Projekt längtan heter Marika Kings efterlängtade uppföljare till debutromanen Supernova, som jag tyckte så mycket om. Det har gått fyra år sen dess och jag har förstått att skrivprocessen varit omständlig den här gången och att annat kommit emellan. Men nu är Projekt längtan äntligen här och den tar vid några månader efter att Supernova slutade (men det är inte livsnödvändigt att läsa dem i följd, även om jag tycker att du ska börja med Supernova).
Huvudpersonen Lisa har kommit tillbaka till konsultfirman efter en kort tids sjukskrivning. Men något har hänt och hon saknar den riktiga glöden i arbetet. Trots att hon trivs så är det något annat hon längtar till, men vad? Hennes känslor för Mattias, den gifte mannen hon hade en kärleksaffär med i Supernova, är komplicerade. Hon vill inte ge efter och låta sig dras in i något som aldrig kan bli något seriöst förhållande, men det är svårt när han så tydligt visar att han inte glömt henne. Svaret på Lisas våndor blir att försöka göra skillnad och därför ansöker hon om att bli volontär i Ghana. Men inte ens det blir som Lisa har planerat när hon upptäcker att ett stort biståndsprojekt inte alls har den täckta finansiering det borde ha. Och så dyker Ben från Australien upp, som är en gammal vän från förr. Är han svaret på hennes längtan?
Det finns en del jag verkligen tycker om i Projekt längtan. Marika King skriver så bra och levande. Språket har ett driv och dialogerna känns så naturliga. När jag läser dem känns det som om jag lyssnar på ett verkligt samtal mellan människor. Och så tycker jag om Lisa! Hon är intelligent och modig, men samtidigt lite vilse i livet. En pretentiös fröken Duktig som ibland har lite för bråttom – hon vill ju så mycket hela tiden! Dessvärre känner jag inte lika mycket för Projekt längtan, som jag gjorde för Supernova och det är helt enkelt för att inte berättelsen intresserar mig så mycket. Marika King skriver väldigt initierat (så vitt jag kan avgöra, det vill säga) om ekonomiska analyser och affärsbeskrivningar, men det är tyvärr något av de tråkigaste jag vet. Jag orkar inte riktigt engagera mig i läsningen och tappar intresset, trots att det skulle kunna vara väldigt intressant. Ytterst handlar det ju om biståndsprojekt och hur de bästa förutsättningarna kan stjälpas om man inte har någon kännedom om de verkliga förhållandena. Men det hjälper inte, jag önskar ändå att Marika King hade valt en annan historia att berätta! Kanske är det dags att släppa taget om Lisa nu?
Författare: Marika King
Titel: Projekt längtan
Förlag: Damm
Fru E:s böcker 