blir frustrerad över hur självcentrerad Dexter är och att Emma är så tålmodig med honom hela tiden. Jag trivs i Dex & Ems sällskap! Jag har två små aber som jag inte tyckte om med boken: Det första handlar om att den är oerhört könsstereotyp! Det är så klassiskt med Dexter som är både välbärgad, snygg och en riktig casanova, samtidigt som Emma får gestalta hans raka motsats: En tjej som är snygg utan att veta om det, politisk intresserad och emellanåt faktiskt lite präktig och tråkig. Kunde Nicholls inte kunnat testa att vända på rollerna? Den andra invändningen kommer här, men först S*P*O*I*L*E*R*V*A*R*N*I*N*G!!! Läs inte nedan, om du inte läst klart eller tänker läsa boken!

————————————————————-

Varför i hela friden låter författaren Emma att dö?? Jag tycker det är vansinnigt. Det blir  inte bra för och jag känner inte att det är särskilt sorgligt heller. Det hade varit ett okej slut om Nicholls hade låtit det bli lite mer känslosamt, men nu när hon dör så lämnas läsaren direkt i sticket och i nästa kapitel får vi en återblick av händelserna den 15 juli 1988 i stället. Det blir bara snöpligt och intresset falnar faktiskt lite. Jag vill inte läsa om hur det var då, utan hur det blev sen! När det kommer är det ett år sedan Emma dog, Dexter super sig full (förstås! och så stereotyp ”manligt”!) och det enda jag kan tänka är ”Here we go again”. Det känns lite trist. Nu ska jag läsa vad några andra bloggare tyckte!

Annonser
 
9 kommentarer

Publicerat av på 10 december, 2010 i Böcker, Kärlek

 

9 svar till “One Day

  1. Ann-Sofie på OOOF bok

    10 december, 2010 at 15:33

    Men jag håller med dig om slutet! Vi dividerade om ett alternativt slut, men kunde inte riktigt komma på vad.

     
  2. Ingrid

    11 december, 2010 at 09:18

    Jag ville inte läsa hela ditt inlägg för jag har boken ”på vänt” på mitt läsbord… men jag ska återkomma till ditt inlägg så småningom! ”One Day” verkar väldigt läsvärd!

     
    • Fru E

      12 december, 2010 at 16:40

      @Ingrid: Det ska bli spännande att läsa vad du tyckte!

       
  3. Bokomaten

    12 december, 2010 at 15:26

    Jag läste också ut den här i veckan och håller helt med om slutet! jag befann mig i chock när jag läste det. så snöpligt, plötsligt och omotiverat?? Jag blev nästan lite arg. Så där får man väl för fasen inte göra!? Det är inte rättvist! Och som sagt, sedan vill jag itne läsa tillbakablickarna til början. inte direkt i alla fall. Usch, vad arg jag blev, men bara för att jag verkligen hade fallit som en fura och älskade boken vid det laget.

     
    • Fru E

      12 december, 2010 at 16:42

      @Bokomaten: Nej, det är nästan tabu att göra som han gjorde. Jag tror dessutom att slutet hade blivit mer intressant om Em dött. Att läsa om hur Dexter vältrade sig i spriten var mest patetiskt.

       
  4. a-lo

    13 december, 2010 at 15:40

    Vi har den bland potentiella läskandidater i vår bokklubb, så jag läste inte hela din recension 🙂 Den verkar onekligen väcka starka känslor, så kan nog bli spännande!

     
    • Fru E

      14 december, 2010 at 10:43

      @A-lo: Det var defintivt ett klokt val av dig, att inte läsa vidare. Hade definitivt sabbat din läsupplevelse! 😉 Jag tror att detta är en bra bok för bokcirklar. Bara slutet skulle man kunna prata länge om…

       
  5. Catrin

    16 december, 2010 at 21:31

    Å vad jag blev sugen på att läsa den här boken. Och trots att du så fint gav en rejäl spoilervarning kunde jag inte sluta läsa och nu vet jag inte om jag vill läsa boken längre … Jo det kommer jag att göar. Du har sålt in den bra – jag är väldigt intresserad av att veta hur författaren får ihop det hela rent berättartekniskt.

     
    • Fru E

      16 december, 2010 at 21:42

      @Catrin: Nej, men läste du hela vägen??? Aj, aj, AJ! Tack för dina rara ord, det var gulligt skrivet! Den är absolut värd att läsas… trots slutet.

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s