RSS

Trovärdighetsproblem!

21 Dec

Minnet av en smutsig ängelIgår var det träff med min bokcirkel igen! Vi hade läst Henning Mankells Minnet av en smutsig ängel och diskuterade den. Som vanligt började vi med att à la Bulleribock sätta betyg på boken. Jag höll upp fem fingrar och tillsammans gav vi den mellan tre och sju poäng (av 10 alltså). Det var många år sen jag läste Mankell. Jag har inte läst hans romaner tidigare, bara Wallander-böckerna (men inte den sista). Eftersom Minnet av en smutsig ängel utspelar sig huvudsakligen i dåvarande Portugisiska Östafrika och Mankell själv har stor kunskap om just den afrikanska kolonialiseringen, hade jag en viss förväntan på denna roman. Jag tyckte att den började starkt med unga Hanna som år 1904 måste lämna gården långt uppe i Norrland, för att inte maten räcker till de små annars, och hur hon hamnar i ”storstaden” (genom Hannas ögon sett) Sundsvall hos nyfrälste handelsmannen Forsman erbjuder henne en plats i köket. Där lär hon känna Berta som blir hennes närmaste förtrogna och tillsammans lär de sig läsa. Hanna får dessutom tag i en portugisisk ordbok som hon läser i varje kväll. Samme Forsman skickar sedan iväg henne på ett fraktfartyg som ska segla ända till Australien, som kocka och ensam kvinna i besättningen. Så småningom hamnar hon i på ett sjaskigt hotell, som snart visar sig vara en bordell, i hamnstaden Lourenço Marques och precis här, mina vänner, får jag stooooora problem med trovärdigheten. Ett axplock ur mina invändningar:

1. Hanna, som nyligen lärt sig läsa, har lärt sig så mycket portugisiska genom en ordbok att hon, nästan utan svårigheter, kan konversera om rasism och lyssna på mytologiska berättelser. Allt på en dialekt som sannolikt skiljer sig markant från ”skolportugisiskan”.

2. Hanna, som växt upp i en ganska isolerad by under mycket enkla förhållanden, reagerar inte nämnvärt på den svarta hudfärgen. Tvärtom genomskådar hon genast rädslan för varandra hos både den svarta befolkningen och de vita kolonisatörerna. Själv tror hon förstås på alla människors lika värde. Hon för komplicerade resonemang med sig själv över arrogansen hos de vita härskarna och lider av hur de behandlar ursprungsbefolkningen.

3. Hanna är aldrig någonsin rädd, trots att hon hamnar på en bordell, råkar ut för ett våldtäktsförsök, är den enda kvinnan i en manlig kontext.

4. En plötsligt uppblossande ”vänskap” med en mörkhyad kvinna som fängslas för mord får henne att riskera allt i sina försök att befria kvinnan. Dessutom är hon redo att offra den förmögenhet som hon kommit över ganska lättvindigt.

Listan kan göras mycket längre och tyvärr får detta mig att tappa intresset för Hannas öde. Jag köper inte Hanna! För mig blir det en enda långt påhitt som inte ger mig särskilt mycket. Visst, boken är lättläst och har bra flyt. Jag hade gärna läst om Hannas äventyr, men det känns mer som om jag läser Mankells egna politiska funderingar. Hanna känns inte verklig, trots att Mankell valt att fantisera kring en svensk kvinna som dyker upp i historiska dokument från tiden och enligt knapphändiga uppgifter betalade en hel del pengar i skatt varje år. Jag kan inte annat än att bli besviken och känna mig utsatt för ett bedrägeriförsök. Det håller inte!

Författare: Henning Mankell
Titel: Minnet av en smutsig ängel
Förlag: Pocketförlaget

Annonser
 
4 kommentarer

Publicerat av på 21 december, 2012 i Afrika, Böcker, Historisk roman, Resor

 

4 svar till “Trovärdighetsproblem!

  1. mimmimarie

    21 december, 2012 at 11:20

    Jag kan förstå dina invändningar! God Jul förresten.

     
    • Fru E

      26 december, 2012 at 21:42

      Tack, Marie! God Fortsättning säger jag då! 🙂

       
  2. Monika

    21 december, 2012 at 19:13

    Jag läser också en Mankell nu, Kinesen, och riktigt lika stora trovärdighetsproblem om din har den inte. Än. Men här finns en del som jag tycker är osannolikt. Underligt nog så gäller det även i den här boken den kvinnliga huvudkaraktären.

     
    • Fru E

      26 december, 2012 at 21:44

      Jag vet inte om det är kvinnogestaltningen som haltar i denna. Snarare är det nog att själva porträttet av en människa som har en sån förmåga att kritiskt reflektera över sin omgivning som jag inte köper. Inte för en kvinna som växt upp i en isolerad by i Norrland, under fattiga förhållanden och som lär sig läsa på egen hand i vuxen ålder. Dessutom inte år 1900 ca. Sorry, Mankell!

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s