RSS

Den underjordiska järnvägen

08 Okt

Den underjordiska järnvägenEn bok som jag kände direkt när den kom att jag måste läsa var Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead! Jag brukar tycka om att läsa om slavsamhället och Amerikas Södern och kan inte sluta förfasas över den unkna människosyn som rådde och hur avskyvärt allting var. Samtidigt som vi aldrig får glömma den här tiden eller blunda för dess relevans för vår samtid där rasismen än en gång blivit aktuell.

Colson Whiteheads roman har fått stor internationell uppmärksamhet och titeln anspelar på det nätverk av personer som hjälpte slavarna att fly norr över. I boken är den underjordiska järnvägen en fysisk plats. Tågen kommer och går med oregelbundenhet och passagerarna vet aldrig riktigt var de kommer att hamna. I centrum för romanen finns Cora som lever som slav på en bomullsplantage i Georgia under den råe ägaren Terrence Randall, ökänd för sina grymheter. Hennes mor är en av de få som lyckats rymma och aldrig återföras till gården. En kväll får Cora ett erbjudande av en ung man att följa med honom när han ska fly och söka friheten norrut. Han säger att Cora är en maskot som ska föra tur med sig, eftersom hennes mamma aldrig hittades. Till en början är Cora tveksam om hon kan lita på honom. Det finns många slavar som skulle skulle kunna ange rymlingar för egen vinning, men en rad händelser får henne att inse att om hon inte ger sig av så kommer hon att gå under. Alltså bestämmer de två sig för att fly. Även en tredje slav, en ung kvinna, tvingar dem att ta henne med på flykten. Men redan samma natt överfalls de av några slavjägare och den unga kvinnan blir tillfångatagen. Cora och den unge mannen lyckas bryta sig loss, men försprånget de hoppades få har krympt betydligt. De får hjälp att finna den underjordiska järnvägen och hoppar in i en tågvagn. Tåget stannar så småningom i South Carolina, där livet för den svarta befolkningen tycks något drägligare. Samtidigt får Cora agera skådespelare på ett museum som skildrar slaveriet med förskönande scener och omskrivningar. Bisarrt nog blir slavarbetet underhållning för de vita besökarna. Men tryggheten är en chimär och snart tvingas Cora fly igen. Hack i häl jagar slavjägaren Ridgeway henne. Det är samme man som aldrig lyckades fånga in Coras mor och nu är han besatt av tanken att inte låta Cora slinka ur händerna på honom.

Bitvis är den fantastisk! Språket glimmar och vissa meningar är fullkomliga, som denna: ”En plantage är en plantage; man kunde tro att ens vedermödor var unika, men den sanna ohyggligheten låg i deras allmängiltighet”. Det jag saknar är närheten till Cora. Hon är en undflyende gestalt som inte låter läsaren någonsin komma riktigt nära. Jag tycker nog att personporträtten är romanens svaghet., medan miljöbeskrivningarna är desto starkare.

Författare: Colson Whitehead
Titel: Den underjordiska järnvägen
Förlag: Albert Bonniers förlag

 

 

2 svar till “Den underjordiska järnvägen

  1. Annika Hulten

    9 oktober, 2017 at 10:06

    Hej Birgitta! Jag är jätteglad att jag börjat följa dina boktips som jag läser med stort nöje 👏👏
    Hälsningar din f d kollega Annika

     
    • fruesbocker

      12 oktober, 2017 at 15:03

      Hej Annika! Välkommen hit! Så kul att du hittat mig här! 🙂

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s