Förstfödd av Joni Nykänen och Johannes Selåker var en bok jag trodde att jag skulle tycka väldigt mycket om. Boken är deras debutroman och är första delen i en planerad serie som heter Bruksfallet. I Finland i mitten av 1940-talet självantänder en kropp som tillhör en soldat som är på farligt uppdrag. Elden förintar en hel by och föder ett djupt hat i hjärtat på en man som blir brännskadad. Sjuttio år efter den tragiska händelsen råkar en ort som heter Bruksfallet och ligger någonstans i mellersta Sverige ut för en rad brutala mord. Mitt i byn bor ett äldre par som har mist kontakten med deras enda barn, dottern Aino, som valt att leva utanför samhället i en husvagn. När Aino försvinner, tvingas hennes föräldrar inse att det tunga familjearvet kräver att de agerar och konfronterar det mörka som bor inuti dem, om de någonsin ska kunna rädda Aino och det ofödda barn hon bär på. I Bruksfallet samarbetar också en korrupt polis och en ung, tablettmissbrukande reporter för att ringa in mördaren som härjar i deras samhälle. Den unge journalisten är smickrad över uppmärksamheten han får av den äldre polisen, men de båda utnyttjar varandra för sina syften. Dessutom dyker ett slags medborgargarde upp som består av en samling mäktiga personer som sprider rädsla bland invånarna.
Händelserna staplas på hög i ett actionfyllt tempo, faktiskt så fartfyllt att jag tappar riktningen då och då och inser att jag inte riktigt är med på vad som händer och vem som gör vad. Ambitionen är stor och boken beskrivs som en blandning av tv-serien True Detective och filmen Fargo. Jag förstår hur förlaget tänker där, men håller inte riktigt med om att de lyckas lika väl som förlagorna. Kanske är det just att de är två författare som skaver? Jag tycker inte att delarna riktigt flyter ihop till en enhet. Och så är det något med språket som gör att jag hakar upp mig lite: lite stolpigt, lite slarvigt. Det är synd på en mycket lovande idé om vad författarna ville skriva, men inte riktigt lyckades med, enligt mig.
Författare: Joni Nykönen & Johannes Selåker
Titel: Förstfödd
Förlag: Bokfabriken
När medborgarrättsrörelsen når den afroamerikanska befolkningen i Florida, tar en tonårig pojke som heter Elwood Martin Luther Kings ord till sitt hjärta. Han är precis lika mycket värd som en vit pojke. Förändringens vindar blåser och ett annat liv är möjligt. Elwood övergavs tidigt av sina föräldrar och växte upp med sin mormor. Mormodern är en kärleksfull kvinna, men noga med att se till att Elwood vet vad som är rätt och fel. I skolan briljerar Elwood med sina kunskaper och han drömmer om att läsa vidare på college. Men i Jim Crows Södern med raslagarna som fortfarande begränsar och förtrycker, är ett oskyldigt misstag allt som behövs för att förstöra sin framtid. För Elwoods del blir det att få skjuts av en man, i en bil som visar sig vara stulen. Elwood döms till ungdomsvård och hamnar på en “skola”, The Nickel Academy. Syftet sägs vara att tillgodose fysisk, intellektuell och moralisk träning så att den kriminelle ungdomen kan bli en hedervärd och ärlig man. I verkligheten är The Nickel Academy en horribel miljö för pojkar med sadistiska lärare, korrupta tjänstemän, våld och sexuella övergrepp som vardag. Den pojke som ändå vågar bjuda på motstånd, försvinner lätt utan spår. Ingen vet heller riktigt hur länge man måste vara där. För att komma ut måste du klara dig till olika nivåer, som är helt godtyckliga och du kan lätt flyttas ned igen. Elwood försöker I den här miljön desperate hålla fast vid Dr. Kings ord som han själv yttrade till den vite mannen när han satt arresterad: ”Kasta oss i fängelse och vi ska ändå älska dig.” Elwoods bästa vän på skolan är Turner, som är desto mer desillusionerad. Han har för längesen insett att i den här världen kan man inte lita på någon och det enda sättet att överleva är att hålla sig på sin plats och undvika trubbel.
Poliskommissarie Iris Riverdal kallas till utryckning i ett förmodat lägenhetsbråk. När hon kommer fram till lägenheten hittar hon en död kvinna och hinner se en snabb skymt av den förmodade mördaren. Plötsligt känner hon att pistolen som hon håller i sin hand riktas mot kvinnan istället för mot den flyende gärningsmannen. Hon förstår inte alls vad som händer med henne. Det är som om en osynlig kraft försöker styra henne och ta över hennes kropp och sinne. Därefter hittas fler lik som inte tycks ha något samband med varandra till en början, men ju mer Iris Riverdal nystar i fallen, desto fler trådar hittar hon som bottnar i ett mörkt förflutet. Mörkermännen tycks vara tillbaka.
Fru E:s böcker 