
Titel: Dödssynden
Förlag: Modernista
Havets drottning av Jöns Hellsing damp ner som en överraskning i brevlådan för några veckor sen. Jag har inte läst de två föregående böckerna i denna trilogi som heter Hope Island, men både författaren och förlaget bedyrade att man kunde läsa dem fristående. Jag var lite skeptisk, men det funkade fint! Jöns Hellsing var noggrann med att skriva lite kort om vad som hänt när det dök upp händelser från förr som hade betydelse för handlingen. Däremot så är jag helt övertygad om att jag hade tyckt ännu mer om boken om jag hade läst alla delar, så det råder jag dig till om du inte redan gjort det. Därför ska du genast sluta läsa för det här inlägget blir ju oundvikligen en viss spoiler…
Den förmögne lord Winsley säljer en havsvik och en stor bit mark på den skotska ön till den brittiska armén är öborna inledningsvis ganska optimistiska. Med köpet följer både arbetstillfällen och bättre infrastruktur. Det är egentligen bara några fiskare som muttrar lite över att de behöver gå längre ut för att fånga sin fisk. Men läget ändras snabbt när det avslöjas att försvaret planerar att spränga i lunnefåglarnas berg och bygga ett gigantiskt utrymme för att förvara sina atomubåtar där. Planerna väcker förfäran och ilska.
I centrumet för upproret står den blivande krögaren Heather, som också har sina privata bekymmer. Hennes barnlängtan har vuxit sig allt starkare, men hennes sambo verkar mer intresserad av sitt eget bokprojekt än något annat. Dessutom ställer hennes exman till med bekymmer. Hon vill inte köpa sina skaldjur från honom, men bojkotten gör det svårt att öppna värdshuset. Helst skulle hon inte vilja ha någon kontakt med honom och vem kan klandra henne för det?
Just detta sistnämnda har jag lite svårt att greppa. Exmannen har alltså någon gång tidigare i bokserien misshandlat Heather så svårt att hon förlorade deras dotter i magen. Mannen ifråga har förvisso gått i behandling för detta och besöker regelbundet en psykolog. Dessutom har han slutat helt med alkohol. Men ändå! Att han inte är mer paria i samhället förvånar och att alla runtomkring verkar tycka att Heather ska ge honom en ny chans gör mig arg! What?! Svårsmält!
Men i övrigt tycker jag att Havets drottning är fin verklighetsflykt och en perfekt roman att avnjuta i dessa oroliga tider! Det är väldigt brittiskt – förlåt, skottskt! – och charmigt. Jag är glad att jag fick möjligheten att läsa den!
Författare: Jöns Hellsing
Titel: Havets drottning
Förlag: Harper Collins Nordic
En dag kommer åldern i kapp oss. Det är oundvikligt. För någon är det kroppen som gör sig påmind, för någon annan är det minnet och orden. Det är vad som händer Madame Seld i den franska författaren Delpine de Vigans roman, Om det inte vore för dig. Madame Seld eller Michka som hon också kallas, en berest dam som varit en firad fotograf och aldrig hade tid att gifta sig eller få barn. Hennes liv har varit dramatiskt på många sätt. Nu sviker både minnet och orden. Hon ersätter borttappade ord med ord som har samma ljud som de hon inte längre minns. Samtidigt är det ord som varit viktiga i Michkas händelserika förflutna. I samma hus bor en ung kvinna som heter Marie som är mycket fäst vid Michka. Hon hjälper henne så gott hon kan och försöker förmå Michka att hålla fast vid orden så gott det går. Men till slut blir situationen ohållbar och Michka behöver mer hjälp än Marie kan ge henne och Michka flyttar in på ett sjukhem.
I samband med att Michka flyttar in på sjukhemmet, dyker Jérȏme upp i berättelsen. Jérȏme arbetar som logoped. Tillsammans med Marie försöker han hjälpa Michka med orden, men han hjälper henne också med en sak som hon velat länge. Något hon vill hinna med, innan det är för sent.
Det här är en otroligt vacker berättelse om åldrande och en vänskap som sträcker sig bortom ålder och hälsa. Det är sorgligt, men också ljust och hoppfullt. Den är riktigt skickligt skriven och såväl författaren som den svenska översättaren, Marianne Tufvesson, gör ett fantastiskt jobb med språket. Michkas felsägningar är oerhört ljudenliga och det blir ganska roligt att läsa de knäppa meningarna, samtidigt som jag förstås känner den förtvivlade sorgen över att mista sitt språk och vad det egentligen gör med ens identitet. Det finns också ett slags sensmoral, eller uppmaning, till läsaren att inte vänta med att säga de saker man bär på – plötsligt kan det vara för sent.
Författare: Delphine de Vigan
Titel: Om det inte vore för dig
Förlag: Sekwa
Översättning: Marianne Tufvesson
De är två främlingar som lever två helt olika liv. Bara en av dem vet att den andre existerar. Kerry Hayes har längtat efter sin bror ända sedan de skildes åt när hon var tio. Hon hamnade på olika fosterhem innan det slut blev en plats på barnhemmet. Hennes bror Jason adopterades av en familj och fick en helt annan uppväxt. Varje år som Jason har fyllt år, har Kerry skickat en födelsedagshälsning till adoptionsbyrån med förhoppningen om att han ska vara nyfiken på sitt ursprung och vända sig till dem för information. Då ska han få se sin systers brev till honom och förstå att han är älskad och saknad. Förhoppningen är att de två ska återförenas och ta igen alla de förlorade åren. Kerry själv lever som ensamstående mamma till en son i Londons utkanter och försörjer sig på att städa hemma hos folk. Hon och sonen har det nödvändigaste, men framförallt har de varandra. En dag får Kerry ett besked som gör att allting kastas omkull.
Samtidigt i en annan del av London bor Jason, eller Noah som han nu heter, med fru och dotter. Han är en framgångsrik jurist och har aldrig blickat bakåt. Hans adoptivföräldrar har alltid varit kärleksfulla och behandlat honom likadant som de biologiska barnen. Någon syster minns han inte överhuvudtaget. Men i takt med att han gifter sig och skaffar familj finns det ändå något lite som skaver hos honom och påverkar relationen till hustrun.
Det här är en bok som är omöjlig att läsa utan att fälla en tår eller två. Vi får se och höra berättelsen från både Kerry och Noahs perspektiv. Det är en känslosam och finstämd historia om vikten av att hitta sitt sammanhang, att höra till, och att våga be om hjälp. En familj kan se ut på många olika sätt – det viktigaste är att man älskar och tar hand om varandra. En halv värld bort träffar rakt i hjärtat!
Författare: Mike Gayle
Titel: En halv värld bort
Förlag: Norstedts
Översättning: Hanna Svensson
Den danska författaren Sara Blaedel har jag läst flera deckare av tidigare på svenska, men sen har det varit tyst från henne, från svenskt håll i alla fall. Nu är hon tillbaka med en trilogi om Ilka Jensen, en dansk kvinna som ärver en begravningsbyrå i Racine, USA, från sin far som hon inte haft någon kontakt med. Första boken heter Min fars hemlighet och det är mycket som pappan dolt för sin omgivning. När Ilka åker dit för att reda ut arvsfrågan, det finns nämligen även en ny familj med i bilden, blir hon helt enkelt kvar där. Det visar sig att pappan har stora skulder och att läget är mer prekärt än hon kunde ana, är hon tacksam för den hjälp hon får av medhjälparna Artie, som ansvarar för att snygga till liken, och syster Eileen, som är nunna och volontärarbetar. Det finns också ett gammalt olöst mordfall om återigen kommer upp på tapeten när den huvudmisstänkte hittas död. Ilka blir indragen i alla turerna kring den utredningen när kroppen hamnar på hennes begravningsbyrå. Trots det allvarliga ämnet så är boken stundtals nästan lite komisk, som när Ilka måste bege sig till Costco för att köpa en begravningskista, när alla krediter blivit spärrade (även om jag vet att för att handla på den riktiga Costco krävs medlemskap, vilket Ilka inte behöver…). Boken slutar dessutom med en ordentlig cliff hanger, som gör att jag förmodligen kommer att läsa även fortsättningen, även om jag har mina invändningar mot denna första del.
För det första så har jag svårt att förstå mig på huvudpersonen Ilka. Hennes något ombytliga humör bidrar till detta, men dessutom så kan jag inte alls relatera till henne. Hela tiden när jag läser så tänker jag ”så skulle inte jag har gjort!” eller ”varför frågar hon inte bara nunnan rätt ut?”. Jag blir frustrerad över att hon är så onyfiken, tror jag, och bara finner sig i märkliga omständigheter utan att ifrågasätta någonting. För det andra så känns mordhistorien malplacerad. Ilka själv hjälper inte till särskilt mycket i undersökningen, utan allting får sina svar genom att hon får det återberättat för henne. Inte särskilt spännande för läsaren. Den sista invändningen jag har är att det händer inte särskilt mycket. Eller jo, det händer visserligen en del men händelserna bara fladdrar förbi, lite kort. Jag hade önskat mig färre sidospår och mer fördjupning. Bristerna i berättelsen vägs till viss del upp av att Sara Blaedel ändå skriver bra, det är intrigen som jag tycker är lite si sådär. Kanske är det så att trilogin kommer få ordentlig fart i de kommande böckerna? Jag hoppas det, för jag saknar det tempo och den spänning jag sett som Blaedels styrka i hennes deckare. Begravningsbyrån känns ändå som en intressant och tacksam plats att väva en berättelse kring, tänk bara den makalöst bra tv-serien Six Feet Under. Det är också spännande att läsa om skillnaderna i begravningsförfarande mellan USA och Sverige, bland annat med att öppen kista är mycket vanligare. Jag hoppas att därför att serien tar sig!
Författare: Sara Blaedel
Titel: Min fars hemlighet
Förlag: Bokförlaget Polaris
Översättning: Jessica Hallén
Så obehaglig och nästan hypnotisk! Jens Lönnaeus debutroman Clara är full av frågetecken och mystik!
Vilhelm flyttar till Malmö och får tag i ett rum som inneboende hos Clara, med villkoret att han låtsas vara hennes pojkvän. Vilhelm, som själv är desperat att omformulera sitt liv och sig själv, går med på det udda förslaget. Clara regisserar hela Vilhelms liv. Hon bestämmer vad han ska ha för intressen, vilka kläder han ska ha på sig och var han ska jobba. Långsamt inser Vilhelm att hon försöker göra om honom till sin förre pojkvän Marco. Marco som försvann. Claras krav blir allt svårare att leva upp till, men vad händer om han inte pallar längre?
Berättelsen utspelar sig i ett nutida Malmö och stadens motsägelsefulla drag tecknas trovärdigt. Frågan om det är möjligt att skapa sitt eget liv, utan att någonsin se bakåt, ställs på sin spets. Jag tänker på Magnus Johanssons låtrader: ”Hur man än vrider och vänder på sig, så kommer man alltid hemifrån”. Så är det nog.
En finfin debut som jag läser med andan i halsen och hög puls!
Författare: Jens Lönaeus
Titel: Clara
Förlag: Historiska media