RSS

Vet inte riktigt vad jag tycker, faktiskt!

15 Jul

Cecilia Gyllenhammar - StäpplöperskanStäpplöperskan är Cecilia Gyllenhammar är den fristående fortsättningen på En spricka i kristallen. Det har gått sex år sen förra romanen. Vi möter återigen författarens alter ego Suss, mamma till tre barn och gift med Marcus. Relationerna med familjen är spända sen avslöjandena publicerades om hur livet såg ut innanför den tjusiga fasaden. Hennes två systrar vill inte ha någon kontakt med henne. Den välkände pappan reser fortfarande världen runt och bedrar sin hustru. Suss gör tafatta försök att närma sig sin mamma. Det är så mycket hon skulle vilja fråga om, men när de träffas så faller hon alltför lätt in i rollen som den kärlekstörstande dottern som aldrig tycks få sin mors uppmärksamhet, åtminstone inte på det sätt hon önskar.

Äktenskapet med Marcus krisar. Plötsligt får Suss nog av att vara det som försakar allt: arbete, vänner och inte minst sig själv. Här har hon varit hemma med alla barnen och sett till att pappas pengar låter dem bo flott och inte vara helt utlämnade till Marcus varierande inkomster som frilansfotograf. Nu är det minsann Marcus tur att sköta hem och barn! Men Marcus är inte lika beredd på att ge upp sin frihet och stretar emot vilket får Suss att ifrågasätta äktenskapet. Älskar hon Marcus fortfarande? Vad händer om hon stannar och låter allt bero? Vem är Suss och vad vill hon med sitt liv?

Uppbrottet är ett faktum. Suss börjar festa med singelväninnorna runt Stureplan och har kravlöst sex med tillfälliga partners när hon vill. Till slut inser hon att det inte går att hålla på så här och flyr till Grekland för att ”hitta sig själv”, som det heter. Där fortsätter jakten på kärlek, samtidigt som hon får besked att hennes mamma är dödligt sjuk i cancer.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om detta. Bitvis är det bländande stark, men ofta retar jag mig på Suss och hennes enorma bekräftelsebehov. Hon älskar säkert sina barn, men ändå kommer de i kläm. Det är förstås typiskt att jag dömer Suss hårdare än Marcus för att hon är kvinna. För visst är det faktiskt så. Det gör att jag måste fundera på varför, väldigt nyttigt. En hel del har det säkert med att göra att jag har svårt för att definiera mig med Suss. Jag blir mest irriterad på henne och tycker att hon ältar icke-problem. Eller icke-problem är kanske lite hårt. Det är bara det att hon är enormt priviligerad som kan besluta sig för att lämna mannen och köpa ett hus i Grekland, utan att behöva oroa sig för sin försörjning. Ljusår från den verklighet som många med mig skulle hamna i vid en skilsmässa. Ändå är hon så uppe i sina egna problem att hon inte förmår se alla möjligheter som hon trots allt har. Och det är klart att det är svårt när man är inne i en depression, oavsett om man är rik eller fattig. Jag förstår det. Mest av allt är jag imponerad av Suss’/Cecilias mod. Texten är väldigt självutlämnande och hon förskönar verkligen ingenting. Men framförallt, hon bryter mot ett verkligt tabu: Får man verkligen leva så skandalöst när man är i 4o-års åldern och trebarnsmor? Samtidigt är hon hela tiden den där lilla flickan som aldrig blir sedd för den hon är, utan bara efter vad hon presterar väl. Och det är verkligen sorgligt hur hårt grepp modern fortfarande har om henne, trots att hon är vuxen. Jag blir nyfiken på systrarnas tankar, men romanen är skriven helt utifrån Suss så vad läsaren får är ett perspektiv eller Suss’ perspektiv. Avslutningsvis, det är verkligen en (nyckel)roman som väcker en hel del tankar hos mig och den lämnar mig alls inte oberörd, tvärtom.

Författare: Cecilia Gyllenhammar
Titel: Stäpplöperskan
Förlag: Telegram förlag

Annonser
 
2 kommentarer

Publicerat av på 15 juli, 2012 i Böcker

 

2 svar till “Vet inte riktigt vad jag tycker, faktiskt!

  1. Hanneles bokparadis

    25 juli, 2012 at 18:28

    kanske borde man läsa som göteborgare….

     
    • Fru E

      31 juli, 2012 at 21:35

      Egentligen är det inte särskilt mycket om Göteborg faktiskt. Inte så många miljöbeskrivningar ö h t, faktiskt.

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s