RSS

Ibland är trams ganska mysigt

20 Dec

Gåvan är den första bok av Cecilia Ahern jag läser. Jag har faktiskt inte sett filmen PS. Jag älskar dig heller, men den bygger ju på en roman av densamma. Den uppmärksamme besökaren vet att jag har försökt vinna Aherns böcker tidigare (i den här tävlingen), men inte lyckats. Det här exet lånade jag helt enkelt på mitt jobb.

Egentligen är inte det här alls min typ av böcker, generellt. De brukar inte ge mig så mycket att läsa dem. En stunds förströelse och inte så mycket mer. Men ibland så är det just såna här ”mellanböcker” som jag får lust att läsa. Det händer inte så ofta, men nu hände det. Och trots att jag tyckte att Gåvan var ganska tramsig så var det behaglig läsning. Den är inte särskilt tjock, ca 250 sidor. Förlaget (Bazar) har gett ut den i ett härligt mjukband som gör att den ligger väldigt skönt i handen.

Tydligen brukar Cecilia Ahern ha med lite magi i sina böcker. Det finns ett sådant element i Gåvan också. Boken börjar med en ung kille som vill hämnas på sin pappa och hans nya familj. Tilltaget – att kasta en kalkon genom fönstret – låter kanske ganska oskyldigt, men glaset krossas och är mycket nära att skada de små barn (killens halvsyskon) som befinner sig i rummet. Killen hamnar i en häktescellen på polisstationen och medan han väntar på att hans mamma ska komma och fixa hem honom, berättar den ansvarige polismannen Raphie en historia om en man som heter Lou.

Lou måste ha passerat den hemlöse utanför ingången på kontoret massor med gånger tidigare. Men just den här morgonen är det som om det vore den första gången han verkligen såg honom. Lou ger honom, till sin egen stora förvåning, sin kaffemugg och innan han lämnar den hemlöse mannen, som heter Gabe, har han dessutom ordnat ett jobb till honom som postutdelare på företaget. Lou är ambitiös och fiskar efter en tjänst som snart verkar bli ledig. Han har ett välbetalt arbete och är nästan aldrig hemma hos sin fru och sina två små barn. Han sätter en ära i att alltid vara först på kontoret… och den som går sist. Han har aldrig tid att prata med sin syster som förgäves försöker få honom engagerad i deras pappas stundande 70-års fest. Allt som tar fokus från Lous arbete är mest besvärligt.

Vad Lou inte vet är att Gabe är ute på något slags uppdrag. Han försöker få Lou att upptäcka vem han har blivit. Få honom att reflektera över hur mycket lyckligare all framgång gjort honom. Men Lou vägrar envist att inse hur han sårar sin familj. Under tiden känner han sig mer och mer irriterad på denne Gabe som verkar dyka upp lite varstans och lägger sig i Lous liv. Så erbjuder Gabe Lou en gåva som han inte kan tacka nej till och det får honom så småningom att ompröva sig själv.

Förlaget trycker lite på kopplingen till julen i omslagstexten så jag blev lite besviken på att den inte kändes ”juligare”. Jag tycker inte man märker att det närmar sig juletider alls i boken. Å andra sidan funkar den ju att läsa även en annan årstid också, vilket ibland kan vara ett problem med böcker som t ex Dickens En julsaga som skulle kännas helt fel på en badstrand. Jag fick ungefär vad jag förväntade mig av den här boken. Och under tiden hade jag faktiskt ganska mysigt! (även om jag är lite allergisk mot bokens övertydliga budskap)

Annonser
 
4 kommentarer

Publicerat av på 20 december, 2010 i Böcker

 

4 svar till “Ibland är trams ganska mysigt

  1. Vicky

    20 december, 2010 at 11:20

    Vilka kul boktips man hittar här då! De två senaste är även okända författare för mig. Just nu har jag lite kommit in i ett spår där jag BARA läser gamla pålitliga favoriter – och skulle nog behöva lite nya impulser 🙂

     
  2. Boktokig

    21 december, 2010 at 14:10

    I juletider så är det så härligt med en sådan bok tycker jag, en riktig avkopplingsbok!!! Låter precis som en bok som jag skulle uppskatta nu!

    Ja, jag har sett att vi är många nu som tycker om Konsten att tala med en änkling. Det har något visst som gör att man inte kan låta bli att tycka om den. Eller så är det precis rätt tidpunkt för boken!

     
  3. Hanneles bok-paradis

    23 december, 2010 at 09:44

    Filmen är mysig, god jul!

     
    • Fru E

      27 december, 2010 at 21:21

      @Hannele: God fortsättning, får jag väl säga!

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s