RSS

Tilltrasslad deckare och förmodligen den sista jag läser

29 Jul

Annars skjuter jägaren migAnnars skjuter jägaren mig är den tredje deckaren av Nele Neuhaus på svenska. Jag föll pladask för den första Snövit ska dö, som jag lyssnade på som ljudbok i bilen. Den andra boken, Stora stygga vargen var inte riktigt lika bra, tyckte jag. Nu har jag alltså läst den tredje i serien om kriminalinspektör Pia Kirchhoff och hennes chef Oliver von Bodenstein och den börjar väldigt lovande. Pia Kirchhoff har gift sig i hemlighet med sin djurparksföreståndare Christoph och de är i färd med att bege sig på bröllopsresa över jul och nyår. Men en mördare går löst och tillintetgör Pias planer. Först skjuts en äldre kvinna ihjäl när hon är ute med sin hund på kvällen. Kort därefter dödas en kvinna på liknande sätt i sitt kök, skjuten av en prickskytt genom fönstret framför ögonen på sitt barnbarn. Ingen av kvinnorna tycks ha några fiender. Tvärtom tycks de båda två vara mycket omtyckta av sin omgivning. Motiv till morden saknas därför helt och polisen famlar i blindo. En analytiker från delstatspolisen kallas in som expert och retar upp alla på stationen med sin arrogans och besserwisserattityd. Först när ett tredje dödsoffer påträffas, en ung man som har fått ett nytt hjärta för tio år sen, finner de ledtrådarna som leder dem vidare i utredningen. Fallen har väckt stor publicitet och rädslan ute i samhället är stor, men mördaren tycks inte välja sina offer planlöst utan tvärtom följa en noggrant utarbetad plan.

Tyvärr tappar berättelsen sitt tempo efter drygt halva boken. Nele Neuhaus vecklar in sig i en massa spår som är svåra för läsaren (mig) att hålla reda på och dessutom så ägnas sida upp och sida ner åt uttjatat utredningsarbete som går framåt i snigelfart. Plötsligt är det en massa personer att hålla reda på och intrikata händelseförlopp från det förflutna presenteras. Den intressanta etiska aspekten ägnas knappt alls någon uppmärksamhet. Som om inte det vore nog upptäcker jag plötsligt flera översättningsmissar som irriterar (”jobsposter”? s. 309, ”utvakat”? s. 317). Förmodligen för att intrigen inte intresserar mig tillräckligt, men det drar ju ner läsupplevelsen ytterligare.

Men angående rubriken på detta blogginlägg, nej, jag kommer förstås inte att sluta läsa deckare, men några fler böcker i den här serien blir det sannolikt inte för mig. Att Pia Kirchhoff och Oliver von Bodenstein känns befriande normala poliser, är tyvärr inte tillräckligt. Halvdana deckare väljer jag gärna bort när det finns så många andra fina böcker att läsa!

Författare: Nele Neuhaus
Titel: Annars skjuter jägaren mig
Förlag: Albert Bonniers förlag

Annonser
 
3 kommentarer

Publicerat av på 29 juli, 2018 i Böcker, Deckare

 

3 svar till “Tilltrasslad deckare och förmodligen den sista jag läser

  1. Hanneles bokparadis

    30 juli, 2018 at 01:42

    låter lite läskigt

     
  2. Joelinda

    30 juli, 2018 at 08:21

    Jag har inte läst något alls av denne författare, men jag förstår dina tankegångar kring intrigen. Det är tråkigt när författaren inte vågar låta läsaren vila lite utan måste tillföra mängder av moment, stickspår och nya personer för att jaga upp tempot och gärna luras lite. Jag vet ju inte alls vad boken handlar om, men kan tänka mig att en hjärttransplantation (och den som GETT bort sitt hjärta!) är ett ämne man kan spinna vidare på snarare än att plocka in tio potentiella mördare för att förvilla.

     
    • Fru E

      31 juli, 2018 at 14:46

      Åh, du sätter verkligen exakta ord på det jag försökte säga! Precis så menar jag! Tack! 🙂

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s