RSS

Kategoriarkiv: Missbruk

De anhörigas kamp

I förmiddags var det dags för min bokcirkel på biblioteket där jag jobbar. Det var första träffen efter sommaruppehållet och extra kul att det var två nytillkomna damer med! Vi hade läst tre titlar av Susanna Alakoski. Själv hade jag läst April i anhörigsverige. De flesta tyckte att böckerna var för eländiga och jobbiga att läsa, men jag och en till deltagare tyckte att det var läsning som berörde!

April i anhörigsverige är en ytterst angelägen bok om missbruk och alla de anhöriga som drabbas. Det är ett slags dagbok, Susanna Alakoski skriver också om deadlines, middagar och olika framträdanden, men då och då blir texten mer åt essä-hållet. Både korta och långa utläggningar om det sociala arvet barn till missbrukande föräldrar bär med sig i olika grad. Men allt är inte nattsvart. Barn till missbrukare som inte själva faller i missbruk tenderar att bli oerhört kompetenta vuxna: ansvarstagande, en förmåga till överblick, god analysförmåga, lojala och empatiska. Men det är klart, priset för detta är oerhört högt.

Det finns många intressanta iakttagelser och information att ta till sig. Boken är väldigt självbiografisk i många stycken och någonstans skriver Alakoski att en annan möjlig titel hade varit Susannas kamp. Jag läste boken lite i taget och det var nog klokt, risken för känslomässig utmattning är hög. Det är bitvis oerhört tung läsning, men vardagligheterna som skildras ger små välbehövliga pauser. Avslutningsvis ett sånt vackert stycke angående att försonas:

”Känslan av att vara älskad är starkare än allt missbruk i världen. I detta ligger läkningen. De ville oss inte illa, de kunde oss bara inte väl.”

Till nästa gång ska vi läsa en roman av Åsa Hellberg. Blir definitivt lite lättsammare! Älskar blandningen!

Författare: Susanna Alakoski
Titel: April i anhörigsverige
Förlag: Albert Bonniers förlag

Annonser
 
 

Glöm mig av Alex Schulman

Schulman_GlömMig_3DGlöm mig heter Alex Schulmans roman om sin mamma, som var alkoholist. Det är en otroligt välskriven berättelse och jag blir riktigt imponerad och kommer på mig själv att tänka Shit, han kan ju faktiskt skriva! flera gånger under läsningen. Och visst tycker jag mig också få en större förståelse för Alex Schulmans enorma bekräftelsebehov och den osäkerhet som han många gånger utstrålar. Man behöver inte vara psykolog för att förstå att han fått utstå psykisk misshandel många gånger. Här finns en hel del riktigt plågsamma scener som nästan gör fysiskt ont att läsa. Ändå är det aldrig snaskigt skvaller, bara modigt självutlämnande. Jag kan inte heller sluta att fascinera mig över att ett barn aldrig tycks ge upp hoppet om sin förälders kärlek! Och hur mycket den ynka förhoppningen får en att utstå så mycket elakheter och svek! Det är helt otroligt! Ändå är detta ingen bitter skildring över en mor som sviker, ytterst är det en stark kärleksförklaring och en vilja att försöka förstå varför ens förälder dricker. Med andra ord, varför kärleken till sitt barn inte är ett tillräckligt skäl att låta bli. Det är också en berättelse om försoning. Att kunna se det där som gömmer sig bakom missbruket.

Nu har Alex Schulman skrivit om sin kärlek till sin fru Amanda, om sin pappa och nu senast om sin mamma. Vågar vi hoppas på att han försöker sig på en rent skönlitterär historia nästa gång, en riktig hitte-på-berättelse? Jag blir nyfiken på hur den skulle se ut!

Författare: Alex Schulman
Titel: Glöm mig
Förlag: Bookmark förlag

 
 

Otäck roman om skuld och ansvar

Störst av allt

Den har blivit omtalad och tokhyllad, Malin Perssons Giolitos nya roman, eller rättegångsthriller som det också står på första bladet. Rättegångsthriller låter lite torrt, tycker jag, och ger inte riktigt den här berättelsen rättvisa för Störst av allt är framförallt ett relationsdrama som belyser frågor om skuld och ansvar, men också sätter luppen på det segregerade Sverige. Ett samhälle där variabler som klass, kön och etnicitet spelar stor roll.

Maja skulle ha firat sin student tillsammans med sin pojkvän och kompisar, men en morgon sker det fruktansvärda. I ett klassrum sitter Maja på golvet, omgiven av sin lärare och sina klasskompisar som alla är skjutna. Själv är Maja fysisk oskadd och när ambulansvårdarna kommer och hämtar dem, har Maja svårt att förstå varför det sitter en polis utanför hennes dörr. Men så kommer minnena tillbaka.

Förhållandet med Sebastian, son till en av Sveriges rikaste affärsmän, var till en början som en saga. Vem hade någonsin kunnat tro att Maja skulle bli tillsammans med en kille som Sebastian? Sebastian är bra på det här med kompisar och fester. Allt är generöst och storslaget i Sebastians sällskap och till en början blundar Maja för varningsklockorna. Hennes bästis Amanda blir ihop med en kompis till Sebastian och en annan klasskamrat, Samir, tillhör också de invalda. Lite otippat med Samir kanske, killen från förorten som är väldigt begåvad och studiemotiverad, men har helt fel bakgrund – blatte och fattig. Men samtidigt ger han dem alla legitimitet. De är ju så fördomsfria personer som kan umgås med ”alla”. Sen går allt åt skogen. Lögnerna blir fler och fler, världen snurrar allt fortare och sen inträffar Katastrofen. Nu sitter Maja i häktet och rättegången som ska bedöma henne skyldig eller ej till mord har precis tagit sin början.

Det här en roman som känns på ett ont-i-magen-sätt. Det är ödesbestämt redan från början, allt kommer att gå åt helvete. Frågan är hur skyldig är Maja och vilket ansvar kan utkrävas henne? Det är också svårt-att-sluta-läsa-spänning! Även om man på ett sätt vet hur det slutar, är resan dit oerhört fängslande och nervpirrande. Min enda invändning från att ge Störst av allt full pott är att jag hade önskat en något mer nyanserad gestaltning. Det blir tyvärr lite stereotypt och känns mer som roller än verkliga personer. Ingen av dem överraskar på något sätt.

Författare: Malin Persson Giolito
Titel: Störst av allt
Förlag: Wahlström & Widstrand

 

Knark: en svensk historia

unnamed-200x279Knark: en svensk historia av Magnus Linton var också en av 2015-års Augustprisnominerade böcker. Jag ville läsa den för att jag kände att den kunde utmana mig på ett intellektuellt plan. Jag är verkligen en smått rabiat knarkmotståndare. Avskyr allt vad droger heter och det allra värsta tänkbara vore att någon i min närhet fastnade i knarkträsket. När jag fick höras talas om denna bok så väcktes min nyfikenhet: Stämde det verkligen att Magnus Linton skulle utmana den svenska narkotikapolitikens hållning med nolltolerans? Hur kunde han göra detta, på vilka premisser? Borde man lätta på den stränga narkotikapolitiken?

Och utmanad blev jag! Boken tar sin utgångspunkt i startskottet på Sveriges, i ett internationellt sammanhang, mycket restriktiva narkotikapolitik då riksdagen 1978 fastslog att knark är främmande för svensk kultur och siktet ställdes in på att skapa ett samhälle helt fritt från narkotika. Men trots detta finns det idag fler antal grava missbrukare än någonsin och dödsantalet bland missbrukare ligger unikt högt internationellt sett. Hur kan det komma sig?

Magnus Linton har gjort ett gediget bakgrundsarbete där han gått igenom otaliga politiska dokument för att förklara den svenska hållningen. Författaren driver tydligt sin tes om att visionen om det narkotika fria samhället har orsakat en massa onödigt lidande bland missbrukare och deras närstående. Ett lidande som hade kunnat bli avsevärt mindre om man erbjudit missbrukare narkotika för medicinskt bruk, i stället för att satsa på behandling för att få dem att sluta med droger helt. Magnus Linton liknar drogberoendet vid en sjukdom och att sjukvården borde acceptera att en del människor sitter fast i ett livslångt missbruk som inte går att bryta och att för att de ska få ett drägligt liv är substitutionsläkemedel som Subutex en nödvändighet.

Det är förstås ett kontroversiellt budskap på många sätt, tanken att staten skulle gå in och subventionera knark, men Magnus Linton visar på ett ganska övertygande sätt att detta är det enda sättet att minska lidandet och dödligheten bland narkomaner. Bitvis blir framställningen lite väl dogmatisk kanske och lite väl akademisk och torr. Bitarna med berättelser ur verkligheten är både sorgliga och hoppfulla. Där sticker berättelsen om mannen i Vaggeryd som självmedicinerade marijuana ut lite och ger lite perspektiv. Det är mycket lättare att se vitsen med en mer tillåtande narkotikapolitik om (miss)brukaren är en välartad familjefar.

Det här är läsning som lär mig mycket och ger mig nya perspektiv, även om den inte river riktigt alla mina murar!

Författare: Magnus Linton
Titel: Knark: en svensk historia
Förlag: Atlas

 

Hausfrau -en, f hemmafru, husmor

På den soliga stranden i Palavas i södra Frankrike, låg jag för några veckor sen och läste Hausfrau av Jill Alexander Essbaum. Egentligen inte alls nån optimal semesterlektyr – en roman om en kvinnas psykiska sönderfall är ingen avkopplande läsning – men så intressant att jag inte ville lämna den hemma!

Och det är så fascinerande, det här är en debut! Alltså, jag tycker det är smått otroligt. Hur kan man lyckas så här bra på första försöket?!  Det här är en roman som jag fingrade väldigt mycket på inne på Barnes & Noble när jag bodde i USA. Jag tror att jag hörde om den för första gången i bokpodden Books on a Nightstand, där Ann hade lyssnat på den som ljudbok och varnade för ekivoka scener. Och ja, det är en hel del kn***ande i Hausfrau av den enkla anledningen att huvudpersonen Anna Benz dövar sin ångest med tillfälligt sex med olika partners.

Varför mår hon så dåligt? Ja, utåt sett så tycks det vara den perfekta familjen: en framgångsrik Man, en Hemmafru och tre välartade barn. Men Anna Banks är inte lycklig och inom sig håller hon på att falla sönder. Hon är amerikanskan som flyttade till en välbärgad förort till Zürich i Schweiz för kärleken. Hon har egentligen aldrig lärt sig språket, det där märkliga schweizerdeutsch och det har gjort henne till en främling inför omgivningen.

Nu har hon så äntligen börjat ta tag i saker och ting! Hon har börjat på en kurs i tyska och försöker bli lite mer social. Hon har blivit vän med en annan amerikansk kvinna, Mary, och så har hon träffat en engelsman som hon träffar i hans lägenhet på eftermiddagarna när svärmor tror att hon går ärenden på stan. Dessutom går hon regelbundet hos en jungiansk psykolog för att försöka ta reda på hur hon ska kunna må bra igen.

Men ingenting hjälper. Obönhörligt drivs hon allt närmare katastrofens rand. Anna engagerar läsaren! Själv känner jag en blandning av vanmakt och ilska, medkännande och äckel över hur Anna agerar. Men mer än något annat är det så förfärligt sorgligt alltihop, för barnen, grusade förväntningar på livet och inte minst fr Anna själv. Det är en bok värd att lägga lite tid att fundera på och Anna är en av de där litterära karaktärerna som känns som verkliga personer och någon som kommer att stanna kvar hos mig under en lång tid framöver.

Jill Alexander Essbaum (f. 1971) är lärare i kreativt skrivande på University of California och har tidigare publicerat flera prisbelönta diktsamlingar. Hon bor i Austin, Texas.

Författare: Jill Alexander Essbaum
Titel: Hausfrau
Förlag: Brombergs

 
5 kommentarer

Publicerat av på 11 augusti, 2015 i Böcker, Debutant, Missbruk, Psykisk ohälsa, Rec.ex., Sorg

 

All Involved

IMG_3756-0Den där Herr E alltså, himla bra att ha! Ännu bättre: att han åker på jobbresa till England ungefär samtidigt som jag någonstans (har glömt var) läser om Ryan Gattis romSan All Involved och drabbas av ett enormt måste-läsa-NU- sug! 

Alla minns väl det avskyvärda mordet på Rodney King i Los Angeles 1992, en svart man som misshandlades till döds av fyra vita polismän. Trots att en filmkamera fångar hela misshandeln så frikändes polismännen. Och sen startar fruktansvärda kravaller och våldsamheter som förvandlar Los Angeles till ett brinnande inferno. Sedan dess har USA tyvärr haft flera liknande scenarier och igår var det till exempel årsdagen av mordet i Ferguson och nya våldsamheter. All Involved utspelar sig just de sex dagar som upploppet på Los Angeles gator pågick och sjutton personer som befanns sig i detta kaos får berätta sin historia. Det är ren fiktion, men så autentiskt att de alla känns som verkliga personer som ger sitt vittnesmål till händelserna, nästan som en dokumentär. De flesta av dessa personer har latinamerikanskt ursprung och är ”all involved”, vilket är slang och betyder att du är medlem i ett gäng, men några, som brandmannen Anthony Smiljanic och sjuksköterskan Gloria Rubio, är personer som blir inblandade ändå. Helt enkelt för att det inte går att bo eller arbeta i dessa områden utan att påverkas. Det går inte att isolera sig från sin kontext, ingen människa är en ö och så vidare, blir aldrig så påtagligt som här.

Det finns lite hopp och ett par ljusglimtar, men i stort är detta en mörk berättelse som upprör och oroar. Det tycks inte finnas något annat slut än döden. Att välja en annan väg än gängets tycks omöjligt, särskilt om du inte har några pengar eller någon utbildning som kan erbjuda alternativ. Det äger skitigt och våldsamt och gängets medlemmar blir din familj, men samtidigt är de livsfarliga och kan när som helst förråda dig. Du måste ständigt vara beredd på att försvara dig, kasta blickar över axeln och lära dig läsa av situationer innan de blir hotfulla. Ingen blir gammalt den här miljön. Antingen åker du in eller så mördas du. Det är ett eländes elände. Men samtidigt, så intressant och fängslande! Jag sitter på nålar och hoppas att det ska gå bra, men det gör det ju sällan. Ryan Gattis har lyckats med konststycket att mänskliggöra i stort sett alla dessa sjutton röster, nyansera bilden av dem och låter läsarna möta dem som individer. Så även om jag mår fysiskt illa av alla sätt man kan skada en annan människa på, så är det fantastisk läsning! Visst är det knäppt att en läsupplevelse kan vara så dubbel och samtidigt är det ju det underbara med litteratur!

PS. Tror att ett svenskt förlag planerar utgivning senare i år, men minns inte vilket. Någon?

Författare: Ryan Gattis
Titel: All Involved
Förlag: Picador

 

 
4 kommentarer

Publicerat av på 10 augusti, 2015 i Övergrepp, Böcker, Missbruk, Sorg, Ungdomar

 

Långt från Hollywoods glitter

jagadeVälkommen till 6th Street i Philadelphia! Här bor Mike, Chuck och Alex som försöker hålla sig undan polisen så gott det går. De är alla unga vuxna som suttit inne nästan lika länge som de levt utanför murarna. Bostadsområdet består till största delen av afro-amerikaner, fattiga och arbetslösa som ständigt försöker undgå polisen. Den unga etnografistudenten Alice Goffman bestämmer sig för att följa dessa tre killar på nära håll. Under sex år bor hon på 6th Street och försöker förstå deras verklighet. Polisen är ständigt närvarande och kriget mot drogerna har lett till ett övervakningssamhälle som nästan är svårt att begripa. Och vad vinsten är kan man undra, det har knappast lett till ett tryggare samhälle för någon. Det som normalt sett är trygghet för människor – familj, släkt, arbete – är här också en möjlighet för polisen att spåra människor som håller sig undan häktningsbeslut och sätta press på vittnen. Det leder till att många håller sig undan allt som kan innebära att de anges och de äldre lär de yngre hur man flyr polisen. Resultatet av Alice Goffmans arbete har nu blivit en bok, som nyligen översatts till svenska med titeln Jagade. Livet på flykt i en amerikansk stad.

Det är en skrämmande bild av ett dysfunktionellt samhälle som målas upp. Det är klaustrofobiskt och att finna en laglig väg ut tycks omöjligt. De allra flesta av de unga kriminella är langare eller helt enkelt killar som har väldigt begränsade valmöjligheter. Utan att blunda för droghandeln och det våld och missbruk som går hand i hand med densamma, lyckas Alice Goffman visa på hur polisens strategi inte tycks ha någon annan effekt än att cementera den negativa utvecklingen. Ett nollsummespel, helt enkelt. En av bokens mest gripande scener är den där Chuck pratar med sin lillebror Tim om hur han ska agera om polisen kommer. Hur han ska fly och undgå att åka fast. Här finns förstås också ett rasperspektiv och det är tydligt vad som avses med ”the new Jim Crow-laws” eftersom det är främst unga svarta män i fattiga bostadsområden som detta krig mot droghandeln riktar sig mot, inte de riktigt fula fiskarna högst upp i hierarkin. Utan en uppgörelse med rasismen inom det amerikanska rättsväsendet så kan inte rättssäkerhet uppnås.

Boken avslutas med en lång bilaga. Läs den! Här finns information om hur Alice Goffman först fick kontakt med killarna (Mike var den första) och de svårigheter hon stötte på, inte minst de moraliska dilemman som hon hela tiden fick förhålla sig till. Egentligen tycker jag att bilagan skulle lagts allra först, som en inledning istället. Den är för viktig för att förbigås och jag tänker att många läsare kanske hoppar över den helt på slutet. Gör inte det!

Författare: Alice Goffman
Titel: Jagade. Livet på flykt i en amerikansk stad
Förlag: Natur & Kultur