RSS

Hej då, vi ses imorron

18 Okt

maxwell_hej_da_vi_ses_i_morron_omslag_inbWilliam Maxwells bok Hej då, vi ses i morron har precis kommit i nyöversättningen. Boken vann The National Book Award 1980 och räknas som en modern amerikansk klassiker. William Maxwell (1908-2000) själv var både författare och skönlitterär redaktör på The New Yorker.

Hej då, vi ses i morron är en sjävbiografisk roman där läsaren får ta del av författarens traumatiska förlust av sin mor som dör två dagar efter att hon har gett liv åt en tredje pojke. Maxwell är bara tio år gammal och får ta hand om sin far som nästan går under av sorg. Det finns inte mycket utrymme för Maxwell och hans äldre bror, utan de får klara sig igenom den svåra tiden på egen hand, ensamma med sina tankar och stora saknad. Böcker och läsning blir hans tröst och tre år senare gifter fadern om sig. Under samma period så sker ett mord i staden i samband med en skilsmässa. Maxwells skolkamrat Cletus far blir snabbt misstänkt och tycks vara den enda som haft motiv att döda. Det visar sig att han och hans fru låg i skilsmässa. Cletus mor hade angett som skäl att hennes man visat extrem och långvarig grymhet. Hans far hade kontrat med att han hade bevis för att hans fru varit otrogen med grannen, han som ny hittats mördad i stallet.

Som vuxen funderar William Maxwell över hur det kom sig att han aldrig brydde sig om att stötta sin kamrat Cletus.Han bestämmer sig för att ta reda på allt om fallet och kartlägga händelserna fram till mordet. Han bedriver ett gediget och systematisk undersökningsarbete för att lyfta på alla stenar som finns och tränga genom den stora gåtan hur två vänner plötsligt kunde förvandlas till bittra rivaler.

Det är en speciell bok det här som blandar en uppväxthistoria med ett verkligt mordfall och låter dessa två berättelser flyta samman till en. Jag vet egentligen inte om jag tycker att det är en sån bra idé egentligen, båda hade likaväl kunnat fått en egen bok att breda ut sig i. Jag hade gärna läst mer om författaren, samtidigt är bakgrunden till mordet väldigt intressant att läsa om. Det mest otroliga är egentligen att William Maxwell ror i hamn med det här på endast 127 sidor! Språket är inte alls så stringent som man hade kunnat tro utan innehåller flera målande beskrivningar, som t. ex om arrendatorerna som kommer in till stan på lördagarna:

”Man såg genast att de inte kände sig hemma i stan och att dehöll sig så tätt intill varandra för att inte känna sig bortkomna. Kvinnornas kläder var inte i första hand avsedda att vara klädsamma: de skulle tåla att slitas på, de skulle vara hela livet. Männens nackar var mahognyfärgade och hade djupa veck. De hade stora händer som verkade svullna eller vanskapta och ibland saknade de ett finger eller två. Att de alltid kutade missnöjt med axlarna är möjligen nåt jag bara fick för mig eftersom jag själv inte skulle ha gillat att vara bonde på ett ställe som ägdes av nån annan.”

Författare: William Maxwell
Titel: Hej då, vi ses i morron
Förlag: Modernista

Annonser
 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s