RSS

Hajpad thriller som aldrig riktigt lyfter

07 Okt

Mulet och kulet utomhus. Termometern på knappt 10 grader. Nej, då är det mycket mysigare att kura framför brasan med en bok! Sargad av Flynn Berry var en bok som jag såg fram emot att läsa! I år vann den en Edgar Award för bästa debutroman (originalets titel är Under the Harrow). Lite tröttsamt är det att denna också ska jämföras med både Gone Girl och Kvinnan på tåget. Allra helst när den inte riktigt lever infriar de förväntningar som läsaren får av sådana liknelser… Jag håller inte heller med en av blurbarna på baksidan som säger att den här boken är en blandning av Ferrante och Broadchurch  (två favoriter för övrigt).

Handlingen i korthet: Det är fredagseftermiddag och Nora tar tåget till sin syster Rachel som bor ute på den engelska landsbygden med sin hund. De har planerat en mysig helg tillsammans, men kvällen förvandlas till en mardröm när Nora kliver in i huset. Hunden hittas hängd i sitt koppel och Rachel har blivit brutalt knivmördad. Av en gärningsman syns inte ett spår. I polisförhöret kommer en händelse femton år tidigare upp. Då blev Rachel attackerad av en okänd man. Kan det vara han som är tillbaka? Noras egna efterforskningar visar att hennes storasyster hade många hemligheter.

Mitt största problem med Sargad är att huvudpersonen Nora är så svår att komma inpå livet. Redan från början skapas en distans till henne som tyvärr gör att mitt engagemang för att få reda på hur det ska gå och vem som gjorde det, aldrig riktigt väcks. Min andra invändning är att den här thrillern aldrig blir särskilt spännande, trots en mycket rafflande inledning. En liten twist på slutet, som förstås inte kommer att avslöjas här, väger upp lite, liksom språket som jag gillar. Det är lite korthugget, men passar bra till Nora. Jag ger den 3 av 5 på Goodreads.

Författare: Flynn Berry
Titel: Sargad
Förlag: LB Förlaget

 

 
5 kommentarer

Publicerat av på 7 oktober, 2017 i Böcker, Debutant, Rec.ex.

 

5 svar till “Hajpad thriller som aldrig riktigt lyfter

  1. Monika

    7 oktober, 2017 at 18:45

    Jag blir faktiskt mer nyfiken och sugen på att läsa denna nu, efter din recension 🙂 Kanske blir den en av de oplanerade jag hinner med i oktober.

     
    • Fru E

      12 oktober, 2017 at 15:06

      Haha, ja men då så! Kul ändå med tanke på att jag inte var riktigt belåten med denna! Eller kanske är det just därför? 😉

       
  2. Bam

    7 oktober, 2017 at 20:15

    Det låter ju spännande, men jag är lite trött på thrillerfolk man inte kommer nära inpå, just nu vill jag komma nära och älska personen jag följer.

     
    • Fru E

      12 oktober, 2017 at 15:06

      Ja, jag har upptäckt det hos mig själv. Som läsare är det ganska viktigt för mig att jag kommer nära huvudpersonen. Jag behöver inte alls tycka om hen, men just närheten känns viktig.

       

Lämna en kommentar