Efterlängtad prequel!

Balladen om sångfåglar och ormar av Suzanne Collins är en prequel till Hungerspelen-trilogin och berättelsen utspelar sig 64 år innan Katniss gör entré. Coriolanus Snow, den framtide presidenten i Kapitolium, är nu bara 18 år gammal och sistaårselev vid Akademin. Hans liv har blivit väldigt förändrat sen krigen som delade in Panem i de 12 (egentligen 13) distrikten. Hans tidigare så förmögna släkt har förlorat det mesta och Snow och hans farmor och kusin Tigris (!) bor tillsammans i en lägenhet där mat inte är något man kan räkna med att få tag i varje dag. Samtidigt kämpar Snow med att bevara fasaden utåt och inte låta någon veta hur illa det är ställt. När han utses som mentor för en av spelarna i Hungerspelen, ser han sin möjlighet att vinna ett stipendium som gör att han kan fortsätta studera och på så sätt så småningom återerövra släkten Snows ära och berömmelse. Det enda som står emellan honom och lyckan nu är 23 andra spelare som måste besegras. När Snow får veta att hans kandidat är Lucy Gray från distrikt 12 blir han förtvivlad. Både en flicka och dessutom från distrikt 12, det sämsta av de sämsta! Men hans första möte med Lucy Gray blir mer positivt än han väntat sig och snart upptäcker han att han har fått känslor för henne. Eftersom deras öde nu vilar i varandras händer bestämmer de sig för att tillsammans vinna Hungerspelen. Det gör att Snow väljer att fatta en del ödesdigra beslut och tumma på de uppsatta spelreglerna…

Balladen om sångfåglar och ormar ger en viss förklaring till varför Snow blir den ondskefulle människa han till slut blir. Boken visar tydligt hur vi formas av vårt liv och våra upplevelser, både på gott och ont. Till en början är Snow sympatisk och som vilken artonåring som helst (i Panem, vill säga) och berättelsen slutar långt innan han blivit president, vilket får mig att fundera på om detta kommer att bli en ny trilogi?

Jag ska dock erkänna att jag bitvis upplevde boken lite seg till en början. Jag tycker definitivt att berättelsen hade kunnat kortats ner lite och stramats åt. Det vimlar av namn också, men jag tycker inte att det gjorde så mycket att jag inte kunde hålla isär dem alltid. Det är ju också en ungdomsbok, enligt klassificeringen, men jag tycker att man behöver vara en riktigt god läsare för att ta sig an Balladen om sångfåglar och ormar. Det är en komplex historia som vi får oss berättad innehållet är många gånger definitivt vuxet när de kommer till grymheter. Väldigt roligt att återvända till den här världen igen, tycker jag!

Författare: Suzanne Collins
Titel: Balladen om sångfåglar och ormar
Förlag: Bonnier Carlsen
Översättning: Lena Jonsson

 

En helt annan sorts Sverigevänner

Vintern 1986 befinner sig en femårig pojke på en flyktingförläggning i Laxå. En förskolefröken uppmuntrar pojken, som heter Arash Sanari, att skriva ned sina känslor i en dagbok. Till en början är det mest enstaka ord och en massa teckningar. Arash vill inte alls skriva dagbok, men då börjar även hans pappa skriva och sen gör det de sida vid sida under flera år. Det är när Arash som vuxen får läsa sin pappas dagboksanteckningar som han inser att här finns en historia att berätta. Den om en pappa som gör allt för att hans barn ska integreras och bli svenska, men som förlorar mycket av sin egen identitet på vägen.

Det är just för att bli en hundraprocentig svensk familj som Arash och hans familj flyttar till Tjörn ett år senare. På Tjörn är de ensamma om att se ut som de gör. Arash pappa tar reda på allt som svenskar gör och härmar. De inför lördagsgodis, åker på skidsemester och Arash får börja på flera idrotter, för så gör svenska barn. Under en period tränar han både ishockey och isdans och blandar mitt under en pågående match ihop de olika sporterna. Familjen lär sig paddla kanot och går ut i skogen på helgerna, för det är så svenskar gör. Det svenska samhället är svårbegripligt, inte minst språket. Arash pappa lär sig att som svensk är det något fint att bete sig ”osvenskt”. Då är man en charmig, generös person som lätt får kontakt med andra. Men som invandrare vill du inte vara ”osvensk”. Då är betydelsen negativ. Det är inte alltid lätt att förstå sig på oss svenskar, men Arash gör allt för att slippa sticka ut.

Sverigevänner. Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn är en dråplig bok, men med en stor portion svärta. Den sätter fingret på själva integrationens förutsättningar. De invandrare som vill integreras och bli svenska, klarar inte av att göra det på egen hand. Det krävs också en motpart, att vi svenskar börjar umgås med invandrare.

Författare: Arash Sanari
Titel: Sverigevänner. Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn
Förlag: Volante

 

 

The Nickel Boys av Colson Whitehead

När medborgarrättsrörelsen når den afroamerikanska befolkningen i Florida, tar en tonårig pojke som heter Elwood Martin Luther Kings ord till sitt hjärta. Han är precis lika mycket värd som en vit pojke.  Förändringens vindar blåser och ett annat liv är möjligt. Elwood övergavs tidigt av sina föräldrar och växte upp med sin mormor. Mormodern är en kärleksfull kvinna, men noga med att se till att Elwood vet vad som är rätt och fel. I skolan briljerar Elwood med sina kunskaper och han drömmer om att läsa vidare på college. Men i Jim Crows Södern med raslagarna som fortfarande begränsar och förtrycker, är ett oskyldigt misstag allt som behövs för att förstöra sin framtid. För Elwoods del blir det att få skjuts av en man, i en bil som visar sig vara stulen. Elwood döms till ungdomsvård och hamnar på en “skola”, The Nickel Academy. Syftet sägs vara att tillgodose fysisk, intellektuell och moralisk träning så att den kriminelle ungdomen kan bli en hedervärd och ärlig man. I verkligheten är The Nickel Academy en horribel miljö för pojkar med sadistiska lärare, korrupta tjänstemän, våld och sexuella övergrepp som vardag. Den pojke som ändå vågar bjuda på motstånd, försvinner lätt utan spår. Ingen vet heller riktigt hur länge man måste vara där. För att komma ut måste du klara dig till olika nivåer, som är helt godtyckliga och du kan lätt flyttas ned igen. Elwood försöker I den här miljön desperate hålla fast vid Dr. Kings ord som han själv yttrade till den vite mannen när han satt arresterad: ”Kasta oss i fängelse och vi ska ändå älska dig.” Elwoods bästa vän på skolan är Turner, som är desto mer desillusionerad. Han har för längesen insett att i den här världen kan man inte lita på någon och det enda sättet att överleva är att hålla sig på sin plats och undvika trubbel.

The Nickel Boys är en uppskakande berättelse. Fri från detaljer, men skrämmande ändå för som läsare förstår man mycket väl vad det är som sker. Kanske är det så skrämmande att det inte ens går att skriva ut i ord? The Nickel Academy och berättelsen om Elwoods öde är hämtat från verkligheten. Verklighetens skola hette Arthur G. Dozier School for Boys och har i efter hand beskrivit som ett koncentrationsläger för pojkar. Skolan var i bruk mellan åren 1900 och 2011 och när skolan stängdes så upptäcktes ca 80 omärkta gravar på området. Man tror att ungefär 100 pojkar bragdes om livet under sin vistelse på skolan. År 2017 bad staten Florida offentligt om ursäkt till överlevande och deras familjer för alla grymheter de fått utstå. Googla för mer information och bilder! Romanen kommer på svenska, på Albert Bonniers förlag, nu i november. PS. Älskar omslaget, så läckert!

Författare: Colson Whitehead
Titel: The Nickel Boys
Förlag: Little, Brown Book Group

 

Augustin Erba: Snöstorm

Det här är en roman som jag faktiskt blev lite blown away av! Augustin Erba har skrivit en bok, Snöstorm, som jag kommer att bära med mig under lång tid framöver. En sån där läsupplevelse som stannar kvar, ni vet. Smärtsamt svacker! Och så mänsklig. Om att förstå världen och att finna sin plats i den. Och den eviga frågan: Valde jag rätt?

Tomas sitter på ett tåg. Ute snöar det och snart står tåget stilla. Tomas vet vad stoppet innebär, det kommer att dröja innan de kan åka vidare. Han beger sig mot bistrovagnen för att bunkra upp och erbjuder sig att köpa kaffe till den gamla damen som sitter bredvid honom. I korridoren hör han någon ropa hans namn och med hjärtat i halsgropen vänder han sig om. Han har känt igen rösten. Det är Livli, hans stora ungdomskärlek, som står framför honom. Efter det plötsliga mötet, backas bandet och vi får återse Tomas som en liten pojke. Åtta år gammal lever han i en trygg och kärleksfull familj, men allt förändras över en natt när hans nyfödde lillebror dör. Hans mamma flyr in i en psykos och läggs in, hans pappa lämnar landet. Kvar blir Tomas, som får flytta in hos morbor David. Uppväxten blir allt annat än lycklig och Tomas flyr in i räknandets och matematikens värld. Dagen efter att han har blivit myndig flyttar han in i en studentkorridor och börjar plugga på teknis. Det är där han träffat Livli för första gången.

Snöstorm är en melankolisk och trovärdig roman. Gestaltningen är levande och människoödet Tomas berör på djupet. Mitt Instagramflöde fullkomligt expolederade av kommentarer att Augustin Erbas andra roman Blodsbunden är så fantastisk och jag inser att jag måste – vill! – läsa!

Författare: Augustin Erba
Titel: Snöstorm
Förlag: Albert Bonniers förlag

 

En uppföljare blir andra semesterboken!

Ett krossat hjärta heter Geir Tangens andra bok om journalisten Viljar Ravn Gudmundsson och kriminalkommissarie Lotte Skeisvoll och är alltså uppföljaren till Maestro. Jag gillade ju den förra väldigt mycket och norpade hem den från bibblan direkt när den kom. Perfekt semesterläsning! Själv läste jag den under en resa till Dalarna.

Jag har alltid lite svårt för att greppa karaktärerna i deckarserier som det går nåt år emellan läsningarna. Kanske för att jag läser ganska många, kanske för att jag helt enkelt har lite dåligt kom-ihåg. Det gör inte så mycket när det kommer till Ett krossat hjärta, vilket är positivt. Några återblickar till det som hände i förra boken, men fokus ligger helt klart på den här nya storyn så egentligen skulle det faktiskt funka att läsa dem utan ordning också (ibland skriver förlagen att det är fristående böcker, men det blir ändå svårt att läsa dem enskilt, men alltså inte i detta fall). Hur som, jag gillar verkligen Geir Tangens sätt att berätta en historia! Texten är fylld av referenser till andra deckare och deckarförfattare, jag går säkert miste om någon, men jag gillar blinkningarna han gör till annan populärkultur. Dessutom är det här faktiskt en intrig som jag inte riktigt kan lista ut hur det ligger till förrän precis i slutet. Precis som det ska vara! Viljar är helt omöjlig och jag avskyr honom på många sätt. Inte minst för att han ständigt flyr när det börjar bli jobbigt, särskilt med sonen Alexander som har adhd. Då ska det ut och rökas eller ut och supas. Patetiskt! Men samtidigt, han vill ju väl och stöttar Lotte i sin sorg efter sin döda syster. Det två är ett bra radarpar!

I Ett krossat hjärta har några ungdomar fest. Två vuxna män dyker upp, en av dem är granne till Veronica som har festen. Han är där för att se till att inget spårar. Men spårar gör det ändå. Slagsmål, fylla och droger. Alexander, Viljars sjuttonårige son, somnar bredvid Emilie som han är lite kär i. Hon ligger helt däckad i dubbelsängen. På morgonen vaknar Alexander och upptäcker att Emilie är helt stel och kall. Hon är död! Han får panik och försöker fly undan både kompisar och polisen, men grips efter en våldsam vansinnesfärd. Alexander själv minns ingenting från gårdagskvällen, lämpligt nog. Viljar vet inte riktigt vad han ska tro när polisen presenterar bevis för att Alexander levt ett helt annat liv än Viljar trott. Nynazistiska symboler och ett filmat övergrepp får honom att tvivla på sonens oskuld. Lotte är däremot fundersam, och tycker att det finns för många frågetecken. Dessvärre blir hon avstängd från utredningen och hennes antagonist från den förra boken får ta över fallet.

Författare: Geir Tangen
Titel: Ett krossat hjärta
Förlag: Bokförlaget Forum

 

Semesterläsningen inleddes med hajpad amerikansk debut

Redan i vintras köpte jag Where the Crawdads Sing av Delia Owen hos min favoritbokhandel FoxTale Book Shoppe men jag har inte läst den förrän nu. Det var en perfekt roman att inleda semesterläsningen med! Och härligt att läsa lite på engelska igen, har ju kommit ifrån det lite. Det ska också bli spännande att se vilket svenskt förlag som snappar upp rättigheterna till att ge ut den här boken på svenska.

Av byborna kallas hon The Marsh Girl, flickan som växer upp i en dysfunktionell familj långt ute i träskmarkerna vid North Carolinas kust. Alla hennes syskon har gett sig av när de blivit tillräckligt gamla, flytt eländet med en våldsam far som även spelar och super och en torftig hemmiljö som saknar både elektricitet och avlopp. Även storebror Jodie lämnar henne, strax efter att även modern gett sig av. Kvar är nioåriga Kya och hennes far. Varje dag spanar Kya längs vägen efter sin mamma, övertygad om att hon ska komma tillbaka. Men dagarna och månaderna går och långsamt tvingas Kya inse att hon är ensam kvar. En dag försvinner även hennes pappa utan ett ord. Kya lär sig leva av det naturen kan ge, kräftor och musslor som hon använder som bytesvaror i Jumpin´s affär. Jumpin’ och hans hustru Mabel är färgade och av det skälet lika impopulära bland byborna som Kya. Paret blir ett slags familj till Kya och de enda hon kan lita på i sin utsatta situation. Kya lever ett undanskymt liv från myndigheterna. Hon går inte i skolan, men blir expert på sin omgivning genom att iaktta och observera.

En dag när hon är 16 år träffar hon en kille när hon är ute med båten. Killen heter Tate och är en high school senior. Den sommaren tillbringar hon så mycket tid hon kan med Tate innan han ska fortsätta sina studier på college. Han tycks vara hennes själsfrände och är lika intresserad av träskmarkernas djur och natur som Kya är. De två blir förälskade och pratar om en framtid tillsammans. Tate lär henne läsa och hon upptäcker en helt ny värld tillsammans med honom. Han lovar att komma tillbaka på lovet, men bryter sitt löfte. I stället dyker Chase upp. En rikemansson som hon observerat på avstånd länge, avundsjuk på den gemenskap han och hans kompisgäng har tillsammans. Hon dras till honom och det liv han lever.

Jag älskade första delen av boken: Kyas uppväxt, hennes Mowgli-liknande tillvaro i träsket, vänskapen med Jumpin’, hur hon studerar människovärlden på avstånd, men lever i symbios med naturen. Naturskildringarna är helt fantastiska! Tillen början hackar läsningen lite på grund av dem. Det är flera ord jag får slå upp för att de återkommer hela tiden och jag stör mig på att inte förstå vad jag läser, (t. ex. heron = gråhäger) men sen lossnar det och jag tänker inte längre att jag läser på engelska. Det är en skön känsla och jag sveps med av en vacker, sorgesam, men också spännande berättelse. Den andra delen spårar ut lite och blir lite larvig och otrovärdig. Sen vänder det och jag gillar verkligen sista delen! På något sätt får jag vibbar av min all time favourite -bok, To Kill a Mockingbird. Men ojämnheten gör ändå att Where the Crawdads Sing inte får en fullpott i betyg, men en stark 4:a på Goodreads blir det! En fin debutroman!

Författare: Delia Owens
Titel: Where the Crawdads Sing
Förlag: G.P. Putnam´s Sons

 

Ön av Ragnar Jónasson

Jag såg verkligen fram emot att återskapa bekantskapen med Reykjavikspolisen Hulda Hermansdóttir och blev väldigt glad när Ön dök upp i min brevlåda! Jag läste ju den första boken i serien, Mörkret, i vintras och det ovanliga med den var ju att författaren Ragnar Jónasson började sin serie med att berätta den bakifrån så att Mörkret utspelar sig i slutet av Hulda Hermansdóttirs karriär. Den här boken utspelar sig således 1987 respektive tio år senare, 1997.

Utanför Islands kust ligger en isolerad ö dit man bara kan tas sig med båt. Det finns inte så mycket på ön, men där finns en stuga. I den hittas 1987 en ung kvinna död. Hennes pappa åtalas och fälls för mordet, men han har alltid vidhållit sin oskuld. Tio år senare sammanstrålar fyra ungdomar som alla kände den mördade kvinnan väl. En av dem var hennes lillebror. Tillsammans återvänder de till ön för en helg där de ska minnas sin döda vän. En av dem ska aldrig återvända.

Fallet läggs på Hulda Hermansdóttirs bord. Hon beger sig genast ut till ön och påbörjar förhör med de tre kvarvarande ungdomarna. Ganska snart ser hon kopplingar till fallet med den mördade kvinnan för tio år sen. Dessutom ser hon tydliga brister i utredningen som då gjordes. Av den polis som nu är hennes närmaste chef och en av de manliga kolleger inom polisen som har svårt att erkänna Huldas kompetens. Inte nog med det, var och en av ungdomarna tycks dessutom dölja något, både för Hulda och varandra.

Ön är inte riktigt lika vass som Mörkret. Själva intrigen och gåtan som Hulda och läsaren ska lösa är väl kompnerad. Jag hinner misstänka flera olika under läsningen, men jag tycker att Hulda inte ges tillräcklig plats i berättelsen. Jag vill ju läsa mer om Huldas bakgrund och saknar att få reda på mer om henne. Det känns som om författaren håller läsaren på halster, vilket är lite frustrerande. Slutscenen är däremot riktigt ruggig, om man läst Mörkret, och förebådar verkligen vad som väntas skall.

Författare: Ragnar Jónasson
Titel: Ön
Förlag: Modernista
Översättning: Arvid Nordh

 

En annorlunda barndom, minst sagt

Allt jag fått lära mig av Tara Westover är en bok som jag sett i mitt sociala flöde väldigt länge. Först på de amerikanska bloggarna/instagrammarna och sen på de svenska dito. Hyllningskören har varit stark och enad – alla tycks älska den här boken, till och med den förre amerikanske presidenten Barack Obama! Det kan vara lite vanskligt att börja läsa en sådan hyllad bok, att drabbas av brustna förhoppningar när man väl börjat läsa, men jag tycker faktiskt att Tara Westovers memoar är n ä s t a n så fantastisk som alla säger!

Tara Westover växer upp med sin familj på ett skrotupplag i delstaten Idaho. Hennes föräldrar är mormoner, men inte riktigt som de andra mormonerna. Hennes far är övertygad om att regeringen, sjukhuset, militären, ja hela samhällsapparaten är en konspiration av några han kallar Illuminati och som hotar deras existens. Endast Gud är tillförlitlig och hans vilja har alltid en mening. Till och med när de handlar om när den ene sonen, Luke, svårt brännskadar sitt ben i en olycka. Eller som när bilen hamnar på taket och modern blir svårt skallskadad efter en tur till Arkansas för att hälsa på släktingar. Vid dessa tillfällen vore en oförlåtlig synd att vända sig till sjukvården och istället vårdas både sonen och modern hemma med diverse örttinkturer. Hemmet är våldsamt och otryggt. Allra värst är brodern Shawn som tycks ha en förkärlek för våld och att förnedra andra människor. Tara råkar värst ut och han terroriserar henne både fysiskt och psykiskt för att visa sin makt. Ingen ingriper, alla tystar ner våldsamheterna och Tara själv hanterar det genom att försöka skratta åt Shawns tokerier. Oerhört drabbande läsning som är som ett knytnävsslag i magen på läsaren. Under hela sin barndom sätter Tara aldrig sin fot i skolan. Emellanåt får hon en viss hemundervisning av modern, men ofta hjälper hon sin far med skroten eller arbetar extra för att bidra till hushållet. Först när hon är 16 bestämmer hon sig för att försöka komma in på ett college i närheten och lyckas få tillräckligt med poäng för att antas. Det blir starten på Taras uppvaknande och sakta med säkert börjar hon reflektera över sin uppväxt. I takt med insikten om allt hon gått miste om och vacklandet i sin egen tro, förändras hon. Så småningom inser hon att hon inte längre kan låtsas att allt är normalt kring sin familj, men hur gör man det utan att förlora dem man älskar mest?

Det är en fascinerande historia som Tara Westover berättar. Hennes bildningsresa är nästan osannolikt och numera kan hon dessutom titulera sig doktor. Hon besitter ett stort mod och texten är skriven utan bitterhet, vilket imponerar stort på mig. Jag tycker kanske att den är lite tillrättalagd ibland. Kanske beror det på att författaren själv har en distans numera till sin egen historia. Jag saknar också mer information om hur svårt det var att hänga med i början. Kanske lite fler exempel på situationer som var svåra? Det är till största delen när hon skriver om relationen till sina föräldrar och syskon som jag sitter som fastnaglad och inte kan sluta läsa, men jag hade också velat att hennes akademiska erfarenheter fick samma glöd i texten. Annars är detta en oerhört intressant skildring som förtjänar sin uppmärksamhet!

Författare: Tara Westover
Titel: Allt jag fått lära mig
Förlag: Natur och kultur
Översättning: Peter Staffansson

 

Testamente av Nina Wähä får högsta betyg!

I onsdags var det återigen dags för bok- och vinklubb med min vän L. Till träffen hade vi läst Nina Wähäs Testamente och vi var eniga om att det förtjänade ett högt betyg. Jag gav den faktiskt årets första femma! Är mäkta imponerad över romanbygget, hur Nina Wähä lyckas få ihop alla delar och alla röster. Varje karaktär känns som en egen individ och trots att de flesta av dem inte får så många sidor att höras på, lyckas författaren ändå få mig att uppleva att jag känner dem väl. Tack Nina!, för registret i början, det underlättade mycket. De tornedalska personnamnen var inte helt enkla att hålla reda på. Slutet då, fanns det någon skyldig? Eller var det en olycka? Där var vi inte riktigt överens. Ett litet minus i kanten, tyckte vi att Penttis brev till Annie var. Det kändes inte riktigt som hans ord. Var han kapabel att känna så mycket och förstå vad han utsatt Siri för? Där tvekade vi lite och hade hellre sett att advokaten sagt att han hade skrivit ner vad Pentti sa istället. Då hade vi förstått varför texten skilde sig så mycket från hur vi uppfattat Pentti.

Det här är en myllrande familjesaga, som mestadels utspelar sig i början på 80-talet långt uppe i Tornedalen i byn Aapajärvi. Äldsta dottern Annie kommer till jul för att hälsa på i barndomshemmet. I magen växer ett foster som hon inte riktigt bestämt sig för om hon vill ha eller inte. I Stockholm väntar barnets far på att de ska flytta ihop och att de ska bli en liten familj tillsammans. En efter en återvänder alla syskonen och ett oväntat uppdrag utkristalliseras. De ska rädda modern undan den våldsamme och hatiske Pentti, fadern som alla tippar på tårna runt för att inte väcka uppmärksamhet. Men först måste hon övertalas om att det är det enda rätta. Alla barnen är djupt präglade av den dysfunktionella uppväxten, men på olika sätt. Någon har själv gått i faderns våldsamma spår, en annan har flytt till akademikervärlden i Helsingfors och gör sitt bästa för att klippa alla band. En annan har gift sig och nyligen fått besked att hon har en allvarlig sjukdom, men vill inte berätta det för någon. Ytterligare en annan har ett sällsynt band till skogen och alla dess djur, men har svårare för människor. Och så Annie då, som genast tar på sig storasysterrollen och vill styra upp allt, trots att hon har sitt eget liv att fundera över. Julbesöket blir upptakten till en berättelse som slutar i ett mord. Eller hur som helst, med ett oväntat dödsfall och ett testamente, som drastiskt kastar om rollerna i familjen.

Vi är bara i början av 2019, men jag hoppas – och tror – på en augustnominering i höst för den här fantastiska romanen!

Författare: Nina Wähä
Titel: Testamente
Förlag: Norstedts

 

F a n t a s t i s k !

Vår älskade av Kamila Shamsie är en fantastisk roman! Författaren lyckas levandegöra fyra sinsemellan helt olika karaktärer så att läsaren förstår och känner med dem alla. En oerhört viktig roman i vår polariserade samtid där det tycks så lätt att tycka en massa, men mycket svårare att försöka förstå varandra.

Isma är knappt vuxen när modern dör och hon tar hand om sina yngre syskon, tvillingarna Aneeka och Parvaiz. Deras far var jihadist och dog på vägen till Guantánamofängelset. Trots detta har Isma fått visum till USA där hon ska fortsätta sina studier i sociologi. Äntligen är syskonen så självständiga att hon kan börja tänka på sin egen framtid! I USA lär hon känna en annan britt på ett café. Hon vet direkt vem han är, men låtsas inte om något. Mannen, Eamonn, är son till Englands inrikesminister Karamat Lone. En man som Isma och hennes syskon avskyr på grund av hans ambition att visa att han inte är en muslim som alla andra. Karamat Lone är däremot en ny älskling i det politiska etablissemanget på grund av hans moderata muslimska tolkning. Isma och Eamonn tillbringar en hel del tid i varandras sällskap och när Eamonn återvänder till London har han med sig en present från Isma till deras granne. I stället för att posta den som det var tänkt, beslutar han sig för att överlämna presenten personligen istället. Där möter han Aneeka och blir blixtförälskad och de två inleder en hemlig kärleksrelation. Tvillingbrodern Parvaiz har försvunnit utomlands. Han är inte hos släktingar i Pakistan, som det var bestämt, men dyker då och då upp på Skype. Den enda han har lite kontakt med är Aneeka, men inte ens hon vet var han är eller vad han gör.

Förra året mottog författaren Kamila Shamsie (född 1973), som själv har pakistanskt ursprung, Women´s Prize for Fiction för den här romanen (Home Fire heter den på originalspråk). Det är hennes åttonde roman och jag blir naturligtvis väldigt nyfiken på hennes andra sju. Vår älskade är, trots sitt starka politiska tema, väldigt lättläst och slutet är brutalt överraskande. Jag får en inblick i hur svårt det kan vara att leva som muslim i en värld där terrorister har lagt beslag på ens religion. Att de ständigt måste vakta på sig själva och t. ex. inte bli en GM, Googlande Muslim, som aktar sig för att söka information om sådant som kan väcka misstankar. Det är en berättelse som vidgar mina vyer och som påminner mig om att inte döma för fort. Allt är sällan svart eller vitt. Och ett vet jag säkert, romanens fyra huvudpersoner kommer att finnas i mitt liv ett tag framöver. Skynda er och läs!

Författare: Kamila Shamsie
Titel: Vår älskade
Förlag: Polaris bokförlag