RSS

Kategoriarkiv: Vänskap

Grace eller Nådegåvan

Nu har jag (äntligen) läst Grace av Anthony Doerr!

Huvudpersonen hydrologen David Wrinkler drömmer om sin fru, innan de två ens har mötts. Han drabbas av sanndrömmar emellanåt och när han drömmer om en kvinna i mataffären som tappar något på golvet och att de sen gifter sig, så vet han vad han måste göra när detta väl sker i verkligheten. Förhållandet är försiktigt och trevande till en början eftersom kvinnan, Sandy, redan är gift. Hennes man är hockeyspelare och när han har sin träning passar de på att ses. Så småningom lämnar Sandy sin man för David och de två får en dotter tillsammans. Dottern Grace är två år då David en natt drömmer om hur de drabbas av en översvämning och Grace drunknar. Av rädsla för att drömmen ska slå in, lämnar han sin lilla familj utan ett ord. Han stiger ombord på ett fartyg och stiger av på en ö, Saint Vincent. Där blir han kvar i tjugofem år innan han bestämmer sig för att sätta sig på ett plan och flyga hem till USA igen för att ta reda på om Sandy och Grace fortfarande lever.

En stark trea! Bitvis vacker och melankolisk, bitvis blir jag fruktansvärt provocerad av huvudpersonens agerande och de beslut han fattar (eller inte fattar) Hans ödesdigra beslut känns absurt. Egentligen händer det inte särskilt mycket heller vad gäller yttre skeenden. Det mesta pågår i David Wrinklers tankevärld. Ändå så läser jag långa partier i taget och fascineras av allt nördigt vetande angående snökristaller och insekter. Och lär mig jättemycket som jag aldrig ens funderat över tidigare! För mig är det den stora behållningen med boken. Den här berättelsen hade blivit ännu bättre om Doerr hade varit en bättre författare. Tyvärr tycker jag inte han håller riktigt.

PS. Grace utkom redan 2005 med titeln Nådegåvan på Albert Bonniers förlag och är Anthony Doerrs debutroman.

Författare: Anthony Doerr
Titel: Grace
Förlag: Bookmark

Annonser
 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 16 januari, 2018 i Böcker, Debutant, Kärlek, Rec.ex., Vänskap

 

Först ut 2018!

Årets första bok är utläst! Det har blivit ovanligt lite läst i jul, skyller på att jag istället varit väldigt social. Dessutom så är det alltid så när jag är ledig, att jag längtar jättemycket efter att bara slappa med en bok i soffan eller badkaret. Men så kommer de där semesterdagarna och jag blir hur rastlös som helst och vill göra en massa! Nu sitter jag med 1,5 dags ledighet kvar och undrar varför jag inte kopplade av mer… Någon som känner igen sig?
Hur som, min första utlästa bok 2018 blev Sjusiffrigt av Anna Karolina! Författaren är en alldeles ny beknatskap som jag inte läst tidigare, men det här bådade gott! Jag gillade den ovanliga intrigen och att förövarna i boken var tre kvinnor, Jag skulle säga att det inte hör till vanligheterna heller i deckargenren, De tre väninnorna Julia, Nicki och Carla kidnappar en rik affärsman i hopp om att pressa lösenpengar från hans ännu rikare pappa. Men allt går fel och innan de har fått några pengar blir de tvungna att köra sitt brottsoffer till akuten för att förhindra att han förblöder. På samma sjukhus som mannen läggs in arbetar Julia som läkare. Och ja, visst blir han hennes patient.
För ett år sen omkom Julias man och son i en bilolycka. De hade åkt hem tidigare från en fest och stannat vid vägkanten för att sonen behövde kissa. Då blev de påkörda av en bil som smet direkt från olycksplatsen och avled omedelbart. Därför är Nicki och Carla den enda familj som Julia har kvar. Carla har dessutom en bror som också betyder mycket för Julia. Han är missbrukare och har samlat på sig skulder han inte kan betala. Personen som han har fodringar hos är brorsan till Carlas ex. En känd gangster man inte gärna gör sig ovän med. Han pressat brodern på pengar och Carla blir indragen. Som vänner ställer de tre kvinnorna alltid upp för varandra. Även när det gäller att begå allvarliga brott. Men här finns också tvivel. Kan man verkligen lita på sina närmaste vänner? Berättar de alltid sanningen för dig? Och vad gör man när kärlek kommer in i bilden?
Boken är svår att släppa och karaktärerna känns faktiskt ganska trovärdiga, trots att de på pappret känns en smula överdrivna. Jag gissar att det beror på att Anna Karolina är duktig på att gestalta och har goda kunskaper i polisarbetet, efter attt själv ha jobbat inom polisen i 15 år. Jag är ju också svag för oväntade slut och när upplösningen börjar närma sig, läser jag med hjärtat i halsgropen och har ingen aning om hur det kommer att gå! Det som drar ner mitt betyg lite är att kvinnorna inte får fortsätta vara kaxiga och självständiga, utan att det måste komma en man emellan. Jag tycker heller inte att den förälskelsen är särskilt trovärdig, åtminstone inte så som den beskrivs. Ändå, visst har jag fått mersmak på att läsa fler böcker av Anna Karolina!
Författare: Anna Karolina
Titel: Sjusiffrigt
Förlag; Bookmark
 
1 kommentar

Publicerat av på 6 januari, 2018 i Böcker, Deckare, Rec.ex., Spänning, Vänskap

 

Nätverket i Södertälje

Omslagsbild: NätverketKanske att Nätverket – Södertäljemaffians uppgång och fall av Baris Kayhan blir årets sista utlästa bok för min del. I så fall, jag kunde inte ha valt en bättre bok att avsluta ett fint läsår med.

En julinatt 2010 mördas två män brutalt på den ökända spelklubben Oasen i Södertälje. De avrättas med en mängd skott på nära håll. En av dem en känd ledargestalt i Södertäljes kriminella kretsar, den andra en lovande fotbollsspelare som slagit in på fel väg. Morden visar sig snart vara den blodiga kulmen på en maktkamp i Södertäljes undre värld och inom det så kallade Nätverket. Vi får följa bakgrunden till dödsskjutningarna, som många gånger är lite snårigt att hänga med bland alla namn (och smeknamn) som omnämns. Jag hade önskat ett ”relationsträd” så att jag hade kunnat få en översikt på hur vänskapsbanden såg ut. Det hade underlättat läsningen betydligt.

Författaren Baris Kayhan är till vardags grävande journalist på Sveriges Radio. Boken är ett gediget researcharbete och i slutet av boken redovisar han noga sina källor: tiotusentals sidor förundersökningar, polisförhör, avlyssnade samtal, rättegångsprotokoll och tidningsartiklar som ligger till grund för berättelsen. Dessutom har han själv intervjuat poliser som arbetat med fallen, medlemmar i nätverket och anhöriga till offren. Språket är rappt och välskrivet. Och det är oavbrutet väldigt spännande läsning! Fascinerande och på samma gång, förstås, mycket oroande. Det här är Sverige, men känns som att läsa en maffiahistoria från Neapel. Än en gång ett talande exempel på talesättet att verkligheten överträffar dikten, med andra ord. Det finns en massa modiga poliser och domstolspersonal som vågar stå upp för vårt rättssamhälle och på så sätt inger berättelsen hopp. Men annars är det en kolsvart bild av verkligheten som målas upp. Ett parallellsamhälle med sina egna lagar och villkor där det gäller att hålla sig väl med de som styr i samhället. Märkligt nog så låter de så väldigt impulsiva och imbecilla i det återgivna samtalen att man kan undra hur de kunde undgå att åka fast så länge. Samtidigt är det väl just bristen på planering och struktur som gjorde att det tog dit att kartlägga och avslöja dem. Jag funderar också lite på hur det kom sig att inte Skatteverket reagerade på deras affärer, samtidigt som de deklarerade noll eller liten inkomst? Jag undrar också hur personer ur Nätverket har reagerat på Baris Kayhans reportagebok. Det enda jag hittar på nätet är en stinkbomb som briserade under en signering. Ja, det finns mycket som väcker mina tankar under läsningen.

Jag rekommenderar verkligen den här boken till alla som gillar spänning och samhällskildringar!

Författare: Baris Kayhan
Titel: Nätverket – Södertäljemaffians uppgång och fall
Förlag: Norstedts

 

Nördarnas författare är tillbaka!

Turtles All the Way Down

John Greens senaste bok Turtles All the Way Down* må kanske inte riktigt nå samma höjd som hans fantastiska The Fault in Our Stars, men är förstås ändå bättre än genomsnittet. I den här berättelsen så möter vi Aza, som bor i Indianapolis (f ö i samma stad som författaren själv). Aza lider av en stark fobi för bakterier. Allra helst en som heter C-diff som kan vara dödlig. Ganska ofta fastnar hennes tankar i en spiral som bara leder nedåt, djupare in i ångesten. Det hjälper lite att köra tumnageln i fingertoppen tills huden spricker och sen tvätta såret ordentligt innan plåster sätts på.

Azas bästa kompis Daisy älskar Star Wars och skiver fan fiction med tusentals läsare. De gillar att käka för kuponger på Applebee’s (så amerikanskt!). Tillsammans kommer de på att de ska lösa fallet med den försvunne affärsmannen Russell Pickett. Han misstänks för grov ekonomisk brottslighet, men försvann spårlöst innan häktningen. Nu finns en belöning på 100 000 USD till den som kan ge information som leder till att Pickett hittas. Pickett råkar också vara pappa till Davis, som Aza umgicks med när hon var yngre. De senaste åren har de bara setts i skolan, men de träffas förstås igen när Aza och Daisy börjar luska i fallet. Davis vet allt om rymden. Och så skriver han dikter. Dessutom försöker han bearbeta det faktum att pappan tyckt ha lämnat honom och hans lillebror för gott. Dessutom har pappan testamenterat hela förmögenheten till en ödla som kanske bär på svaret hur vi ska få evigt liv. Eller i alla fall dö långt senare.

Jag älskar att John Green alltid ger en röst åt nördarna! I John Greens värld är det helt ok att snöa in sig på ett ämne och veta mer om det än något annat! Det är också ungdomar som inte alltid mår så bra, men som oftast har en stöttande förälder eller annan vuxen omkring sig. Det är modigt att skriva om svåra saker, men det gör han ju bara så bra! Det är så finkänsligt och respektfullt på något sätt. Beskrivningarna av psykisk ohälsa känns inte alls sensationslystet, som det kanske hade kunnat bli av en annan penna. Riktigt mästarklass når den dock inte, som jag redan konstaterat. Jag hade önskat ännu lite mer känslor kanske och ett definitivt ett annat slut… Mer säger jag inte! Men självklart tycker jag att du ska läsa boken!

*Nyfiken på den udda titeln? Som vanligt, när det gäller John Green, finns det en genomtänkt förklaring till varför boken heter som den gör.

Författare: John Green
Titel: Turtles All the Way Down
Förlag: Dutton Books

 
 

Fin debut om att våga stå upp för sig själv

Det är 1987. Jim sitter på ett flygplan, på väg till farbrodern och kusiner på Nya Zeeland. Han är på flykt från sitt gamla liv i Stockholm. En flykt från smärtsamma minnen av mobbningen under skolåren, från att ha svikit den person som betytt allt för honom. Men också en chans till omstart, att vara den han faktiskt är fullt ut, att våga stå upp för sig själv. Men livet ”down under” blir inte alls som Jim har tänkt sig. Vistelsen hos släktingarna blir inte alls som Jim föreställt sig och till slut blir han utkastad från hemmet och får flytta till ett vandrarhem. Där möter han amerikanen Adam som tar med honom på en omvälvande resa som också blir Jims räddning.

Parallellt får läsaren ta del av små fragment av Jims skoltid. Lite nämns om Jims familj utan det tycks vara vänner och mobbare som huvudsakligen påverkat honom. År 1977 går Jim i tredje klass. Väl medveten om att han inte är riktigt lika ”killig” som de andra grabbarna i hans klass. Noga med att inte leka för mycket med tjejerna för då kan han ju bli smittad av det där ”tjejiga” som flickor har. Denna eviga längtan efter att vara ”rätt” och att passa in. Att ständigt pejla av vad alla andra tycker och försöka rätta sig in i leder, inte sticka ut, vara ”normal”. Så fortsätter det egentligen för Jim ända till Det Största Sveket. Så hemskt att behöva skada den man älskar för att slå sig fri, men helt nödvändigt ändå, för Jim.

Johan Ehns smått självbiografiska (sägs det) debut Down under är inte så speciell till en början, faktiskt lite småseg. Men berättelsen växer ju mer bilden av Jim målas fram. Även om fokus mycket ligger på att Jim ska våga stå upp för sig själv och våga visa andra att han är faktiskt är gay, så rör mycket existentiella frågor vi alla brottats med någon gång i livet, inte minst under tonårstiden. Det är en fin roman som Johan Ehn har skrivit och jag ser fram emot fler berättelser från honom framöver.

Johan Ehn (f. 1967) är skådespelare och konstnärlig ledare för Teater Barbara i Stockholm. Han är också gift med författaren Mats Strandberg.

Författare: Johan Ehn
Titel: Down under
Förlag: Gilla böcker

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 augusti, 2017 i Debutant, Kärlek, Rec.ex., Resor, Ungdomar, Vänskap

 

Om Olland i Holland

Det blev några dagar i Holland den här sommaren. Jag, Herr E och dotter C åkte ner för att kolla på Sveriges kvartsfinal mot Holland i Doetinchem i fotbolls-EM. Med mig på resan hade jag Olof Lunds bok Vad jag talar om när jag talar om fotboll och den här: Körsbärslandet av Dorte Hansen. Idag läste jag ut den sistnämnda på min altan hemma i stan där jag bor, men till största delen läste jag den i bilen på vägen hem. Det var kanske inte så smart gjort egentlig, för Körsbärslandet är ingen lättläst roman. Här förekommer både perspektivbyten och bruten kronologi som inte markeras särskilt i texten. Det gjorde att jag hade bitvis lite svårt att följa med i handlingen. Tyvärr. Emellanåt är den ganska rolig läsning. Dorte Hansen ser på vår samtid med en torr, lätt sarkastisk ton och driver med bland annat storstadsbor som så ofta idealiserar det hårda livet på landsbygden. Samtidigt är det också en vacker berättelse med meningar som gör att jag ibland stannar upp och läser om.

Olland är det plattyska namnet på Altes land, som är en region söder om Elbe i delstaterna Hamburg och Niedersachsen i Tyskland. Där finns Europas största äppel- och körsbärsodlingar och det är dit Vera kommer som flykting från Polen efter andra världskriget. Trots att hon har bott i huset i över sextio år är hon fortfarande en utböling. En dag dyker hennes systerdotter Anne och hennes fyraårige son upp vid hennes dörr. Anne har lämnat sin otrogne man och deras lägenhet i stan och nu behöver de någonstans att bo. Något motvilligt låter Vera de två flytta in i undantaget på gården, vilket rubbar Veras ensliga tillvaro rejält, samtidigt som Anne hittar en plats att börja om på.

Det här är en läsvärd debut! Dorte Hansen (född 1964) är lingvistiker i grunden, men sadlade om till journalist och skriver idag för radio och andra medier.

Författare: Dorte Hansen
Titel: Körsbärslandet
Förlag: NoNa

 
5 kommentarer

Publicerat av på 2 augusti, 2017 i Böcker, Debutant, Humor, Släkthistoria, Vänskap

 

Kvinnorna på slottet

Måhända låter titeln på Jessica Shattucks roman Kvinnorna på slottet som en klassisk historisk kärleksroman, men det är det verkligen inte. Berättelsen om de tre tyska kvinnorna utspelar sig till största delen i efterkrigstidens Tyskland. Marianne von Lingenfels återvänder till slottet som en gång tillhörde hennes avlidne make för att hålla ett löfte. Hon ska samla de kvinnor som liksom hon har blivit änkor efter stupade motståndsmän. Tyskar inom överklassen som inte sympatiserade med nazisterna. Såren efter kriget måste läkas och själar få ro och vistelsen på slottet är tänkt att bli den fristad dessa kvinnor, och deras barn, så väl behöver. Men kriget har förändrat dem alla och de är inte längre samma personer som de en gång var. Benita är inte längre en ung levnadsglad kvinna. Hon tvingades leva som sexslav åt en rysk högt uppsatt militär när ryssarna och de allierade intog Berlin, förutom att hon skildes från sin son som fick växa upp på ett nazistiskt barnhem. Ania och hennes pojkar hittas i ett överfyllt flyktingläger på gränsen till Polen, undernärda och sjuka. För att överleva och gå vidare tvingas de ställas inför svars och försonas med de val de alla gjorde under och efter kriget.

Detta är en roman som skildrar efterkrigstiden i Tyskland ur ett ovanligt perspektiv. Den visar på hur många tyskar också föll offer för nazisternas illdåd och hur svårt livet var för dem efter andra världskrigets slut, inte minst under de allierades och de ryska truppernas ockupation. Det är en välskriven, gripande och ibland överraskande roman som Jessica Shattuck har skrivit. Läs den!

Författare: Jessica Shattuck
Titel: Kvinnorna på slottet
Förlag: Harper Collins Nordic