RSS

Kategoriarkiv: Sorg

Ett sagoäventyr med historisk förankring

Vad gör man om en bok blir liggandes kvar i den där superstora TBR*-högen, trots att man egentligen är väldigt sugen på att läsa den? Jo, man väljer den som månadens bokcirkelbok när det blir ens tur förstås! Sagt och gjort, i mars var det min tur att välja vilken bok vi skulle läsa och valet föll på Minatyrmakaren av Jessie Burton!

Vi ger våra böcker som vi läser i bokcirkeln betyg mellan 1 och 10. Sedan går vi ”runt bordet” och den som gett den lägst betyg börjar att prata om boken. Jag gav den sju poäng. Det som drog ner betyget lite är att jag tyckte dels att den var lite lång, dels att jag tyckte att titeln inte riktigt speglade innehållet. Det finns visserligen en miniatyrmakare med i boken, men hon har inte den betydelsen för berättelsen som man skulle kunna tro, utifrån titeln.

Jag älskar att se ett fotografi över ett riktigt dockskåp från Amsterdam, tillhörande en Petronella Oortman, som alltså har samma namn som bokens huvudperson. Nella, som hon kallas, lever i Nederländerna på 1600-talet. Hon gifter sig med en förmögen handelsman och flyttar till hans hus i Amsterdam. Bröllopsnatten blir inte alls som hennes mamma sagt och hon ser knappt till sin make under veckorna som följer. Tillsammans med sin svägerska och två tjänare försöker hon förstå sig på sin nya roll som husfru, men hon har ingen som hon kan anförtro sig åt. I bröllopsgåva har hon fått ett minatyrskåp som hennes man säger åt henne att börja inreda. Hon tar kontakt med en minatyrmakare som genast börjar skicka möbler och dockor som är identiska med huset, Nella och personerna runt om henne. När det börjar kännas precis som om minatyrmakaren kunde förutspå framtiden försöker Nella ta kontakt och undanbe sig fler minatyrer, men ingen tycks känna till minatyrmakarens rätta identitet. Under tiden trasslar Nellas make in sig i skumraskaffärer och ödesdigra relationer.

Jag tycker att Miniatyrmakaren känns som en saga för vuxna! Mycket är dock väldigt realistiskt skildrat, som livet i Amsterdam under den här tiden. På bokens sista sidor finns till och med en förteckning över hur mycket saker och ting kostade i 1600-talets Nederländerna. Jessie Burton är duktig på att skriva målande och sätta igång min fantasi! Jag fascineras över hur modernt samhälle de ändå levde i, trots att värderingarna förstås var väldigt traditionella. Det sägs att Minatyrmakaren ska bli en tv-serie och jag tror den skulle vara alldeles underbar att se! Bokomslaget är också så fantastiskt! Gjort av Catrin Welz-Stein och förtjänar att omnämnas!

*To-Be-Read, alltså böcker som väntar på att läsas

Författare: Jessie Burton
Titel: Minatyrmakaren
Förlag: Modernista

 

 

En välskriven uppväxtskildring från förr

Lagom till Alla Hjärtans Dag damp det ner en fin bokpresent i brevlådan. Det var bokförlaget Historiska media som skickat en roman från deras kommande vårutgivning. En debutant, i alla fall när det gäller att skriva för vuxna (hennes ungdomsroman Vinter på Berättargränd kom 2008) är Erika Olofsson Liljedahl med sin uppväxtskildring Någonstans brister himlen och det ryktas att en av förläggarna på Historiska media lät manuset ligga tills en kväll då hon tog med det hem och inte kunde sluta läsa. Den har redan fått flera fina recensioner, men jag är tyvärr inte lika förtjust.

Öppningsscenen är dramatisk! Det är 1920-tal och trettonårige Elis är ute på havet med sin brutale far. Jag anar att fisketuren inte kommer att sluta bra och här ryms mycket i den knappa konversationen mellan de två. Elis älskade storasyster har i all hast lämnat den bohuslänska fiskestugan och rymt sin kos. Alla håller tyst om orsaken och Elis kan bara inte tro att hon försvunnit frivilligt, utan att varsko honom innan. När anledningen till Signes avfärd väl avslöjas, bestämmer sig Elis för att lämna familjehemmet och hämta hem sin syster. Utan särskilt mycket på fickan tar han tåget en bit söderut och går den sista biten till Höganäs, där han tror att Signe befinner sig. Det blir en strapatsrik resa och det han möter när han väl kommer når slutmålet, öppnar sig en ny och okänd värld för Elis. Elis inre och yttre resa blir en tydlig allegori över skillnaderna mellan stad och landsbygd och framförallt ett Sverige i förändring.

Det bästa med Någonstans brister himlen är språket! Erika Olofsson Liljedahl är bibliotekarie och har säkert läst mycket i sitt liv. Det märks, hon har ett bildspråk som är finstämt och miljöskildring är så klar att jag som läsare ser både människor och platser tydligt i bilder framför mig. Tempot är ganska makligt och då och då stannar texten liksom upp, som för att vänta in sin läsare. Det gillar jag! Däremot hade jag för min del önskat mer drama, mer action. Jag tycker inte riktigt att det bränner till, utan farorna anas mer, trots att berättelsen stundtals är ganska mörk och hotande. Det vilar ett oskuldhetens skimmer över Elis och han behöver egentligen aldrig på riktigt konfronteras med något av allt det farliga som finns omkring honom. Därför blir det lite för ”snällt” rakt igenom, tycker jag. Mitt betyg på Goodreads blev därför tre stjärnor.

Författare: Erika Olofsson Liljedahl
Titel: Någonstans brister himlen
Förlag: Historiska media

 

Slutet på sommaren

slutetTvå parallella berättelser väntar läsaren till Anders de la Mottes thriller Slutet på sommaren. Den första utspelar sig år 1983 i den lilla byn Räftinge i Skåne. En liten femårig pojke försvinner spårlöst från sitt hem en sommarkväll. Trots att hela byn engagerar sig i sökandet är det enda spåret av honom en sko i åkern utanför tomten till huset där han bor. Familjen förlamas i sorg och ovetskapen om vad som hänt lille Bily sliter sönder familjen. Mamman hamnar på ”Hemmet”, dottern Vera festar och flyr undan sorgen, äldste sonen Martin bestämmer sig för att studera till polis och pappan drar sig undan i tystnaden som Billy lämnat efter sig.

Polischefen Månsson lyfter på varenda sten för att finna svar på vad som hänt Billy. Ett tag tror han att de har hittat den skyldige. Bråkstaken Tommy Rooth saknar alibi för försvinnandet och har dessutom en konflikt om jaktmarker med pojkens morfar, Harald som ägare allt och vet allt om alla i byn. Men utan bevis och en kropp är allt bara indicier och Rooth släpps ur häktet. Han försvinner omedelbart från byn och sin egen familj. Ryktet om att han gått till sjöss sprids på byn.

Tjugo år senare arbetar Billys storasyster Vera som terapeut. Hon har bytt namn till Veronica och kontakten med resten av familjen sker högst sporadiskt. Hennes privatliv kantas av ångest, självskadebeteende och en besatthet till en man som inte längre vill ha henne. Under en av hennes gruppsessioner dyker det upp en ung man, som säger sig sörja sin bäste vän som försvann spårlöst en gång för länge sen. Mannen liknar väldigt mycket den fantombild som gjordes av hur Billy förväntades se ut som vuxen…

Slutet på sommaren tjänar på att läsa i långa stycken i taget. De första dagarna läste jag bara lite innan jag skulle somna och tyckte då att det var lite svårt att komma in i handlingen. Hoppandet mellan tidsperioder och olika namn på huvudpersonen (Vera/Veronica, tycker kanske att Vera hade passat bättre som nutida namn än Veronica som känns lite typiskt 70-tal) förvillade mig. När jag sen i helgen hade möjlighet att läsa längre stycken i taget så grep berättelsen verkligen tag i mig! Det är en fint ihopklurad avslutning också som jag inte såg skulle komma! Alltid roligt att överraskas! Sen är jag ju oerhört svag för dysfunktionella familjer och deras hemligheter. Tycker också att det är ett intressant persongalleri. Karaktärerna känns verkliga, levande och lite oförutsägbara. Det gillar jag! Det blir definitivt fler Anders de la Motte-böcker för mig framöver! (har faktiskt lyssnat på [Geim] som ljudbok för länge sen)

Författare: Anders de la Motte
Titel: Slutet på sommaren
Förlag: Forum

 
 

Homegoing eller Vända hem

img_0385I somras var jag på roadtrip i Kalifornien och besökte en hel del bokhandlar (as per usual).  I en av dem, i mysiga La Jolla, såg jag Homegoing av Yaa Gyasi och tjuvlyssnade lite när bokhandelsbiträdet pratade om den som en av de bästa han läst i år. Jag tror också att den hade omnämnts i någon av de amerikanska bokpoddarna jag lyssnar på också, för jag kände igen titeln så väl. Hur som helst, Homegoing hamnade så småningom i min att läsa-hög, där den fick ligga alltför länge…

Det här är en fantastisk roman! Både hur den är konstruerad, vilka viktiga tankar den väcker om ursprung och identitet och kanske framför allt när det gäller att belysa en del av den afroamerikanska historien! Vi får följa två systrar som föds i Ghana sent 1700-tal. De två systrarna skiljs åt. Den ena systern Effia växer upp i en by i Fanteland, där man gör affärer med britterna. Främst när det gäller slavar som de tagit som krigsfångar från ett annat stamfolk, Asante. Hennes pappa har planer för henne att hon ska giftas bort med byns främste man, men hennes mamma har andra planer och får henne istället bortgift med en vit förmögen, engelsk guvernör, som förstås redan har en annan familj hemma i England. Den andra systern, Esi, växer upp i Asanteland och tas som ung tonåring till fånga och säljs som slav. Hon hålls fången i källarhålorna under slottet där Effia bor, ovetande om systerns existens. Efter några månader av svält och övergrepp så skickas hon över havet till Amerika, där hon säljs till en plantageägare i Alabama.

I kapitel om ca 30 sidor får vi sedan följa en ättling till systrarna ur varje generation fram till våra dagar. Yaa Gyasi lyckas ge röst och väcka varje karaktär till liv på ett sätt som gör att romanen nästan tycks dokumentär. Hon håller ihop familjehistorierna väl och visar tydligt hur tidigare generationers umbäranden, men också strävan, har betydelse för kommande. Att arv och miljö samverkar i formandet av en människa. Berättelsen är förstås också en odyssé genom historien där kolonialismen och dess efterverkningar i högsta grad begränsar även människors liv idag.

Författaren Yaa Gyasi föddes i Ghana men bor nu i Kalifornien. Homegoing är en debutroman, vilket känns helt otroligt. Det sägs att den utlöste ett budgivningskrig bland de amerikanska förlagen. I Sverige har den just kommit på svenska på Norstedts förlag med titeln Vända hem.

Titel: Homegoing
Författare: Yaa Gyasi
Förlag: A. A. Knopf

 

Värdig vinnare

Omslagsbild: Tio över ettTidigare i veckan var jag på ett bokprat om årets nomineringar för Augustpriset i kategorin litteratur för barn och unga som Prickiga Paula anordnade. Hur trevligt som helst, förstås! Till träffen skulle vi ha läst minst en bok. Jag valde tre bilderböcker och ungdomsromanen (Vinnaren!Tio över ett av Ann-Helén Laestadius. Åh, vilken bok! Det finns så många saker att tycka om i den här berättelsen! Jag gillar Maja, älskar Anton, har förståelse för föräldrarna, skulle vilja ha Julia som bästis och om jag mår dåligt skulle jag väldigt gärna prata med Harry!

Dessutom får Ann- Helén Laestadius in panikångest och traumat det innebär att behöva lämna sitt hem när man allra helst bara skulle vilja att livet fortsatte och allt var som vanligt. Parallellen till alla flyktingar som idag måste lämna sina hem för krig, klimatförändringar, förföljelser etc, är tydlig. Alla dessa ofrivilliga uppbrott sätter spår!

Att läsa om Kiruna och en hel stads flytt är både läskigt och fascinerande. Gruvan och LKAB är förutsättningarna för hela Kirunas existens, men att det är ett slags hatkärlek som invånarna hyser till dem är uppenbart. Det finns många aspekter med flytten som jag inte tänkt på, bland annat hur viktigt platser är för vår identitet.

Titeln är väl vald. Klockan tio över ett varje natt har Maja ställt sin väckarklocka för att kunna vara vaken när LKAB spränger klockan tjugo över ett. Hela staden kan ju rämna och då ligger det på Maja att se till att hela familjen kommer i säkerhet. Det är därför akutväskan är packad och står under Majas säng. Ingen tar riktigt Majas oro på allvar. Hennes kompis Julia försöker, men har samtidigt fullt i huvudet med sina egna problem. Hennes mamma har träffat en kille och vill att de ska flytta till honom, 35 mil bort. Och så finns där ju hockeykillen Albin som en kväll dyker upp på bibliotekets bokklubb och får Maja att läsa sportbiografier. Maja drömmer ju själv om att bli författare och drömmen vore om idolen Yukiko Duke skulle recensera hennes bok i tv-soffan. Som sagt, så mycket att tycka om!

Författare: Ann-Helén Laestadius
Titel: Tio över ett
Förlag: Rabén & Sjögren

 

 

Fin mellanåldersbok om livet och döden

Det magiska hjärtat av Kristina Ohlsson är precis så där magisk som titeln utlovar! Robertas bästis Charlotte är svårt hjärtsjuk. Om hon inte får ett nytt hjärta snart, så dör hon. Som tur är har Roberta ropat in en magisk jordglob på en auktion precis. Hennes morfar Horatio – som egentligen inte är hennes riktiga morfar (men vad spelar det för roll?) – har berättat att jordgloben kan uppfylla en önskan. Rummet behöver vara alldeles mörkt och jordgloben måste stå precis intill en ljusstake. Genom hålet i klotet kommer en svag ljusstråle. Sedan snurrar man på jordgloben fem gånger och det land som ljusstrålen då pekar mot, måste man samla in jord eller vatten ifrån. Det enda kruxet är att önskan inte får handla om döden. Gör man det kommer jordgloben att förstöras för alltid och önskan kommer absolut inte att bli uppfylld. Och det är ju just det, att det enda Roberta önskar sig just nu är att Charlotte inte ska dö.

Då kommer Roberta och hennes nyfunne vän Eric på den smarta idén att de kan önska att Charlotte får en otroligt fin 90-års dag! För då kommer det ju innebära att hon blir minst nittio år och inte kommer att dö just nu i alla fall. Det är bara det att länderna som de får upp är Japan, Brasilien, Tadzjikistan, Israel och Antarktis… Men då får de världens smartaste idé!

Den här berättelsen är så fin! Roberta och Charlotta är väldigt rädda för döden båda två, av lite olika anledningar. De gör en lista över sånt som är otäckt med döden och jag håller med om varenda punkt. Men Roberta möter en präst som ger henne en liten annan syn på döden och det är så trösterikt. Jag tycker mycket om Det magiska hjärtat. Trots allt det sorgliga så är det mycket trösterikt och vänskapen som skildras är så fin. Det är en varm känsla i kroppen när jag läst ut! Boken passar kanske allra bäst för barn mellan 9 och 12 år.

Författare: Kristina Ohlsson
Titel: Det magiska hjärtat
Förlag: Lilla Piratförlaget

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 9 november, 2016 i Barn, Böcker, Sorg, Vänskap

 

Glöm mig av Alex Schulman

Schulman_GlömMig_3DGlöm mig heter Alex Schulmans roman om sin mamma, som var alkoholist. Det är en otroligt välskriven berättelse och jag blir riktigt imponerad och kommer på mig själv att tänka Shit, han kan ju faktiskt skriva! flera gånger under läsningen. Och visst tycker jag mig också få en större förståelse för Alex Schulmans enorma bekräftelsebehov och den osäkerhet som han många gånger utstrålar. Man behöver inte vara psykolog för att förstå att han fått utstå psykisk misshandel många gånger. Här finns en hel del riktigt plågsamma scener som nästan gör fysiskt ont att läsa. Ändå är det aldrig snaskigt skvaller, bara modigt självutlämnande. Jag kan inte heller sluta att fascinera mig över att ett barn aldrig tycks ge upp hoppet om sin förälders kärlek! Och hur mycket den ynka förhoppningen får en att utstå så mycket elakheter och svek! Det är helt otroligt! Ändå är detta ingen bitter skildring över en mor som sviker, ytterst är det en stark kärleksförklaring och en vilja att försöka förstå varför ens förälder dricker. Med andra ord, varför kärleken till sitt barn inte är ett tillräckligt skäl att låta bli. Det är också en berättelse om försoning. Att kunna se det där som gömmer sig bakom missbruket.

Nu har Alex Schulman skrivit om sin kärlek till sin fru Amanda, om sin pappa och nu senast om sin mamma. Vågar vi hoppas på att han försöker sig på en rent skönlitterär historia nästa gång, en riktig hitte-på-berättelse? Jag blir nyfiken på hur den skulle se ut!

Författare: Alex Schulman
Titel: Glöm mig
Förlag: Bookmark förlag