Artemis av Andy Weir

Rejält utanför min litterära Comfort zone men väldigt nyfiken bestämde jag mig för att ta mig an sci-fi thrillern Artemis som utspelar sig… på Månen! Det förstår ju alla att det kan gå lite hur som helst. Författaren heter Andy Weir och skrev den uppmärksammade boken The Martian som också blev hyllad film med Matt Damon i huvudrollen. .Jag har fått boken återberättad för mig av Herr E, som var väldigt entusiastisk. Jag gissar att det bidrog till min nyfikenhet inför denna.

Det börjar ganska intressant med en beskrivning av Månen och samhället Artemis som byggts upp där. Invånarna rör sig via luftslussar mellan olika kupoler, som har olika funktioner. I första hand lever befolkningen på rika turister som spenderar en massa pengar i kupolen Aldrin. Bokens huvudperson är Jazz, en muslimsk actionhjälte från Saudiarabien som lever på att smuggla in förbjudna saker till Artemis. Redan här är ett problem med trovärdigheten. Det känns som om Andy Weir vill ruska om oss i våra föreställningar om saudiska kvinnor, men tyvärr lyckas han inte göra Jazz till en verklig person. Dessutom kryddas framställningen med ett ganska sexistisk språkbruk. Jazz själv har en humor som en fjunig pubertetskille och kommentarer hon fäller om sitt utseende och sexliv är inte heller så roliga som man anar att Andy Weir hade velat att de skulle vara. Det är tyvärr inte ett särskilt lyckat kvinnoporträtt han gör. Att han dessutom låter en av Jazz vänner ha sex med en fjortonåring, därför att på Artemis finns inga åldersgränser för sex så länge det sker i samförstånd, är bara så sunkigt. Varför överhuvudtaget ha med sån information? Att sex med barn någonsin skulle kunna vara okej? Det är också väldigt viktigt att hela tiden påtala hur mycket sex Jazz har och hur mycket hon älskar att ligga. Hon är ju en sån frigjord kvinna, trots sitt muslimska ursprung! (läses med mycket ironi i rösten) Det är förstås inte konstigt att hon dessutom får i uppdrag att testa en ny sorts kondom, i utbyte mot andra tjänster för att kunna genomföra sin plan.

Emellanåt är det lite spännande ändå när Jazz blir indragen i en komplott, som hotar att förstöra hela Artemis. Och jag gillar att Andy Weir har funderat ut hur ett samhälle på månen skulle se ut och fungera, men det räcker tyvärr inte. Själva intrigen och gestaltningen är alldeles för svag. Det blir en svag 2:a i betyg på Goodreads från mig.

Författare: Andy Weir
Titel: Artemis
Förlag: Bookmark

 

 

 

 

 

Författare: Andy Weir
Titel: Artemis
Förlag: Bookmark

 

Hajpad sci-fi som jag borde ha låtit bli

Ibland har jag fel när det gäller böcker. Enders spel av Orson Scott Card var inte en bok för mig. Jag vet (eller?) att sci-fi inte är min grej egentligen, men ett nytryck av en omtalad roman med närmast klassikerstatus som dessutom är filmaktuell snart kanske ändå vore något för mig?

Svaret är nej och jag ska berätta varför. Handlingen i korthet är att pojken Ender är nummer tre i syskonskaran i en familj som fått dispens att skaffa fler barn. Hans syster och bror har redan ratats i tester med monitorer om att vara den person som ska rädda Jorden undan de elaka giftingarna. De var väldigt nära att gå vidare till den förberedande skolan och när det upptäcks att Ender är den perfekta summan av sina två syskon, så skickas han bort från jorden med en skyttel för att vid sex års ålder börja vid stridsskolan. Där testas han hårt av Graff och major Anderson och får lära sig att klara sig själv i olika svåra situationer. Dagarna ägnas av datorspel och träning i att strida i nollgravitation medan Ender försöker räkna ut hur han ska överlista alla runt omkring sig.

Det är alldeles för mycket dataspel och fajter för att jag ska orka hålla intresset uppe. Alltför många tekniska finesser som det antagligen är meningen att jag ska utropa beundrande bifall åt när jag läser om dem, men som jag är alldeles för korkad (och ointresserad!) för att förstå! Men det händer ju nästan inget nytt alls på alla dessa sidor och Den Stora Slutstriden är över på några sidor och väldigt o-spännande. Dessutom köper jag inte gestaltningen av den sexårige Ender. Visserligen kan man tänka sig att han är som de barn som kröntes till kungar förr och inte har haft någon egentlig barndom, men jag tycker man vet för lite om hans liv fram till uttagningen för att kunna konstatera att det är så. Tyvärr, Enders spel var förslösad lästid för min del, men å andra sidan är jag nog inte heller målgruppen och därför antagligen inte helt rättvis.

Författare: Orson Scott Card

Titel: Enders spel

Förlag: Modernista

 

Vem är jag egentligen?

Jag tycker själv att jag har en ganska bred litterär smak, men om det skulle vara något jag undviker så är det 1. fantasy (och här räknar jag in även vampyrlitt.) 2. dystopier 3. sci-fi*. Jag har läst lite fantasy (Eddings och Tolkien) när jag var yngre och ett fåtal dystopier (t. ex. Vägen) och visst läste även jag Stephanie Meyers vampyrböcker och Douglas Adams, men de är verkligen i minoritet när det gäller min läsning. MEN: Detta gäller inte alls ungdomsböcker! Visst är det lite märkligt att de senaste årens bästa ungdomsböcker, enligt mig, är just det jag inte vill ha när jag läser vuxenlitteratur?! Jag menar, jag sträckläste ju Hungerspelstrilogin, Cirkeln, Divergent och ser very,very much fram emot att läsa uppföljarna till de serier som inte är avslutade än! Och jag sprang Växjö runt på utgivningsdagen av Rick Yanceys Den femte vägen för att hitta ett ex! Så visst är frågan berättigad: Vem är jag egentligen?

Den femte vågen utspelar sig inte alltför avlägsen framtid. Cassie, en helt vanlig 16-åring, är en av få överlevande efter de fyra första vågorna av en välplanerad attack från utomjordingar eller De andra som de även kallas. Det finns ingen el och endast begränsat med vatten. Båda hennes föräldrar är döda och löftet till dem att ta hand om Sammy, hennes sexårige lillebror, visar sig vara svårt att hålla när Sammy hämtas av en mystisk skolbuss. Fast besluten om att finna Sammy igen ger sig Cassie iväg från sitt gömställe. De andra ser ut precis som vanliga människor och därför vet hon att hon inte vågar lita på någon hon möter. Nu måste ensam betyda stark, om hon ens ska ha någon chans att överleva i en värld som inte längre är som förut.

Det är helt enkelt beroendeframkallande, nervkittlande läsning och skildringen av hur Cassie och hennes vänner fortsätter titta på youtube och spana på killar trots att ett rymdskepp har landat på jorden är bara så bra. Det som mest är en kul grej med utomjordingar blir snart till en mardröm som stjälper vardagsproblemen helt åt sidan. Jag är fast från första sidan, startsträckan är noll! Det är bara så himla bra det här! Hur ska jag kunna vänta kanske ett år på att få läsa fortsättningen?!

* Och nu läser jag Enders spel!

Författare: Rick Yancey
Titel: Den femte vågen
Förlag: Rabén & Sjögren