RSS

Elizabeth George är alltid Elizabeth George

15 Nov

Omslagsbild: En lögn att lita påElizabeth George är en av mina måste-läsa-allt-av-författare och har varit en deckarfavorit ända sen i början på 90-talet faktiskt då jag läste den första, Pappas lilla flicka (OMG! 20 år sen!). Hennes produktivitet innebär att det ofta blir en ny deckare varje år och ibland lyckas hon bättre, ibland är det sämre. Men grejen är: Hon är alltid Elizabeth George och med det menar jag att hon är makalös på att väva ihop historier och att beskriva miljöer som gör att man lever karaktärernas liv ett tag och de blir ens bästa vänner för en stund.

En lögn att lita på heter den senaste boken om radarparet Lynley/Havers. Liksom i de senare böckerna så arbetar de inte formellt tillsammans, men givetvis är Barbara Havers den första kommissarie Thomas Lynley ringer till när han behöver assistans. I den förra boken, Denna dödens kropp, inledde Lynley ett förhållande med den frånskilda och alkoholiserade polisintendenten Isabelle Avery, men sörjer fortfarande sin älskade hustrus plötsliga bortgång. Barbara Havers fortsätter att kämpa med sitt utseende och nya look, men det går sisådär förstås.

Det polisiära uppdraget är ett ovanligt sådant. Lynley får i uppdrag av högste polischefen att utföra en tyst undersökning av den nyrike finansmannen Bernard Faircluoghs systerson. Ian Cresswell halkade i båthuset och slog i en sten så hårt att han föll i vattnet och drunknade. Utredningen som gjordes på plats i Cumbria visade att det var en tragisk olycka, men Fairclough känner sig inte övertygad och därför anlitas Lynley. Att uppdraget är helt out of the record gör det svårt för Lynley. Han kan inte ställa riktgt de frågor han skulle vilja och behöver till sist Havers hjälp. Relationen till Avery kompiceras ytterligare av att han inte kan delge henne vad det är han håller på med. Släkten Fairclough visar sig vara full av lögner och falskspel. Flera av dem hade dessutom starka skäl till att vilja bli av med Ian Cresswell för gott.

Elizabeth George engagemang för barn (pojkar) som har det svårt är tydligt även i En lögn att lita på. Här är det en tonårig pojke som är illa ute och vars föräldrar är så upptagna av sitt eget att de inte förmår se vad som håller på att ske.  Elizabeth George är som mest lysande när hon skriver om unge Tim och det är en parallellhandling som verkligen berör. En lögn att lita på ingen renodlad deckare. Faktiskt inte alls särskilt spännande. Den är inte en av hennes bästa romaner. Men ändå har jag svårt att sluta läsa. Mentalt befinner jag mig i Cumbria och lever mig in i berättelsen, tycker jag känner personerna och ser miljön tydligt framför mig. Däri består Elizabeth George främsta förmåga och här är hon outstanding.

Författare: Elizabeth George
Titel: En lögn att lita på
Förlag: Norstedts

Annonser
 

7 svar till “Elizabeth George är alltid Elizabeth George

  1. Vicky

    15 november, 2012 at 11:06

    Jag har också varit hängiven E George läsare, men det var någon bok där strax efter Lynleys fru blev dödad som var så fruktansvärt dålig att jag efter att ha försökt läsa den helt lagt av. Ett misstag kanske? Fick rent av för mig att HON lagt av ett tag där 🙂

     
    • Fru E

      17 november, 2012 at 19:40

      Hon är lite ojämn. Jag kom ihåg att jag inte alls gillade Minnets labyrint som jag tyckte var jätteseg. Det här blir en mellan-bok.

       
  2. Maria

    17 november, 2012 at 18:24

    Jag har inte läst Elizabeth George på evigheter. Däremot har jag kollat på tv-serien, den gillar jag. Jag är svag för Nathaniel Parker.

     
    • Fru E

      17 november, 2012 at 19:37

      Jag håller med dig! Nathaniel Parker ÄR Lynley! Därför blir det helknäppt när Elizabeth George beskriver honom som blond!

       
  3. Klok som en bok:-)

    18 november, 2012 at 18:38

    Jösses är det 20 år sedan!!? Jag läste de fem första eller så men sedan tröttnade jag. Har det gått 20 år i böckerna också? Gillar inte alls tteveserien för jag hade en klar bild av Lynley och Barbara innan och de ser helt annorlunda ut i teve än i böckerna.

     
    • Fru E

      20 november, 2012 at 16:04

      Nej, det har inte gått lika lång tid i böckerna. Jag gillar tv-serien och har svårare för att få ihop Lynley som E G tänkt sig honom (blond??)!

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s