RSS

Bokens dag på min dag!

21 Okt

Igår fyllde jag år! Jag älskar att fylla år! Min familj är helt enkelt bäst på att fixa fina födelsedagar! 🙂 Och för första gången någonsin (förmodligen) så vaknade jag först när de hade börjat sjunga i trappan! Så mysigt att bli firad direkt på sängen! Till kvällen hade Herr E fixat biljetter till Bokens Dag. Det kändes lite extra kuli år eftersom jag inte lyssnat på någon av författarna tidigare. Dessutom blev det ju inte någon Bokmässa för mig i år, så det här var en liten kompensation. Olle Larsson var som vanligt konferencier. Författarna som tagit sig till den fina gamla teatern i stan var: Niklas Källner, Katarina O´Nils Franke, Aris Fioretos, Karin Bojs, Camilla Grebe samt Carl Johan Vallgren.Först ut var Niklas Källner som pratade om sin bok Tills man dör lever man. Han är ju den där reportern från tv-programmet Skavlan som intervjuar människor om stort och smått. Nu kände han att han hade arbetat med Skavlan i sex år och det korta intervjuformatet kändes inte längre tillräckligt. Han brukade diskutera med fotografen varför personerna hade svarat som de gjorde och vad det egentligen stod för. Särskilt mindes han Marianne, 74 år, som han stannade vid Östermalmstorg en gång. Hon hade svarat att den största lögnen hon hade sagt till alla karlar hon mött genom livet var ”I love you” och de hade trott på hennes ord. Varför hade Marianne sagt så?

IMG_3989
Katarina O´Nils Franke är en debutant och det kan ju förklara varför hon var helt okänd för mig. Hennes roman kom i slutet av sommaren och heter Kollisionen. Den handlar om tre personer som sitter på samma café en dag. Alla sitter där för att Café Storken är en plats där man kan vara ensam tillsammans med andra. Studenten Rikard sitter och pluggar historia. Badde sitter i rökrummet och Magistern sitter och funderar på sin forskning som gått i stå. Alla tvivlar på om de livsval de gjort verkligen varit de rätta. Tyvärr läste Katarina O´Nils Franke i stort sett innantill under hela sitt framträdande och det gjorde att det lite grann förlorade sin charm, trots att hon hade förberett sitt tal väl med punch lines å allt.

En som verkligen väckte min nyfikenhet var Aris Fioretos, som jag inte tidigare läst någonting av. Verkligen roligt att två av författarna under kvällen nominerats till Augustpriset (Karin Bojs är den andra)! Jag pplevde honom som otroligt vältalig och en författare som verkligen tänkt igenom symbolerna han använder. Inte minst gäller detta omslaget till hans roman Mary, som pryds av ett rött granatäpple. Granatäpplet är som en bok, många kärnor men inget direkt centrum. Dessutom är det precis så som den unga studenten i arkitektur, som är huvudpersonen i romanen, skulle vilja rita sina flerfamiljshus som. Det finns två teman som Aris Fioretos ville undersöka närmare när han skrev boken. Det första var graviditeten, som ju per definition är en kropp i förvandling och det är något män aldrig riktigt kommer kunna förstå hur det känns att bära på ett liv, att dela samma utsida men ha olika insidor, som Aris Fioretos själv beskriver det. Jag blev så nyfiken på hans roman att jag köpte den efteråt, fint signerad så klart!

Sen var det paus! Vilken jättemiss att inte ha någon servering! Jag gick alltså miste om kulturtantens givna attribut rödvinsglaset! Shame on me. Nåja, Karin Bojs kom in med frisk energi och berättade om sin fackbok Min  europeiska familj de senaste 54 000 åren. Hon är också en debutant, trots att hon skrivit mycket som vetenskapsredaktör i Dagens Nyheter under nästan tjugo års tid. Hennes bok handlar om släktforskning med hjälp av modern DNA-teknik. På så sätt har hon lyckats spåra sin genetiska arvsmassa 54 000 år tillbaka och tekniken har revolutionerat forskning och man har fått helt andra svar på folkvandringen än de so som varit förhärskande så länge. Spännande, men lite komplicerat!

Camilla Grebe har jag läst någon bok av, men den hade hon skrivit tillsammans med en vän. Med den sjunde romanen Älskaren från huvudkontoret skrev hon för första gången en bok på egen hand. Det har visserligen varit skönt att ha stöd från en annan när hon skriver, men mest njöt hon av att det var hon själv som hade full kontroll över manuset. Hon behövde inte kompromissa. Det lät väldigt spännande när hon berättade om sin bok. Särskilt det där om att ingenting i berättelsen är vad det synes vara…
Sist ut var Carl Johan Vallgren med sin thrillerserie om Danny Katz. Nu har del två kommit ut, Svinen. Vi har fått den till jobbet och vi har konstaterat av Carl Johan Vallgren verkar ha övergivit den pseudonym under vilken han gav ut den första boken i serien, Lucifer. Det ställer till det lite för oss på biblioteket. Ska vi ha en bok under bokstaven L och den andra under V? Hur tänkte han där egentligen? Tyvärr fick jag aldrig tillfälle att fråga honom heller. Svinen handlar om ett värdetransportrån som går fel, en gammal bekant från förr till Danny Katz som hittas död av en överdos samt en försvunnen flickvän som kanske vet någonting.Det var många intressanta och spännande tankar som vi i publiken fick ta del av denna kväll och jag kunde inte firat min födelsedag på ett bättre sätt! Läsinspiration – check!

Annonser
 
3 kommentarer

Publicerat av på 21 oktober, 2015 i Böcker, Debutant, Författare IRL

 

3 svar till “Bokens dag på min dag!

  1. Monika

    22 oktober, 2015 at 07:34

    Grattis i efterskott! Vilken härlig dag du verkar ha haft 🙂

     
    • Fru E

      24 oktober, 2015 at 12:49

      Tack! Ja, en alldeles perfekt födelsedag! 🙂

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s