RSS

Syndafloder av Kristina Ohlsson

Nu är den här! Den sjätte deckaren om Fredrika Bergman och Alex Recht! Som jag har längtat – och hoppats! För när Kristina Ohlsson började skriva om zombies så tappade jag hoppet om fler delar i serien. Dessutom skrev hon ju två böcker om Martin Brenner däremellan (Lotus Blues och Mios blues). Men så kom Dagen som gjorde mig så lycklig! Syndafloder damp ner i brevlådan och gick före a l l a böcker i min TBR-hög! För det är verkligen en sann högtidsstund när man öppnar en bok som man vet redan från början at man kommer älska!

Jag kan lita på Kristina Ohlsson! Hon skriver så rappt och har så många lösa trådar, som alltid fogas samman i slutet. Det är nästan helt omöjligt att sluta läsa. Jag läste för länge på kvällen innan jag skulle somna och ställde klockan tidigare än jag måste för att hinna läsa klart innan jobbet. Du förstår redan vilken sorts bok det är, va? Jag är lyrisk!

En man hittas död i sin mysfåtölj framför brasan, skjuten i bröstet från nära håll. En udda detalj är att han bär sin dotters vigselring på lillfingret. Inga tecken på strid syns i huset, vilket skulle kunna tyda på att offret kände gärningsmannen. Samtidigt i samma stad är en begravningsentreprenör övertygad om att något hemskt har hänt hans bror och dennes familj. De skulle visserligen emigrera till Australien, men lämnade sitt hem i all hast med odiskad disk och smutskläder i tvättkorgen. Nu försöker han övertyga polisen om att efterlysa familjen, men den ansvarige polismannen hävdar bestämt att han har pratat med den försvunne brodern. Och i närheten av dessa två människoöden finns en kvinna som är livrädd sin man som tycks helt ha tappat fattningen. Hon är beredd att gå väldigt långt för att skydda sig själv och deras två barn.

Tre berättelser som alla når Fredrika Bergman och Alex Recht på lite olika sätt. Det som tycks vara helt separata händelser, visar sig vara tätt sammansvetsade med varandra. Någon lämnar dessutom kryptiska meddelanden personligen ställda till Alex Recht. Det är någon som vill få honom att förstå något. Men vad? Tiden tycks rinna iväg utan att några väsentliga framsteg görs i utredningen och utredarna famlar i blindo, när ett samtal från en gammal kollega plötsligt för dem ett steg närmare lösningen.

Mer vill jag inte berätta! Den här boken vill du läsa själv! En kollega frågade mig om man måste läsa böckerna i ordningen och ja, jag tycker faktiskt det! I Syndafloder finns en hel del referenser till de tidigare böckerna i serien. Inte så att det blir jobbigt att man inte minns alla detaljer, men det ger definitivt en extra dimension till läsupplevelsen om man hänger med lite i vad som hänt Bergman och Recht tidigare i livet (ja, jag vet att jag pratar om dem som levande personer, men för mig är de nästan det. Vi har ju liksom lärt känna varandra nu.). Det är bara att hålla tummarna för att de kommer en sjunde bok, även om det just nu ser lite mörkt ut! Min enda invändning mot Syndafloder är upplösningen som känns lite ofärdig, men vad gör det, när det är så förbaskat underhållande längs vägen?!

Författare: Kristina Ohlsson
Titel: Syndafloder
Förlag: Piratförlaget

 

 

 
1 kommentar

Publicerat av på 14 mars, 2017 i Böcker, Deckare, Rec.ex., Spänning

 

Bäst hittills!

Efter din dödHur många gånger händer det att jag läser en deckare och inte har en aning om vem, mördaren är förrän alldeles i slutet? Inte särskilt ofta. Väldigt sällan, faktiskt. Men det hände med Eva Dolans tredje deckare om kollegerna Zigic och Ferreira vid polisen i Peterborough! Efter din död är en ren påminnelse om varför jag älskar att läsa deckare, eller faktiskt varför jag älskar att läsa överhuvudtaget! Det där med berättelser som får mig att uppslukas och vara någon helt annanstans i tanke och känslor. Så svårt att tänka sig hur mitt liv vore utan min läsning!

Efter din död inleds med en ung pojke som rymmer från sitt fosterhem. Han väljer det absolut värsta sättet när han liftar med en ensam man. Samtidigt letar hans kontaktperson febrilt efter honom, men utan att gå ut med  en efterlysning. Hon vill inte dra onödig uppmärksamhet till pojken.

Zigic och Ferreira arbetar vid Hatbrottsenheten. Det är inte självklart att hatbrott är det första man tänker på när en mamma hittas brutalt mördad i sitt hem tillsammans med sin hennes svårt funktionsnedsatta dotter övervåningen, som har dött av svält när hon lämnats ensam. Men efterforskningar visar att dottern varit en aktiv på nätet och fått många hatkommentarer på sin blogg. Kanske är det hon som mördaren egentligen ville komma åt? Här utvecklas en ganska snårig berättelse med många olika dela: skilsmässa, bonusfamiljer, aktiv dödshjälp, nättroll… Men Eva Dolan har koll på alla trådar och väver ihop allt mycket skickligt!

Som sagt, det här är den tredje boken i serien om Zigic och Ferreira. Den funkar absolut att läsa fristående, men jag tycker att Eva Dolan är så bra att det vore synd att inte läsa dem i ordning! Första boken heter Lång väg hem och är nästan lika bra som denna. Del två heter Döda talar inte, om är den jag personligen gillade minst.

Författare: Eva Dolan
Titel: Efter din död
Förlag: Modernista

 
4 kommentarer

Publicerat av på 10 mars, 2017 i Böcker, Deckare, Rec.ex., Spänning

 

Slutet på sommaren

slutetTvå parallella berättelser väntar läsaren till Anders de la Mottes thriller Slutet på sommaren. Den första utspelar sig år 1983 i den lilla byn Räftinge i Skåne. En liten femårig pojke försvinner spårlöst från sitt hem en sommarkväll. Trots att hela byn engagerar sig i sökandet är det enda spåret av honom en sko i åkern utanför tomten till huset där han bor. Familjen förlamas i sorg och ovetskapen om vad som hänt lille Bily sliter sönder familjen. Mamman hamnar på ”Hemmet”, dottern Vera festar och flyr undan sorgen, äldste sonen Martin bestämmer sig för att studera till polis och pappan drar sig undan i tystnaden som Billy lämnat efter sig.

Polischefen Månsson lyfter på varenda sten för att finna svar på vad som hänt Billy. Ett tag tror han att de har hittat den skyldige. Bråkstaken Tommy Rooth saknar alibi för försvinnandet och har dessutom en konflikt om jaktmarker med pojkens morfar, Harald som ägare allt och vet allt om alla i byn. Men utan bevis och en kropp är allt bara indicier och Rooth släpps ur häktet. Han försvinner omedelbart från byn och sin egen familj. Ryktet om att han gått till sjöss sprids på byn.

Tjugo år senare arbetar Billys storasyster Vera som terapeut. Hon har bytt namn till Veronica och kontakten med resten av familjen sker högst sporadiskt. Hennes privatliv kantas av ångest, självskadebeteende och en besatthet till en man som inte längre vill ha henne. Under en av hennes gruppsessioner dyker det upp en ung man, som säger sig sörja sin bäste vän som försvann spårlöst en gång för länge sen. Mannen liknar väldigt mycket den fantombild som gjordes av hur Billy förväntades se ut som vuxen…

Slutet på sommaren tjänar på att läsa i långa stycken i taget. De första dagarna läste jag bara lite innan jag skulle somna och tyckte då att det var lite svårt att komma in i handlingen. Hoppandet mellan tidsperioder och olika namn på huvudpersonen (Vera/Veronica, tycker kanske att Vera hade passat bättre som nutida namn än Veronica som känns lite typiskt 70-tal) förvillade mig. När jag sen i helgen hade möjlighet att läsa längre stycken i taget så grep berättelsen verkligen tag i mig! Det är en fint ihopklurad avslutning också som jag inte såg skulle komma! Alltid roligt att överraskas! Sen är jag ju oerhört svag för dysfunktionella familjer och deras hemligheter. Tycker också att det är ett intressant persongalleri. Karaktärerna känns verkliga, levande och lite oförutsägbara. Det gillar jag! Det blir definitivt fler Anders de la Motte-böcker för mig framöver! (har faktiskt lyssnat på [Geim] som ljudbok för länge sen)

Författare: Anders de la Motte
Titel: Slutet på sommaren
Förlag: Forum

 
 

Fin men lite spretig debutroman

Nerverna heter David Nyman nyutkomna debutroman. Den är verklighetsbaserad och romankaraktären Ida är baserad på författarens egna farmor. Jag tycker alltid det är så roligt att läsa debutanter! De är helt oskrivna kort och man vet egentligen aldrig vad man kan vänta sig som läsare. Ofta blir jag överraskad av hur skickligt man kan skriva första gången. Ja, då är ju förstås inte den allra första gången för någon, men jag menar första gången man blir publicerad.

Det finns mycket jag tyckte om i Nerverna. Det finns ett slags stillhet som jag gillar. Ivar Broman är en strävsam man. Lite stoisk finner han sig i livets alla vändor. Han tycker att han har allt när han får sin Ida. Tillsammans driver de byns lanthandel och efter något års äktenskap föds deras son Harry. Men när Ida får ett sent missfall, bryter mano-depressiviteten som legat och bidat sin tid ut. Ida läggs in på ett sinnessjukhus, som man kallade de psykiatriska vårdhemmen på 1940-talet. Hon är nervsjuk, som man säger. Därefter får hon endast korta permissioner, men faller alltid åter ner i det bottenlösa mörkret. Ivar orkar inte längre varken sköta sin lanthandel eller sin son, som han lämnar bort till sin syster. Själv drar han till Stockholm och blir inneboende hos en gammal dam, samtidigt som han hankar sig fram inom järnvägen. Kontakten med Ida och Harry blir allt mer sporadisk. Långt senare möts far och son igen när Ivar ligger på sin dödsbädd. Är det för sent för försoning?

Tyvärr blir det lite spretigt när författaren avviker från att berätta om familjen Broman och istället låter överläkaren Allan Renck komma till tals. Det är han som är högst ansvarig för vården på Santa Anna, där Ida är inskriven. Han har en föreställningen om havsbadets lugnande inverkan på patienterna och driver igenom att de får tillgång till en bit strand. Jag hade hellre sett att den berättelsen vävdes in i Idas. Annars tycker jag mycket om hur David Nyman väver in föräldrarnas berättelse med den nutida Harrys. Hur Harry söker efter svar om sin uppväxt genom att forska i det förflutnas tystnad. Tack och lov att psykisk sjukdom inte är riktigt lika stigmatiserande idag!

Författare: David Nyman
Titel: Nerverna
Förlag: Wahlström & Widstrand

 

 

 
 

Hett i hyllan 1

image

Monika på bokbloggen Bokföring enligt Monika kommer med en rolig uppmaning: Visa världen vilka bortglömda skatter (a k a hyllvärmare) som gömmer sig i våra bokhyllor! Du vet, de där böckerna som du en gång i tiden ansåg dig tvungen att äga och som du inte kunde vänta tills att få börja läsa? Böckerna som står där och fortfarande ger dig dåligt samvete, bortglömda men ändå högst närvarande. Nu är det dags för dem att få synas! Här hittar du många andra bokbloggare som visar upp sina dolda skatter.

Själv behövde jag inte alls leta. Den här boken har inte stått så länge i bokhyllan, men är en sån typisk bok som jag ju så gärna ville läsa när jag köpte den, men så blev den liggande.. eller stående, då. Boken heter Unbecoming och är skriven av Rebecca Scherm, inköpt juni 2015 på resa hem från fotbolls-VM i Canada, mot Roswell, GA, med ett stopp i Chicago. Där besökte jag bokhandeln Unabridged Bookstore och där fick jag syn på den.

Så här står det bland annat om den på flikens insida:

”The first lie Grace had told Hanna was her name…

In a grubby antiques shop on the outskirts of Paris, Grace restores bric-a-brac, mends teapots, resets gems. She calls herself Julie, says she’s from California, and slips back to a rented room at night (…)

Back in Garland, Tennessee, two Young men are about to be paroled, Both have served time for a crime about which Grace knows a great deal. Their daring escapade went bad, but not Before Grace made it onto a plane – contraband in her carry-on, and began methodically disassembling the known facts of her Life.Now she knows that somehow, a piece of her past will find her. (…)

Rebecca Scherm’s novel is truly a brilliant debut, with echoes from classics from Hitchcock and Highsmith but written with the subtlety and precision of the best contemporary fiction.”

Inte så konstigt att jag föll för Unbecoming va? Nu är det jag som lägger tillbaka den i TBR-högen så att den inte glöms bort igen!

 

 

 
4 kommentarer

Publicerat av på 14 februari, 2017 i Böcker, Hyllvärmare

 

Homegoing eller Vända hem

img_0385I somras var jag på roadtrip i Kalifornien och besökte en hel del bokhandlar (as per usual).  I en av dem, i mysiga La Jolla, såg jag Homegoing av Yaa Gyasi och tjuvlyssnade lite när bokhandelsbiträdet pratade om den som en av de bästa han läst i år. Jag tror också att den hade omnämnts i någon av de amerikanska bokpoddarna jag lyssnar på också, för jag kände igen titeln så väl. Hur som helst, Homegoing hamnade så småningom i min att läsa-hög, där den fick ligga alltför länge…

Det här är en fantastisk roman! Både hur den är konstruerad, vilka viktiga tankar den väcker om ursprung och identitet och kanske framför allt när det gäller att belysa en del av den afroamerikanska historien! Vi får följa två systrar som föds i Ghana sent 1700-tal. De två systrarna skiljs åt. Den ena systern Effia växer upp i en by i Fanteland, där man gör affärer med britterna. Främst när det gäller slavar som de tagit som krigsfångar från ett annat stamfolk, Asante. Hennes pappa har planer för henne att hon ska giftas bort med byns främste man, men hennes mamma har andra planer och får henne istället bortgift med en vit förmögen, engelsk guvernör, som förstås redan har en annan familj hemma i England. Den andra systern, Esi, växer upp i Asanteland och tas som ung tonåring till fånga och säljs som slav. Hon hålls fången i källarhålorna under slottet där Effia bor, ovetande om systerns existens. Efter några månader av svält och övergrepp så skickas hon över havet till Amerika, där hon säljs till en plantageägare i Alabama.

I kapitel om ca 30 sidor får vi sedan följa en ättling till systrarna ur varje generation fram till våra dagar. Yaa Gyasi lyckas ge röst och väcka varje karaktär till liv på ett sätt som gör att romanen nästan tycks dokumentär. Hon håller ihop familjehistorierna väl och visar tydligt hur tidigare generationers umbäranden, men också strävan, har betydelse för kommande. Att arv och miljö samverkar i formandet av en människa. Berättelsen är förstås också en odyssé genom historien där kolonialismen och dess efterverkningar i högsta grad begränsar även människors liv idag.

Författaren Yaa Gyasi föddes i Ghana men bor nu i Kalifornien. Homegoing är en debutroman, vilket känns helt otroligt. Det sägs att den utlöste ett budgivningskrig bland de amerikanska förlagen. I Sverige har den just kommit på svenska på Norstedts förlag med titeln Vända hem.

Titel: Homegoing
Författare: Yaa Gyasi
Förlag: A. A. Knopf

 

Kall kall jord

Kall, kall jordFörsta boken att bli utläst 2017 blev denna: Kall kall jord av Adrian McKinty. Denne irländske författare är nykomling på svenska och han har skrivit flera böcker om kriminalinspektör Sean Duffy och detta är den första i serien (Tack! Modernista för att ni översätter och ger ut böckerna i ordning). Lite kul kuriosa är att Adrian McKinty är ett stort fan av Tom Waits och alla hans böcker bär titlar från dennes låttexter! Sen tycker jag att kall kall jord (The Cold Cold Ground) verkligen är synnerligen lyckad deckartitel!

Det som är extra häftigt med Kall kall jord är att den utspelar sig på Nordirland under 80-talet. Jag som var barn då minns en hel del ”rubriker” från konflikten (inbördeskriget!) mellan protestanter och katoliker. Jag har inte tänkt på det på många år, men så sjukt att det här pågick för inte alls så längesen. Jag tycker tiden som McKinty har placerat sin berättelse i verkligen tillför något alldeles extra till den här deckaren. Många händelser tycks helt autentiska och det är levande beskrivet. Som t. ex. hur poliserna checkar av ett område innan de går in. Hur fe hela tiden är beredda på falsklarm för att locka dem till platser där förövarna ligger i bakhåll och poliserna själva är de tänkta offren.

Det är två till synes helt separata mord som inleder den här berättelsen. Den ena är en ung man som lämnas i en övergiven bil. Hans hand är avskuren och gärningsmannen verkar vilja sända ett budskap till någon. I alla fall är det en mördare som vill att hans offer ska hittas. Det andra är en ung kvinna som hittas hängd. Ingen tycks sakna henne men obduktionen visar att hon nyligen fött ett barn som hon har ammat. Naturligtvis hör de två så till synes olika händelserna ihop med varandra, vilket kriminalinspektör Sean Duffy strax upptäcker.

För en deckarälskare som jag är det här en nyfunnen bekant som jag direkt känner att jag klickar med. Lite påminner han faktiskt om en annan av mina favoriter, Ian Rankin, Det är verkligen samhällets bakgård som skildras och poliserna är inte alltid de hjältar vi tror dem vara. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge tills jag återser Sean Duffy igen!

Författare: Adrian McKinty

Titel: Kall kall jord

Förlag: Modernista

 
8 kommentarer

Publicerat av på 7 februari, 2017 i Böcker, Historisk roman, Krig, Rec.ex., Spänning