RSS

I mörka skogen

24 Jan

Jag visste inte alls vad jag skulle vänta mig av Stefan Spjuts roman Stallo. Jag läste om den första gången i bokklubben Gondols medlemstidning och blev intresserad. Där beskrevs den just som en roman som är svår att sätta i något fack och jag kan allt hålla med. Den är sin egen, på något sätt. Att läsa Stallo är som att läsa en John Ajvide Lindqvist-roman som utspelar sig i glesbygden med skogen som mörk, skrämmande fond. Stallo betyder ‘demonisk jätte’ och dyker upp i den samiska sagotradtionen för första gången och användes för att skrämma barn till lydnad.

Det är rysligt spännande att läsa Stallo, men samtidigt är det en roman om klass. Människorna vi möter är vanliga arbetare som hankar sig fram i livet och får ihop precis så mycket pengar att det räcker. Här finns inget överflöd att tala om. Öppningsscenen är alldeles lysande när den skildrar en liten pojke som åkt till en lånad sommarstuga med sin mamma. Stefan Spjut fångar verkligen sommardagar som inte innehåller några särskilda händelser och ett litet barns förmåga att se detaljer i omgivningen. Jag tyckte mycket om Stallo, inte minst för språket. Stefan Spjut lämnar en hel del öppet för läsaren att tolka och fundera över. Det gillar jag. Det blir inte så lite mystiskt, samtidigt som det är vardagsrealism så att det skriker om det. En väldigt skön blandning!

Handlingen i korthet: Gunnar Myrén tar ett foto av en björn när han flyger med helikopter över fjället på 1980-talet. På fotot syns tydligt en liten gubbe som sitter på björnens rygg. Eftersom man är rädd att det ska börja pratas om detta, så göms fotot undan. Men barnbarnet Susso har ärvt sin morfars intresse för det oförklarliga och vill till varje pris ta reda på vad denna varelse är, övertygad om att det finns levande väsen som sällan gör sin synliga för människor. När ett barn rövas bort, blir Susso inblandad i fallet och börjar snart misstänka att det inte är människor som ligger bakom bortförandet. Men ju mer Susso försöker ta reda på, desto farligare blir det för henne själv. Till slut är det någon som anser att hon måste stoppas och alla medel är tillåtna.

Stefan Spjut är en ny författare för mig. Han har skrivit en roman tidigare Fiskarens garn (2008) och arbetar som litteraturkritiker på Svd och kulturredaktör på Norrbottens-kuriren.

Författare: Stefan Spjut
Titel: Stallo
Förlag: Albert Bonnier

 
5 kommentarer

Publicerat av på 24 januari, 2013 i Böcker, Spänning

 

5 svar till “I mörka skogen

  1. Bokomaten

    25 januari, 2013 at 08:55

    Det här är andra recen jag läser av denna som är så där förvånat positiv och säger typ: Varför har ingen berättat om den här författaren tidigare? Och även nämnt Ajvide Lindqvist, precis som du. Jag blir onekligen nyfiken för ingen annanstans har jag hört talas om Spjut, faktiskt. Och det verkar ju faktiskt vara riktigt bra! Just det där med vardagsrealism möter det mystiska och okända. Me like!=) Försöker dock hålla mig till hyllvärmarna ett tag till, men ser jag den på biblan så slinker den ju garanterat ner ändå…

     
    • Fru E

      25 januari, 2013 at 22:20

      Jag är också ganska förvånad att det inte skrivits mer om den på bokbloggar. Och Stefan Spjut är onekligen en författare att hålla koll på framöver.

       
  2. bokbrus

    27 januari, 2013 at 16:28

    Jag tyckte boken var spännande men alldeles för lång. TTänk så olika man tycker :-).

     
    • Fru E

      27 januari, 2013 at 21:12

      Jag kan faktiskt hålla med dig om att den kanske var några sidor för lång, men jag gillade den så då var det inget problem. 🙂

       
  3. Maria

    30 januari, 2013 at 20:13

    Låter intressant.

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s