RSS

Fakta och fiktion

07 Feb

Den stora utställningenMarie Hermansons nya roman Den stora utställningen utspelar sig till största del i Göteborg 1923. Staden förbereder sig för den stora jubileumsutställningen. Dit kommer Otto med sin åsna Bella, som blivit utlånad för att roa barnen. Den unge Otto är den enda som kan hantera åsnan som snart blir ett affischnamn. Nu sitter han på ålderdomshem och tänker tillbaka på utställningen. Han misströstar lite grann där han sitter och minns för sig själv:

”Här finns ingen som jag kan tala med. Vi är ju alla i åttio-nittio-årsåldern och egentligen borde man väl ha något gemensamt med sina jämnåriga. Problemet är att ingen av oss ser de andra som jämnåriga. Vi ser bara en massa gubbar och gummor omkring oss, och själva är vi någonting helt annat.”

Jag tycker att det är så väl uttryckt! Ottos minne är knivskarpt när det kommer till denna händelse i Göteborg, men annars gör sig den begynnande demensen allt sig mer påmind. En av utställningens stora stjärnor är Albert Einstein som ska hålla sin Nobelföreläsning i samband med denna. Hans relativitetsteori har skapat stort intresse, även bland allmänheten. Mycket därför att Albert Einstein själv har kvinnotycke och är väldigt charmerande. Han är omgift med en kvinna, men hans sekreterare blir hans älskarinna. Albert Einstein har också många som ogillar honom skarpt. Inte minst på grund av att han är jude. Det grundas en organisation, Academy of Nations, som är mycket tongivande i kritiken mot honom. En av de mest drivande i organisationen är Paul Weyland. Han är själv en misslyckad vetenskapsman inom kemin som driver en hatkampanj mot Einstein. Dessutom är han en bedragare som lurar in människor i olika projekt som bara är humbug.

Ellen är en ung kvinna som fått jobb som volontär på en tidning som förstås bevakar Jubileumsutställningen. Hon arbetar i en mansdominerad miljö och får ständigt vara på sin vakt mot närgångna män, både på stan och på redaktionen. Hon får som råd av en väninna att börja med hattnål så att hon alltid är beredd att försvara sig, om det skulle behövas. Hon bor inneboende hos en släkting som är intresserad av det ockulta och som anordnar seanser och olika sammankomster för likasinnade. Hennes granne är en ung, frisinnad tjej som tar med henne ut på dans. Ellen möter kriminalkommissarien Nils och allteftersom romanen utvecklar sig kommer de Paul Weyland och hans ondsinta planer på spåren och samarbetar för att förhindra dem.

Jag tycker verkligen om den historiska kontexten, men jag hade definitivt föredragit att Albert Einstein hade blivit en bifigur i berättelsen och inte en av huvudpersonerna. Det blir lite fånigt nästan och det är inte särskilt svårt att lista ut hur det går. Jag hade hellre läst mer om Ellen och Nils. Faktum är att Ellen påminner mig mycket om skildringarna av Ester Blenda Nordströms liv som ”pennskaft”, så som Fatima Bremmer beskriver det i biografin Ett jävla solksken, som jag håller på och läser just nu. Den stora utställningen är en underhållande roman, men inte en av Marie Hermansons bästa, i mitt tycke. Omslaget är bara så läckert! Gjort av Sara R Acedo, som verkligen fångar upp stämningen i romanen, tycker jag!

Författare: Marie Hermanson
Titel: Den stora utställningen
Förlag: Albert Bonniers förlag

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 7 februari, 2018 i Böcker, Historisk roman

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s