RSS

Och bergen svarade

22 Jun

khaledJag blev jättepepp när jag hörde att Khaled Hosseini skulle komma med en ny roman på svenska och när jag dessutom läste N.Y. Times recension blev längtan än större och så blev jag faktiskt lite lättad. Det kändes som om Och bergen svarade skulle vara minst lika bra som hans två föregående, Flyga drake och Tusen strålande solar.

Imorse – midsommardagen – låg jag kvar i sängen och läste klart den medan Herr E och sonen fixade frukost nere i köket. 🙂 Tyvärr tyckte jag inte så mycket om den som jag hade trott. Varför? Jo, jag tycker att den inte riktigt håller ihop som en roman. Khaled Hosseini är fortfarande en gudabenådad författare, men jag önskar att han hade dröjt kvar vid ett par-tre stycken av berättelserna och utvecklat dem. I stället väljer han att skildra flera människoöden av personer som är löst knutna till varandra.

Den första berättelsen handlar om en far som av fattigdom – och kanske med insikten om att dottern kan få ett bättre liv någonannanstans – säljer sin fyraåriga dotter Pari till ett barnlöst och förmöget par i Kabul. Därmed skiljs Pari från sin älskade storebror Abdullah som i praktiken varit den som har tagit hand om henne sen modern gick bort. Det är Abdullah som har tröstat henne när hon slagit sig och tröstat när hon drömt mardrömmar. Mellan de två syskonen finns ett alldeles särskilt band, trots den stora ålderskillnaden. Abdullah växer upp med en ständig sorg över förlusten av en älskad syster och Pari, som är för liten för att minnas bär på en känsla av ett stort tomrum i hjärtat.

Sen får läsaren ta del av Abdullahs styvmor Parwanas berättelse. Parwana som alltid stått i skuggan av sin vackrare tvillingsyster, men som ser till att finna ett sätt att få det hon vill, med fruktansvärda konsekvenser. Därpå följer Nabis historia. Nabi, som är morbror till Pari och Abdullah och som arbetar som chaufför och kock hos det barnlösa paret.  Nabi är hemligt förälskad i frun i huset och det var han som kom med idén att hon skulle köpa Pari. Bröderna Timur och Idris har rest till Aghanistan från sitt hem i USA. Officiellt för att höja amerikanernas medvetenhet om afghanernas lidande och på så sätt ge tillbaka något till landet de lämnade som små barn. En verklig anledning är att kräva tillbaka egendom som tillhört deras far. Sen får vi möta en vuxen Pari som flyttade till Paris med modern. Det materialla välståndet och möjligheten att göra vad hon vill av livet uppväger inte den känslomässiga saknad som hon känt efter en mor som älskat henne reservationslöst. i stället blev Pari en accessoar, en hobby, för en mycket självupptagen och nyckfull kvinna. Adel är sonen till en knarkkung som gjort sig rik på olagliga fabriker. Om detta vet han inget och han högaktar sin far som han ser hur alla i byns ser upp till. Samma by som Abdullah och Pari kommer ifrån, där Adel och hans föräldrar bor  i det största huset ,som är omgädat av larmanordningar, höga staket och en bemannad vaktkur. En jämnårig pojke från ett flyktingläger dyker upp i närheten av bostaden och tvingar Adel att se på sin far och deras välstånd på ett helt annat sätt än tidigare. Markos är en medelålders plastikkirurg från Grekland som är i Kabul för att hjälpa krigets offer till ett bättre liv. Hans berättelse löper från barndomen fram till nu och ett återförenande med en mor, vars förväntningar på honom aldrig tycks ha varit möjliga att leva upp till. Slutligen får läsaren möta en åldrad Abdullah som tas om hand om sin enda dotter, Pari, som känner till faderns stora förlust  i livet.

Och bergen svarade rymmer en mängd gripande livsöden, var och en av dem rymmer stoff till en hel roman. Tyvärr ger det intryck av att Khaled Hosseini inte riktigt vet vilken berättelse han har velat skriva. När han är som bäst skriver han detaljerat och fördjupat, men han är lite ojämn och det känns inte som han har engagerat sig lika mycket i alla sina romankaraktärer. Till exempel tycker jag att berättelsen om bröderna Timur och Idris bara skrapar på ytan och inte heller att Adels historia kommer till sin rätt fullt ut. Båda känns lite hafsiga, tyvärr. Bäst tycker jag om Nabis historia där jag tycker att författarens goda berättarförmåga verkligen lyser. Det är det något lösryckta berättandet som får mig att fundera över om jag ändå inte hade gillat romanen bättre om det just inte hade varit en roman, utan en novellsamling? Jag tror faktiskt det.

Författare: Khaled Hosseini
Titel: Och bergen svarade
Förlag: Wahlström & Widstrand

Annonser
 

9 svar till “Och bergen svarade

  1. mimmimarie

    22 juni, 2013 at 16:36

    Den ligger och väntar på mig. Jag har tänkt att läsa den i sommar.

     
    • Fru E

      22 juni, 2013 at 17:44

      Får se vad du tycker då! 🙂

       
  2. Lottens Bokblogg

    22 juni, 2013 at 18:03

    Det var just Nabis historia som fick mig att fastna. Fast jag tyckte det där med nya infallsvinklar hela tiden, och små kopplingar tillbaka till Abdullah och Pari som man fick leta av, var fascinerande. Egentligen var det bara plastikkirurgens kapitel som inte höll måttet tyckte jag.

     
    • Fru E

      22 juni, 2013 at 18:42

      Tror att det kan bli både bu och bä för den här romanen bland läsarna faktiskt! Jag gillade Markos-kapitlet för jag tyckte att det var en fascinerande historia med Thalias vanställda ansikte, mödrarnas relation och inte minst Markos förhållande till sin mamma.

       
  3. Books ABC - bokenhanna

    24 juni, 2013 at 06:05

    En novell hade nog varit bättre, ja!

     
  4. Books ABC - bokenhanna

    24 juni, 2013 at 06:06

    Novellsamling, alltså…

     
  5. ochdagarnagar

    27 juni, 2013 at 12:23

    Nu har jag också läst och då först vill jag läsa din text. Jag håller med dig precis i att de olika delarna blev allt för lösryckta. En novellsamling hade varit en bra idé, eller ännu hellre en nedkortad variant med Nabi i huvudrollen. Den hade jag nog gillat bättre än den roman som blev. Hade svårt för den amerikanska vinklingen i Flyga Drake och i den här boken tycker jag inte att den tillför mycket heller. Tack för din fina recension!

     
    • Fru E

      1 juli, 2013 at 21:37

      Tack för dina synpunkter! Intressant att läsa! Jag hade inte svårt för den amerikanska vinklingen per se, utan jag tycker att K H behandlar komplexa frågor som andra generationens invandrare och deras föräldrar lite väl lättvindligt och enkelt. Kul att du gillade mitt inlägg! 🙂

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s