RSS

Torbjörn Flygt: Outsider

12 Sep

Idag har Torbjörn Flygts Outsider recensionsdatum. Jag läste klart den igår och den tog sin lilla tid. Inte för att den egentligen var särskilt svårläst eller tungrodd, men väldigt ordrikt och kompakt. Jag tror att jag gjorde rätt som lät den sjunka in lite mellan läsningarna. Känns som om romanen tjänar (förtjänar t o m) på det.

Det är tio år sen Torbjörn Flygt gjorde braksuccé med romanen Underdog, som också vann årets Augustpris. Jag minns inte jättemycket av detaljer och händelseförlopp, men det jag minns är att jag tyckte fruktansvärt mycket om den. Vet inte riktigt varför den attraherade mig så. Egentligen borde det finnas få beröringspunkter mellan mig och bokens huvudperson Johan Kraft. Han, född i Malmö och uppvuxen i miljonprogrammet med en syster och en mamma som jobbade på fabrik. Jag, en Stockholmstjej, uppvuxen i en kärnfamilj där föräldrarna var typisk medelklass. Och ungefär 10 år yngre. Ändå hade Underdog något alldeles speciellt som fick det att klicka ordentligt med mig. Både roligt och sorgligt på en och samma gång.

Därför innebar Outsider ett kärt återseende, även om jag försökte hålla ner förväntningar. Mycket vatten hinner flyta under broarna på 10 år och jag var osäker på om vi fortfarande hade något gemensamt eller om det bara skulle bli så där pinsamt som det kan bli när man ska återuppleva gamla minnen med en slumrande bekantskap från förr. Och ja, det var inte samma magi mellan oss längre, ändå finns det mycket jag gillar i Outsider. Jag kan till exempel tycka att det är ganska befriande att Johan Kraft inte fastnar i klassreseperspektivet. Han är en outsider i många hänseenden, men han reflekterar inte så mycket över det. Det är mest ett sakligt konstaterande. Texten vimlar av en mängd tidsmarkörer från tidigt 1990-tal då Johan läser till jurist vid Lunds universitet. Vi får än en gång uppleva Palmemordet, Ny Demokratis intåg i riksdagen, Berlinmurens fall m.m. Det är skickligt och på-pricken observationer, men ibland blir de lite väl bra. Större delen av romanen är skriven i presens, men Torbjörn Flygt låter ändå Johan granska fenomen på ett sätt som man inte kan göra utan att ha en viss distans till den tidsperiod man lever i. Vissa slutsatser låter sig helt enkelt inte dras utan facit i hand, helt enkelt. Det stör mig lite. Ibland blir de också lite väl mycket politisk agitation över texten och därmed lite väl anspråksfull, vilket är synd.

Torbjörn Flygt är som bäst när han skildrar det vardagliga. Johan Kraft är så himla vanlig och hade man träffat honom IRL hade han nog upplevt som lite tråkig. Han låter mycket passera i sitt liv utan att vara så väldigt aktiv själv. Det är en lite loj känsla över honom, samtidigt som hans liv känns så typiskt svenskt. I allt det vardagliga finns emellanåt något som verkligen berör. Om 10 år hoppas jag få läsa om Johan Kraft som medelålders man med tonårsbarn och fru i radhus!

Andra recensioner: Annika Koldenius, DN, SR:s Kultyrnytt

Författare: Torbjörn Flygt
Titel: Underdog
Förlag: Norstedts

Annonser
 
4 kommentarer

Publicerat av på 12 september, 2011 i Böcker, Rec.ex.

 

4 svar till “Torbjörn Flygt: Outsider

  1. Hanneles bokparadis

    12 september, 2011 at 23:05

    kanske läser jag den nån gång

     
  2. Bokomaten

    13 september, 2011 at 09:28

    Men vad roligt, jag längtar efte att få sätta tänderna i den här. Älskade också Underdog. För mig var kanske igenkänningen större även om Johan var/är äldre än mig också. Ska bli så himla roligt att läsa om hans studenttid, misstänker att igenkänningen kommer vara rätt stor där också. Kan förstå att du reagerar på ”det objektiva synsättet” dock. Sådant luktar alltid efterkonstruktion, man det ÄR ju svårt att undvika.

     
    • Fru E

      13 september, 2011 at 22:44

      @Bokomaten: Ja visst, efterkonstruktioner! Men du måste absolut läsa den eftersom du också älskade Underdog!
      @Ylva: Man kan ju skumläsa en del partier (även om jag tycker att politik är rätt intressant).

       
  3. Ylva

    13 september, 2011 at 13:18

    Jag tyckte också mycket om Underdog och till stor del på grund av beskrivningarna av sjuttiotalet. Jag ska nog gilla den nya också, eftersom jag minns mycket av åttiotalet. Fast politik tycker jag är tråkigt…

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s