RSS

Kategoriarkiv: Resor

När författaren missar att förklara något väsentligt

Det är så snyggt omslag till Vendela Vidas roman När dykaren lämnar sin kläder! Men sanningen är att jag hade svåra problem med den här boken i början. Faktiskt var jag nära att ge upp, vilket jag försöker att undvika så långt det går. Men med facit i hand, det hade inte varit en särskilt stor förlust! Berättelsen är skriven i ett du-tilltal och dessutom i presens! Det kändes jätteavigt att läsa, särskilt när man dessutom inte har en aning om vem ”du” är! Sen blev det lite bättre, när jag väl kom in i handlingen.

En amerikansk kvinna landar i Casablanca, Marocco. Redan vid incheckningen på hotellet blir hon bestulen på sin ryggsäck. I den har hon alla sina värdesaker som mobil och plånbok. Hela hennes identitet. Den lokale polischefen lovar att hjälpa till efter att kvinnan ljugit om att hon skriver för New York Times och inte tvekar att varna sina läsare för att turista på orten. När han så småningom ger henne en färgglad ryggsäck och säger att de hittat hennes väska, spelar kvinnan med, trots att ryggsäcken inte är hennes. Passet i väskan föreställer en okänd kvinna som trots allt inte är så olik henne själv. Hon spelar kvinnan på passet ett tag, men byter sen till sin systerdotters namn, av rädsla för att bli påkommen med identitetsstölden. Frågan som läsaren ställer sig är förstås: Vem är hon egentligen och varför befinner hon sig i Casablanca?

När dykaren lämnar sina kläder av Vendela Vida beskrivs som ”rolig” i baksidestexten. Det är alltid knepigt med ”roliga” böcker. Det som är roligt för någon, behöver inte alls vara det för dig. Och faktiskt, jag ser inget roligt alls med den här boken. Den är definitivt sorglig och oroande mer än humoristisk. Dessvärre slutar den också i ett frågetecken och jag känner mig otillfredsställd när jag slår ihop boken. Dessutom finns det en stor invändning i mig som gnager. På sidan 17, alltså precis i början vid hotellets incheckningsdisk, skriver författaren att kvinnan tar fram passet ur ryggsäcken och fyller i sin information på hotellets blankett. Strax därpå blir ryggsäcken stulen, men passet ligger ju inte i ryggsäcken utan på disken!? Således tycks en identitetsstöld tycks helt onödig från början. Kvinnan kan ju bevisa vem hon är! Och frågan om vart passet tar vägen sen, lämnas obesvarad. Det borde ju rimligtvis ha tagits om hand av hotellpersonalen, eller hur? Såna här inkonsekvenser stör mig nåt oerhört och det drar också ner min läsupplevelse.

Vendela Vida (född 1971) bor i Kalifornien. Hon har en svensk mamma och är gift med författaren Dave Eggers. Tillsammans har de två barn. Vendela Vida har skrivit fem böcker och är också lärare i kreativt skrivande.

Författare: Vendela Vida
Titel: När dykaren lämnar sina kläder
Förlag: [etta]

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 16 juni, 2018 i Afrika, Böcker, Resor, Sorg

 

De sju systrarna

De sju systrarnaLucinda Riley heter en irländsk författare som fått två romaner översatta till svenska. I slutet av oktober kom den senaste av dem, De sju systrarna, i min ägo. Ska jag kort säga något om vilken typ av roman det är så skulle jag jämföra denna med Kate Mortons romaner. För som Kate Morton alltid skriver två parallella historier, gör Lucinda Riley när hon kommer med den första delen av sju planerade. Romanserien bygger på legenden om Plejaderna. Enligt pressutskicket ska det så småningom bli en tv-serie av böckerna och det skulle bli perfekt, tror jag! De sju systrarna har det mesta: omöjlig kärlek, familjehemligheter, historiska miljöer, lite detektivarbete och mystik.. Det här är en roman att förlora sig i!

Maia och hennes fem systrar har alla blivit adopterade av Pa Salt, en hemlighetsfull miljardär som byggt sig ett eget paradis utanför Genève. När han plötsligt går bort och begravs till havs, samlas syskonen på egendomen och varje syster får en ledtråd som ska leda dem i sökandet efter sitt ursprung. Maias ledtrådar leder henne till Rio de Janiero, dit hon också reser. Hon arbetar som översättare och har en författare som hon arbetat med där. Tillsammans nystar de upp alla trådarna i Maias förflutna och berättelsen delar sig i två. Vi får följa med tillbaka till 1920-talet då Izabela Bonfacio, Maias mormor, är redo för att giftas bort. Hennes far har arbetat upp en förmögenhet i kaffeindustrin men drömmer om att tillhöral den verkliga aristokratin. Lägligt nog finns där en ogift ung man, Gustavo Aires Cabral, som blir förtjust i Izabela. Izabela älskar sin far, men älskar inte Gustavo. Hon lyckas köpa sig lite tid genom att övertala pappan och Gustavo att få följa med sin väninnan och hennes familj på en resa till Europa. Väl där så träffar hon en ung konstnär, Laurent Brouilly, Han går i lära hos en skulptör som heter Paul Landowski och som arbetar med en magnifik kristusstaty som ska placeras på berget ovanför Rio… I Laurents studio upptäcker Izabela vad äkta kärlek är och hon slits mellan plikten och önskan om att leva sitt liv som hon själv valt.

Jag älskar att de historiska referenserna är autentiska och att Paul Landowski faktiskt byggde den berömda statyn Cristo Redentor utanför Rio! Likaså är jag väldigt nyfiken på vem den där sjunde systern är och jag ser väldigt mycket fram emot att få läsa de andra syskonens familjehistoria. Hoppas och tror att nästa bok i serien kommer ut på svenska under 2018! Jag har i alla fall hittat tre delar på engelska: The Storm Sister, The Shadow Sister och The Pearl Sister.

Förfáttare: Lucinda Riley
Titel: De sju systrarna
Förlag: Bazar förlag

 

Fin debut om att våga stå upp för sig själv

Det är 1987. Jim sitter på ett flygplan, på väg till farbrodern och kusiner på Nya Zeeland. Han är på flykt från sitt gamla liv i Stockholm. En flykt från smärtsamma minnen av mobbningen under skolåren, från att ha svikit den person som betytt allt för honom. Men också en chans till omstart, att vara den han faktiskt är fullt ut, att våga stå upp för sig själv. Men livet ”down under” blir inte alls som Jim har tänkt sig. Vistelsen hos släktingarna blir inte alls som Jim föreställt sig och till slut blir han utkastad från hemmet och får flytta till ett vandrarhem. Där möter han amerikanen Adam som tar med honom på en omvälvande resa som också blir Jims räddning.

Parallellt får läsaren ta del av små fragment av Jims skoltid. Lite nämns om Jims familj utan det tycks vara vänner och mobbare som huvudsakligen påverkat honom. År 1977 går Jim i tredje klass. Väl medveten om att han inte är riktigt lika ”killig” som de andra grabbarna i hans klass. Noga med att inte leka för mycket med tjejerna för då kan han ju bli smittad av det där ”tjejiga” som flickor har. Denna eviga längtan efter att vara ”rätt” och att passa in. Att ständigt pejla av vad alla andra tycker och försöka rätta sig in i leder, inte sticka ut, vara ”normal”. Så fortsätter det egentligen för Jim ända till Det Största Sveket. Så hemskt att behöva skada den man älskar för att slå sig fri, men helt nödvändigt ändå, för Jim.

Johan Ehns smått självbiografiska (sägs det) debut Down under är inte så speciell till en början, faktiskt lite småseg. Men berättelsen växer ju mer bilden av Jim målas fram. Även om fokus mycket ligger på att Jim ska våga stå upp för sig själv och våga visa andra att han är faktiskt är gay, så rör mycket existentiella frågor vi alla brottats med någon gång i livet, inte minst under tonårstiden. Det är en fin roman som Johan Ehn har skrivit och jag ser fram emot fler berättelser från honom framöver.

Johan Ehn (f. 1967) är skådespelare och konstnärlig ledare för Teater Barbara i Stockholm. Han är också gift med författaren Mats Strandberg.

Författare: Johan Ehn
Titel: Down under
Förlag: Gilla böcker

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 augusti, 2017 i Debutant, Kärlek, Rec.ex., Resor, Ungdomar, Vänskap

 

En välskriven uppväxtskildring från förr

Lagom till Alla Hjärtans Dag damp det ner en fin bokpresent i brevlådan. Det var bokförlaget Historiska media som skickat en roman från deras kommande vårutgivning. En debutant, i alla fall när det gäller att skriva för vuxna (hennes ungdomsroman Vinter på Berättargränd kom 2008) är Erika Olofsson Liljedahl med sin uppväxtskildring Någonstans brister himlen och det ryktas att en av förläggarna på Historiska media lät manuset ligga tills en kväll då hon tog med det hem och inte kunde sluta läsa. Den har redan fått flera fina recensioner, men jag är tyvärr inte lika förtjust.

Öppningsscenen är dramatisk! Det är 1920-tal och trettonårige Elis är ute på havet med sin brutale far. Jag anar att fisketuren inte kommer att sluta bra och här ryms mycket i den knappa konversationen mellan de två. Elis älskade storasyster har i all hast lämnat den bohuslänska fiskestugan och rymt sin kos. Alla håller tyst om orsaken och Elis kan bara inte tro att hon försvunnit frivilligt, utan att varsko honom innan. När anledningen till Signes avfärd väl avslöjas, bestämmer sig Elis för att lämna familjehemmet och hämta hem sin syster. Utan särskilt mycket på fickan tar han tåget en bit söderut och går den sista biten till Höganäs, där han tror att Signe befinner sig. Det blir en strapatsrik resa och det han möter när han väl kommer når slutmålet, öppnar sig en ny och okänd värld för Elis. Elis inre och yttre resa blir en tydlig allegori över skillnaderna mellan stad och landsbygd och framförallt ett Sverige i förändring.

Det bästa med Någonstans brister himlen är språket! Erika Olofsson Liljedahl är bibliotekarie och har säkert läst mycket i sitt liv. Det märks, hon har ett bildspråk som är finstämt och miljöskildring är så klar att jag som läsare ser både människor och platser tydligt i bilder framför mig. Tempot är ganska makligt och då och då stannar texten liksom upp, som för att vänta in sin läsare. Det gillar jag! Däremot hade jag för min del önskat mer drama, mer action. Jag tycker inte riktigt att det bränner till, utan farorna anas mer, trots att berättelsen stundtals är ganska mörk och hotande. Det vilar ett oskuldhetens skimmer över Elis och han behöver egentligen aldrig på riktigt konfronteras med något av allt det farliga som finns omkring honom. Därför blir det lite för ”snällt” rakt igenom, tycker jag. Mitt betyg på Goodreads blev därför tre stjärnor.

Författare: Erika Olofsson Liljedahl
Titel: Någonstans brister himlen
Förlag: Historiska media

 

Homegoing eller Vända hem

img_0385I somras var jag på roadtrip i Kalifornien och besökte en hel del bokhandlar (as per usual).  I en av dem, i mysiga La Jolla, såg jag Homegoing av Yaa Gyasi och tjuvlyssnade lite när bokhandelsbiträdet pratade om den som en av de bästa han läst i år. Jag tror också att den hade omnämnts i någon av de amerikanska bokpoddarna jag lyssnar på också, för jag kände igen titeln så väl. Hur som helst, Homegoing hamnade så småningom i min att läsa-hög, där den fick ligga alltför länge…

Det här är en fantastisk roman! Både hur den är konstruerad, vilka viktiga tankar den väcker om ursprung och identitet och kanske framför allt när det gäller att belysa en del av den afroamerikanska historien! Vi får följa två systrar som föds i Ghana sent 1700-tal. De två systrarna skiljs åt. Den ena systern Effia växer upp i en by i Fanteland, där man gör affärer med britterna. Främst när det gäller slavar som de tagit som krigsfångar från ett annat stamfolk, Asante. Hennes pappa har planer för henne att hon ska giftas bort med byns främste man, men hennes mamma har andra planer och får henne istället bortgift med en vit förmögen, engelsk guvernör, som förstås redan har en annan familj hemma i England. Den andra systern, Esi, växer upp i Asanteland och tas som ung tonåring till fånga och säljs som slav. Hon hålls fången i källarhålorna under slottet där Effia bor, ovetande om systerns existens. Efter några månader av svält och övergrepp så skickas hon över havet till Amerika, där hon säljs till en plantageägare i Alabama.

I kapitel om ca 30 sidor får vi sedan följa en ättling till systrarna ur varje generation fram till våra dagar. Yaa Gyasi lyckas ge röst och väcka varje karaktär till liv på ett sätt som gör att romanen nästan tycks dokumentär. Hon håller ihop familjehistorierna väl och visar tydligt hur tidigare generationers umbäranden, men också strävan, har betydelse för kommande. Att arv och miljö samverkar i formandet av en människa. Berättelsen är förstås också en odyssé genom historien där kolonialismen och dess efterverkningar i högsta grad begränsar även människors liv idag.

Författaren Yaa Gyasi föddes i Ghana men bor nu i Kalifornien. Homegoing är en debutroman, vilket känns helt otroligt. Det sägs att den utlöste ett budgivningskrig bland de amerikanska förlagen. I Sverige har den just kommit på svenska på Norstedts förlag med titeln Vända hem.

Titel: Homegoing
Författare: Yaa Gyasi
Förlag: A. A. Knopf

 

Isande kyla i kropp och själ

Där gryningen dröjerDär gryningen dröjer heter den tredje deckaren i Anna Lihammers serie om kriminalkommissarie Carl Hell och polissystern Maria Gustavsson. Året är 1936 och i Berlin hålls de olympiska spelen i det framväxande Nazityskland. Dit är också Carl Hell på väg, högst motvilligt. I sista stund kallas han tillbaka för att utreda ett dubbelmord. Dessutom har en prostituerad kvinna hittas svårt misshandlad. Han kräver att få arbeta med  polissyster Maria Gustavsson, vilket tas emot med bestörtning. Vad ska en kvinna kunna bidra med i en sådan här utredning?Det blir således Maria Gustavssons uppgift att vaka över kvinnan på sjukhuset, eftersom någon vill henne illa.

Tjugotre år tidigare är en professor och hans medhjälpare på väg till Arktis för att lösa gåtan med Andréexpeditionens öde råkar ut för diverse missöden och medlemmarna tvingas övervintra i en stuga, som knappt erbjuder skydd mot hårda snöstormar eller isbjörnar, utan adekvat utrustning och bristfälligt med förnödenheter. Ingen av deltagarna är heller särskilt förberedda för en sådan här svår uppgift från början. Men första tiden är de vid tämligen gott mod, men ju längre tiden går desto mer tycks en viss hackordning utformas med en ledare som tycks njuta av att plåga sina undersåtar. Det är en mycket obehaglig läsning, men fascinerande på samma gång.

Anna Lihammer skildrar det mörka 30-talet så att det känns levande och parallellerna till vår tid är rysligt obehagliga. Om man stillatigande ser på, kan vad som helst hända. Därför är det en ytterst aktuell bok för vår tid, så väl som en välskriven historisk skildring. Titeln Där gryningen dröjer tycks anspela på både det arktiska mörkret och det allt kyligare samhällsklimatet. Kanske tycker jag att upplösningen blir lite tillkrånglad och hafsig. Förmodligen hade den tjänat på att få breda ut sig lite mer och boken hade kunnat vara lite längre. Men det är ändå en förbaskat välskriven och spännande deckare!

Författare: Anna Lihammer
Titel: Där gryningen dröjer
Förlag: Historiska media

 
1 kommentar

Publicerat av på 11 oktober, 2016 i Debutant, Historisk roman, Rec.ex., Resor, Spänning

 

Bland böcker i Kalifornien

Nu har jag kommit hem från en fantastisk resa till USA! Vi reste runt i Kalifornien och besökte även Las Vegas. Givetvis hade jag kollat upp några indiependent bookstores att besöka! Första bokhandelsbesöket blev en kväll i San Fransisco då vi gick in i Citylights bookstore, som grundades 1953 av poeten Lawrence Ferlinghetti and Peter D. Martin. Där är det öppet ända till kl. 24! Vi var där något tidigare, runt kl. 20, och då var det trångt mellan hyllorna och folk stod och läste i böckerna. Hur mysigt som helst! Jag fick med mig Fates and Furies därifrån, som jag också läst ut (ett blogginlägg kommer).

img_4852Nästa bokhandelsstopp blev Point Reyes Books i det lilla kustsamhället Point Reyes utanför San Fransisco. Vi passerade där när vi åkte på en biltur längs Sanoma Coast och stoppet var helt oplanerat! I ett annat liv hade jag kanske bosatt mig där för bokhandeln är till salu..! Titta bara på den underbara träbyggnaden, liksom. Jag köpte en bok som jag läst mycket om, om ett ämne som intresserar mig: Evicted. Jag har läst lite grann i den. Den handlar om bristen på kommunala hyresrätter i USA och hur det leder till att privata hyresvärdar kan ta ut ockerhyror på undermåliga bostäder, till de som har begått brott eller har skulder och som då är inte får ”vanliga” hyreskontrakt. Hur de allra fattigaste måste spendera nästa hela sin inkomst på att bo i sunkiga råtthål till bostäder och hur de då aldrig kan ta sig ur fattigdomen heller. Bredvid bokhandeln låg också ett bageri med de allra godaste Pain au chocolat så det blev en fika ut i solen också. Men det var så varmt att chokladen smälte och blev kladdig, men gott var det!

bokhögIn a dark, dark wood blev min namsdagsbok och köptes på Barnes & Noble i Marina del Ray (Los Angeles). Den sträckläste jag vid poolen i Las Vegas! Så spännande! (mer om den i ett annat blogginlägg) Fastän Barnes & Noble är en kedja så tycker jag att deras butiker alltid är så himla välsorterade! Inte alls som våra egna, ofta trista, Akademibokhandel! Jag skulle spendera timmar där inne! Jag köpte också ett ex. av Bookmark, som är en tidskrift med korta bokrecensioner och några längre artiklar. Alltid roligt att läsa om böcker!

img_4811I sista bokhandeln som vi besökte handlade jag tre stycken böcker! Tredje och fjärde delen i favvoserien av Elena Ferrante, Those Who Leave an Those Who Stay och The Story of the Lost Child, samt Homegoing. Fina Warwick’s i La Jolla utanför San Diego är faktiskt USA:s äldsta familjeägda bokhandelsföretag och grundades redan 1867 i Iowa, men flyttade till sin nuvarande plats sedan 1952. Där sökte de personal (anslaget är det vita pappret på dörren som syns på fotot) och samma sak här, i ett annat liv… La Jolla var en väldigt mysig liten stad som låg väldigt vackert uppe på en höjd med utsikt över hela San Diego-bukten.

 

 
2 kommentarer

Publicerat av på 17 juli, 2016 i Bokhandlare, Resor