RSS

The Wife vs. Hustrun

23 Dec

Nu i veckan var jag och såg The Wife på bio med min bok- och vinsyster L. Vi hade vunnit varsin biobiljett och pocket från @alskapocket på instagram. Vi tyckte om filmen, framförallt för Glenn Close skådespelarinsats, men enades om att det var tur att vi läst boken innan. Den ger så mycket mer av Hustruns, a k a Joan Castleman, perspektiv och författaren Meg Wolitzer får verkligen in många intressanta aspekter av de kvinnor som ofta genom historien, så väl som nu, fått stå lite bakom sina män, trots att de egentligen förtjänar all uppmärksamhet. Det finns flera knivskarpa formuleringar i boken. Jag har fyllt den med understrykningar och kommentarer i marginalen!

”Alla behöver en hustru; till och med en fru behöver en hustru. De passar upp, de finns i närheten. Deras öron är ett par känsliga instrument, satelliter som uppfattar minsta missnöjda pip. Hustrur kommer med soppa, vi kommer med pappersklämmor, vi kommer med oss själva och våra mjuka, varma kroppar. Vi vet precis vad vi ska säga till män som av någon anledning har väldigt svårt att ta hand om sig själva eller någon annan. `Lyssna´ ,säger vi. `Allt kommer att gå bra´. Och sedan, som om våra liv beror på det, ser vi till att det gör det.

Lite sorglig läsning, eller hur? Men vi kände igen oss i det här Kvinnliga Ansvaret som vi tycks ha tagit på oss. Kanske på grund av uppfostran eller outtalade förväntningar, eller kanske för att vi vill ta hand om vår omgivning. Just det här med att vara ansvariga för stämningen runt matbordet, inkludera alla, flytta fokus om det blir irriterat mellan några etc.

I filmen ter sig Joan mer bitter än hon gör i boken. Hennes man, författaren Joe Castleman, upplevs trots allt som ganska kärleksfull och tacksam. I alla fall mer än han gör i boken, tyckte vi. Dessutom gillade vi inte att sonen får ta så mycket utrymme i filmen. Det kändes ganska onödigt. Spelet mellan makarna hade gott och väl kunnat få ta allt fokus i stället. Vi var också överens om att slutet i boken är bättre! För mig utgjorde den där sista meningen klimax i romanen. Jag njöt av att författaren omkullkastade min värld med en enkel mening. Denna sista mening är toppklass! Men alltså, du måste ju ha läst alla andra sidor innan för att förstå den. Jag tänkte inte nämna mer om handlingen, mer än att den handlar om hustrun i skuggan av ett, i alla fall av sin omgivning betraktat, manligt geni.

Författare: Meg Wolitzer
Titel: Hustrun
Förlag: Månpocket

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 23 december, 2018 i Böcker

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s