RSS

Kategoriarkiv: Debutant

Tysk thriller

Fällan av tyska författaren Melanie Raabe är en debutroman som rönt stora framgångar i hemlandet. Förutom att ha vunnit pris för Årets bästa kriminaldebut så är det tänkt att boken ska bli film. Jag tror att det kan bli en väldigt bra film. Det är en väldigt bra bok. Ibland stör jag mig lite på att språket blir lite stolpigt, men det kan ju vara en översättargrej också..? Annars är Fällan en sån där berättelse som man aldrig riktigt vet vart den ska ta vägen. Och det gillar jag väldigt mycket!

Författaren Linda Conrads har inte lämnat sitt hem på många, många år. Faktiskt inte på tolv långa år. Det var då som hon hittade sin syster brutalt mördad och dessutom hann se en skymt av mördaren. Men trots polisens utredning, hittades aldrig mördaren. Och så en kväll får Linda se mördaren. På tv. Han är en numera känd journalist och Linda förstår att hon inte bara kan börja sprida grundlösa anklagelser mot honom. För vem skulle tro henne? Hon är psykisk labil och har dragit sig undan sin omvärld. Men Linda vet vad hon såg den där fruktansvärda kvällen och har inte glömt hans ansikte. Hon är säker på sin sak. Så hon bestämmer sig för att göra det enda hon kan: att skriva en ny roman. Om mordet på sin syster och mördaren som kommer undan. En enda intervju går hon med på att ge i samband med bokens utgivning, med en enda journalist, nämligen mannen som mördade hennes syster. Hon tror det är den perfekta fällan, men inget går som hon tänkt…

Melanie Raabe håller sin läsare på halster! Det är ett annorlunda upplägg för en thriller, men blir emellanåt så där olidligt spännande som jag älskar! Skildringen av den folkskygge författaren känns trovärdig och boken hon skriver berättar händelserna för tolv år sen så att läsaren får ta del av dem. Det blir en bok i boken, men det finns ett tydligt syfte med den och jag tycker att det funkar väldigt bra, även om den boken känns oerhört dåligt skriven. Dessutom, extra kul att läsa något icke-engelskspråkigt i thrillergenren, tycker jag!

Författare: Melanie Raabe
Titel: Fällan
Förlag: LB Förlag

 
 

Det växte ett träd i Brooklyn

Det kom ett erbjudande från Bookmark förlag att läsa en roman som ”handlar om New York, påminner om Elena Ferrantes Neapelböcker och i samma stil som Stoner”. Boken var Det växte ett träd i Brooklyn. Boken omnämns som en modern klassiker och har hyllats av tidningar som The New York Times och Daily Telegraph, för att nämna några. Den kom ut i USA redan 1943 och detta är en nyöversättning. Detta är också första delen eftersom förlaget har valt att dela upp romanen i två delar.

Jag tycker mycket om Det växte ett träd i Brooklyn. Språket är fantastiskt! Jag kan hitta vissa likheter med Stoner i det att de båda berättas i ganska långsamt tempo och vardagtrivialiteter beskrivs ibland ganska ingående. Visst, likheterna med Elena Ferrante finns där. Till exempel så handlar denna också om en flicka som växer upp i böckernas fantastiska värld, så väl som den verkliga. Dessutom är familjen fattig och mamman kämpar för att hålla ihop familjen, medan maken är en suput och drömmare. Han vill sin familj väl, men förmår inte alltid stå emot lockelserna. Och givetvis handlar den om New York!

Frances växer upp i en ganska torftig miljö, materiellt sett. Däremot har hennes mamma fått med sig hemifrån att hon måste läsa varje dag för barnen, både Shakespeare och Bibeln. För som Frances mormor säger:

”(…) flickan måste ha en värdefull sak som kallas fantasi. Hon måste ha en egen hemlig värld, där det finns saker som aldrig har funnits. Hon måste börja tro på saker som inte är av denna världen. När världen blir alltför ful kan hon leva i sin egen fantasi.”

Och så har hon moster Sissy, som bara har fått gå i livets skola. Hon är en frisk fläkt i Frances liv. Tänjer på alla gränser och vägrar att binda sig vid en man. Själv har hon haft sin beskärda del av förluster, men lärt sig att hela tiden resa sig upp. Frances har definitivt tagit efter sin mosters jävlar anamma-mentalitet och är bra på att hitta kreativa lösningar i problemfyllda situationer. Hon är en överlevare, helt enkelt, och jag ser mycket framemot att följa hennes uppväxt i nästa del.

Författaren Betty Smith föddes den 15 december 1896. Samma dag som bokens huvudperson Frances föds fem år senare. Precis som Frances växer Betty Smith upp i Williamsburg, som på den här tiden var en fattig förort till New York. Det växte ett träd i Brooklyn är hennes debutroman och den kom att översättas till 20 språk och filmatiserades också. Betty Smith dog 1972 och hade då hunnit skriva ytterligare tre romaner.

Författare: Betty Smith
Titel: Det växte ett träd i Brooklyn del 1
Förlag: Bookmark förlag

 

Ett sagoäventyr med historisk förankring

Vad gör man om en bok blir liggandes kvar i den där superstora TBR*-högen, trots att man egentligen är väldigt sugen på att läsa den? Jo, man väljer den som månadens bokcirkelbok när det blir ens tur förstås! Sagt och gjort, i mars var det min tur att välja vilken bok vi skulle läsa och valet föll på Minatyrmakaren av Jessie Burton!

Vi ger våra böcker som vi läser i bokcirkeln betyg mellan 1 och 10. Sedan går vi ”runt bordet” och den som gett den lägst betyg börjar att prata om boken. Jag gav den sju poäng. Det som drog ner betyget lite är att jag tyckte dels att den var lite lång, dels att jag tyckte att titeln inte riktigt speglade innehållet. Det finns visserligen en miniatyrmakare med i boken, men hon har inte den betydelsen för berättelsen som man skulle kunna tro, utifrån titeln.

Jag älskar att se ett fotografi över ett riktigt dockskåp från Amsterdam, tillhörande en Petronella Oortman, som alltså har samma namn som bokens huvudperson. Nella, som hon kallas, lever i Nederländerna på 1600-talet. Hon gifter sig med en förmögen handelsman och flyttar till hans hus i Amsterdam. Bröllopsnatten blir inte alls som hennes mamma sagt och hon ser knappt till sin make under veckorna som följer. Tillsammans med sin svägerska och två tjänare försöker hon förstå sig på sin nya roll som husfru, men hon har ingen som hon kan anförtro sig åt. I bröllopsgåva har hon fått ett minatyrskåp som hennes man säger åt henne att börja inreda. Hon tar kontakt med en minatyrmakare som genast börjar skicka möbler och dockor som är identiska med huset, Nella och personerna runt om henne. När det börjar kännas precis som om minatyrmakaren kunde förutspå framtiden försöker Nella ta kontakt och undanbe sig fler minatyrer, men ingen tycks känna till minatyrmakarens rätta identitet. Under tiden trasslar Nellas make in sig i skumraskaffärer och ödesdigra relationer.

Jag tycker att Miniatyrmakaren känns som en saga för vuxna! Mycket är dock väldigt realistiskt skildrat, som livet i Amsterdam under den här tiden. På bokens sista sidor finns till och med en förteckning över hur mycket saker och ting kostade i 1600-talets Nederländerna. Jessie Burton är duktig på att skriva målande och sätta igång min fantasi! Jag fascineras över hur modernt samhälle de ändå levde i, trots att värderingarna förstås var väldigt traditionella. Det sägs att Minatyrmakaren ska bli en tv-serie och jag tror den skulle vara alldeles underbar att se! Bokomslaget är också så fantastiskt! Gjort av Catrin Welz-Stein och förtjänar att omnämnas!

*To-Be-Read, alltså böcker som väntar på att läsas

Författare: Jessie Burton
Titel: Minatyrmakaren
Förlag: Modernista

 

 

Fin men lite spretig debutroman

Nerverna heter David Nyman nyutkomna debutroman. Den är verklighetsbaserad och romankaraktären Ida är baserad på författarens egna farmor. Jag tycker alltid det är så roligt att läsa debutanter! De är helt oskrivna kort och man vet egentligen aldrig vad man kan vänta sig som läsare. Ofta blir jag överraskad av hur skickligt man kan skriva första gången. Ja, då är ju förstås inte den allra första gången för någon, men jag menar första gången man blir publicerad.

Det finns mycket jag tyckte om i Nerverna. Det finns ett slags stillhet som jag gillar. Ivar Broman är en strävsam man. Lite stoisk finner han sig i livets alla vändor. Han tycker att han har allt när han får sin Ida. Tillsammans driver de byns lanthandel och efter något års äktenskap föds deras son Harry. Men när Ida får ett sent missfall, bryter mano-depressiviteten som legat och bidat sin tid ut. Ida läggs in på ett sinnessjukhus, som man kallade de psykiatriska vårdhemmen på 1940-talet. Hon är nervsjuk, som man säger. Därefter får hon endast korta permissioner, men faller alltid åter ner i det bottenlösa mörkret. Ivar orkar inte längre varken sköta sin lanthandel eller sin son, som han lämnar bort till sin syster. Själv drar han till Stockholm och blir inneboende hos en gammal dam, samtidigt som han hankar sig fram inom järnvägen. Kontakten med Ida och Harry blir allt mer sporadisk. Långt senare möts far och son igen när Ivar ligger på sin dödsbädd. Är det för sent för försoning?

Tyvärr blir det lite spretigt när författaren avviker från att berätta om familjen Broman och istället låter överläkaren Allan Renck komma till tals. Det är han som är högst ansvarig för vården på Santa Anna, där Ida är inskriven. Han har en föreställningen om havsbadets lugnande inverkan på patienterna och driver igenom att de får tillgång till en bit strand. Jag hade hellre sett att den berättelsen vävdes in i Idas. Annars tycker jag mycket om hur David Nyman väver in föräldrarnas berättelse med den nutida Harrys. Hur Harry söker efter svar om sin uppväxt genom att forska i det förflutnas tystnad. Tack och lov att psykisk sjukdom inte är riktigt lika stigmatiserande idag!

Författare: David Nyman
Titel: Nerverna
Förlag: Wahlström & Widstrand

 

 

 
 

Homegoing eller Vända hem

img_0385I somras var jag på roadtrip i Kalifornien och besökte en hel del bokhandlar (as per usual).  I en av dem, i mysiga La Jolla, såg jag Homegoing av Yaa Gyasi och tjuvlyssnade lite när bokhandelsbiträdet pratade om den som en av de bästa han läst i år. Jag tror också att den hade omnämnts i någon av de amerikanska bokpoddarna jag lyssnar på också, för jag kände igen titeln så väl. Hur som helst, Homegoing hamnade så småningom i min att läsa-hög, där den fick ligga alltför länge…

Det här är en fantastisk roman! Både hur den är konstruerad, vilka viktiga tankar den väcker om ursprung och identitet och kanske framför allt när det gäller att belysa en del av den afroamerikanska historien! Vi får följa två systrar som föds i Ghana sent 1700-tal. De två systrarna skiljs åt. Den ena systern Effia växer upp i en by i Fanteland, där man gör affärer med britterna. Främst när det gäller slavar som de tagit som krigsfångar från ett annat stamfolk, Asante. Hennes pappa har planer för henne att hon ska giftas bort med byns främste man, men hennes mamma har andra planer och får henne istället bortgift med en vit förmögen, engelsk guvernör, som förstås redan har en annan familj hemma i England. Den andra systern, Esi, växer upp i Asanteland och tas som ung tonåring till fånga och säljs som slav. Hon hålls fången i källarhålorna under slottet där Effia bor, ovetande om systerns existens. Efter några månader av svält och övergrepp så skickas hon över havet till Amerika, där hon säljs till en plantageägare i Alabama.

I kapitel om ca 30 sidor får vi sedan följa en ättling till systrarna ur varje generation fram till våra dagar. Yaa Gyasi lyckas ge röst och väcka varje karaktär till liv på ett sätt som gör att romanen nästan tycks dokumentär. Hon håller ihop familjehistorierna väl och visar tydligt hur tidigare generationers umbäranden, men också strävan, har betydelse för kommande. Att arv och miljö samverkar i formandet av en människa. Berättelsen är förstås också en odyssé genom historien där kolonialismen och dess efterverkningar i högsta grad begränsar även människors liv idag.

Författaren Yaa Gyasi föddes i Ghana men bor nu i Kalifornien. Homegoing är en debutroman, vilket känns helt otroligt. Det sägs att den utlöste ett budgivningskrig bland de amerikanska förlagen. I Sverige har den just kommit på svenska på Norstedts förlag med titeln Vända hem.

Titel: Homegoing
Författare: Yaa Gyasi
Förlag: A. A. Knopf

 

Isande kyla i kropp och själ

Där gryningen dröjerDär gryningen dröjer heter den tredje deckaren i Anna Lihammers serie om kriminalkommissarie Carl Hell och polissystern Maria Gustavsson. Året är 1936 och i Berlin hålls de olympiska spelen i det framväxande Nazityskland. Dit är också Carl Hell på väg, högst motvilligt. I sista stund kallas han tillbaka för att utreda ett dubbelmord. Dessutom har en prostituerad kvinna hittas svårt misshandlad. Han kräver att få arbeta med  polissyster Maria Gustavsson, vilket tas emot med bestörtning. Vad ska en kvinna kunna bidra med i en sådan här utredning?Det blir således Maria Gustavssons uppgift att vaka över kvinnan på sjukhuset, eftersom någon vill henne illa.

Tjugotre år tidigare är en professor och hans medhjälpare på väg till Arktis för att lösa gåtan med Andréexpeditionens öde råkar ut för diverse missöden och medlemmarna tvingas övervintra i en stuga, som knappt erbjuder skydd mot hårda snöstormar eller isbjörnar, utan adekvat utrustning och bristfälligt med förnödenheter. Ingen av deltagarna är heller särskilt förberedda för en sådan här svår uppgift från början. Men första tiden är de vid tämligen gott mod, men ju längre tiden går desto mer tycks en viss hackordning utformas med en ledare som tycks njuta av att plåga sina undersåtar. Det är en mycket obehaglig läsning, men fascinerande på samma gång.

Anna Lihammer skildrar det mörka 30-talet så att det känns levande och parallellerna till vår tid är rysligt obehagliga. Om man stillatigande ser på, kan vad som helst hända. Därför är det en ytterst aktuell bok för vår tid, så väl som en välskriven historisk skildring. Titeln Där gryningen dröjer tycks anspela på både det arktiska mörkret och det allt kyligare samhällsklimatet. Kanske tycker jag att upplösningen blir lite tillkrånglad och hafsig. Förmodligen hade den tjänat på att få breda ut sig lite mer och boken hade kunnat vara lite längre. Men det är ändå en förbaskat välskriven och spännande deckare!

Författare: Anna Lihammer
Titel: Där gryningen dröjer
Förlag: Historiska media

 
1 kommentar

Publicerat av på 11 oktober, 2016 i Debutant, Historisk roman, Rec.ex., Resor, Spänning

 

Skarpögd och feministisk debut

FlickornaEmma Clines debutroman Flickorna tog mig bara ett par dagar att läsa, trots att jag egentligen hade en massa annat i tankarna. Men jag upplsukades av Evie Boyds berättelse och av kulten kring Charles Manson och hans kvinnor. Det är skönlitteratur, men känns som om det lika väl skulle kunna vara en självbiografi. Det är så välbeskrivet allt: miljöerna, lukterna, kläderna att det känns som om det är riktiga minnen som nedtecknats. Det är en fantastiskt fin debut!

Evie Boyd har bråkat med sin bästa (läs: enda) kompis när Suzanne dyker upp i affären. De har träffats hastigt någon dag tidigare, men det minns bara Evie. När Suzanne inte har pengar till att betala toalettpappret och butiksägaren kommer på henne med att försöka sno det, ser Evie sin chans till kontakt. Hon köper toalettpappret och springer ikapp Suzanne. Suzanne låter henne följa med till tältlägret där den karismatiske ledaren Russell lever med sitt sällskap. Och därefter blir de allihop som en familj för Evie, i alla fall är det den lilla trygghet hon har kvar efter att pappan lämnat familjen för en yngre kvinna och mamman som är fullt upptagen med sina karlar. Det är så kärleksfattigt runt Evie, att mitt hjärta går sönder när jag läser! Men det är ju också det som gör att hon först dras till Suzanne och Russell.

Det är mycket trovärdigt skildrat från en ung tjejs perspektiv. Evie är både brådmogen och naiv på samma gång. Men jag känner ett krypande obehag som aldrig riktigt lämnar mig, inte ens när det är den äldre Evie som berättar. Flickorna blottlägger hur utsatt en flicka är, just på grund av att hon är flicka eftersom det också innebär att hon vet med sig vissa saker redan från tidig ålder. Till exempel att en mans bekräftelse är en trofé som automatiskt höjer din status. Även om den bekräftelsen innehåller tvång och övergrepp så är det bättre än ingen bekräftelse alls. Emma Cline visar skickligt hur en ung tjej navigerar sig i en värld dikterad av män. Eller som Evie själv säger: ”Jag väntade på att få veta vad som var bra med mig”. Och det är männen som ger svaret.

Författare: Emma Cline
Titel: Flickorna
Förlag: Natur & Kultur

 

 
2 kommentarer

Publicerat av på 4 oktober, 2016 i Övergrepp, Böcker, Debutant, Ungdomar, Vänskap