Nu ska jag göra något väldigt modigt (tycker jag själv), jag ska outa mig själv här på bloggen. Anledningen är att jag från och med någon månad tillbaka ingår i bokcirklar.se:s redaktion. Bokcirklar.se startades ju av bibliotekarien Nina Frid för flera år sen, men drivs idag tillsammans med bibliotekarier ute i landet. Jag var en av dem som nappade på förfrågan om att ingå i redaktionen för bokcirklar.se
Jag har länge skrivit under pdeudonymen Fru E och kommer så att göra i fortsättningen också, här på min egen bokblogg. Däremot kändes det lite larvigt att göra det på bokcirklar.se Jag har inte varit särskilt aktiv där än, men tanken är att jag ska skriva om mina läsupplevelser där också och då vill jag gärna kunna länka härifrån. Det blir ju lite obegripligt varför jag gör det om jag inte har talat om att vi är en och samma person, eller hur? Mitt ”riktiga” namn är alltså Birgitta Ekstrand. Nu vet ni det! 😉
Just precis alldeles nyss skrev jag ett inlägg om den senast lästa boken, Den sista goda människan av A.J Kazinski. Antagligen måste man vara inloggad för att kunna läsa. Har ni inget inlogg så tycker jag att ni borde skaffa ett! Det är enkelt och går fort. Och sen har ni ju ännu ett forum att besöka där litteraturen står i centrum! Lite kort kan jag väl säga att jag gillar grundidén till Den sista goda människan, d v s att polisen Niels Bentzon ska söka reda på alla goda människor i Danmark, i stället för att jaga skurkar. Romanen bygger på den judiska myten om att det finns trettiosex verkligt goda människor på vår jord och att dessa tillsammans bär hela mänskligheten på sina axlar. När en efter en av dessa hittas mördade, är det bråttom att hitta mördaren om vi inte ska gå under. Tyvärr utmynnar det hela i en ganska rörig och flummig historia som avslutas med ett rejält anti-klimax, som jag dock inte tänker avslöja här. Och så är den på tok för lång med sina dryga 500 sidor.
Författare: A.J Kazinski
Titel: Den sista goda människan
Förlag: Forum