Nymfens tid

Det här kan vara årets snyggaste omslag! Nymfens tid är så elegant och påminner om en Ingrid Bergman-film. Baksidan är ett gammalt foto från Vasagatan utanför Centralstationen i Stockholm.Mig lockar den direkt! Bra jobbat där av Wickholm formavd.! Ännu en orsak till att jag blir sugen att läsa är att författaren är Susanne Axmacher, ni vet, hon med Näckrosbarnen? Hennes andra bok kommer fyra år efter debuten och jag blir nyfiken på hur hon utvecklats.

Paret vi ser på omslaget är Millie och Carl. Millie är enda barnet till en katolsk italienska och en professor med gräshoppor som huvudområde för sin forskning. Hon har precis blivit relegerad från hushållsskolan och drömmer om ett friare liv, kanske som skådespelerska. På krogen Tennstopet träffar hon journalisten Carl och blir förälskad. Han får henne att känna som om magen är full av bubblor och hans självständiga liv lockar. Han är också tiotalet år äldre än Millie och betydligt mer erfaren. Deras romans blir kort och intensiv.

På hösten 1939 är Carl utrikeskorrespondent i Helsingfors och har till uppgift att bevaka den politiska situationen som verkar leda till ett nytt krig. I Stockholm spioneras det på misstänkta kommunister och statsfiender. Tjänstemannen Ivar låter sig värvas av den karismatiske Ernst som jobbar för säkerhetspolisen, till ett uppdrag som innebär att hålla kolla på Carls förehavanden och även Millie och hennes väninna Marietta blir indragna i jakten på rikets förrädare.

Millie känns väldigt modern för sin tid. Hon vågar bryta mot normer och fatta självständiga beslut, men inte utan stora uppoffringar. Hennes relation med föräldrarna är kylig och inte särskilt kärleksfull. Hon längtar efter faderskärlek, men pappa professorn har fullt upp med sina vetenskapliga observationer och tycks inte se sin dotter. Trots att Millie är en vuxen kvinna så är hon fortfarande omyndig och står under sina föräldrars beskydd. Carl däremot, känner sig fri att göra somhan vill utan att besväras av dåligt samvete. Men han är ju också man och ännu överordnad kvinnan. Det hotande krigsutbrottet lurar hela tiden i bakgrunden och påverkar enskilda människors liv i hög grad. I synnerhet romanens tre huvudpersoner: Millie, Carl och Ivar.

Jag tycker att Susanne Axmacher behållit sin psykologiska skärpa och blick för det som inte är synligt. Nymfens tid känns också mer stringent än debutromanen. Det finns inte särskilt många målande miljöbeskrivningar, ändå känns det som om jag ser Stockholm och dess invånare i ett sepiafärgat ljus. Jag sugs in i berättelsen och anar att det inte kommer att sluta lyckligt. Rätt eller fel, Susanne Axmacher lämnar mycket åt läsaren att avgöra även den här gången. Jag gillar den mycket!

Författare: Susanne Axmacher
Titel: Nymfens tid
Förlag: Wahlström & Widstrand