RSS

Oväntat bra deckare

18 Jan

lyckligagatan_inb_lowLite skeptisk, kanske man kan kalla mitt förhållande till Liza Marklund. Jag minns att jag läste Sprängaren när den kom, men gillade bara sådär. Minns att jag inte tyckte om språket, lite hafsigt liksom. För att inte tala om filmatiseringarna av hennes böcker. Nobels testamente till exempel = pinsamt dålig. Men när sonen W 11 år tar av sina sparpengar och köper hennes senaste deckare Lyckliga gatan som dyrt, inbundet ex. till mig i födelsedagspresent, så måste jag ju förstås läsa. Och vet du vad, jag blev väldigt överraskad! Den är (faktiskt) riktigt bra! Jag läser helt utan motstånd, utan att störa mig på språket (kanske har det blivit bättre?) och utan att känna mig helt lost i huvudpersonen Annika Bengtzons privatliv. Det funkar väldigt bra att hoppa in och läsa denna, även om man missat typ fem böcker i serien. Så det är ett tips!

Jag tycker också om att jag inte har en susning om vem den skyldige är eller ens hur de olika skeendena hänger samman. Och så gillar jag att när man får reda på hur allt hänger ihop så går det fort. Slutet blir aldrig så där utdraget som vissa deckarupplösningar lätt blir och det är en befrielse. Första kapitlet vill jag dock varna lite för. Otroligt obehaglig läsning, jag stod knappt ut. Tidningsvärlden skildras också väldigt trovärdigt, tycker jag. Jakten på att vara först med en nyhet och konkurrensen mellan tidningar känns väldigt realistiskt beskrivet. Och hur näthat sprider sig och hur påståenden lätt görs till sanning. Det är också obehaglig läsning, men på ett annat sätt.

Handling i korthet: Annika Bengtzon, kriminalreporter på Kvällspressen får i uppdrag att skriva om den grova tortyrliknande misshandeln av finansmannen och politikern Ingemar Lerberg som hittas medvetslös i sin tjusiga villa på Solsidan. Hustrun Nora är helt försvunnen och inga grannar har sett något misstänkt. Kort därpå hittas en a-lagare död, svårt plågad och brottet uppvisar vissa likheter med fallet Ingemar Lerberg, men ingenting verkar binda offren till varandra. Fallet med den försvunna miljardärskan Viola Söderland som försvann mystiskt för några år sen blir än en gång en nyhet när en anonym bloggare skriver om påstådda lögner i försvinnandet som framkom i en tv-dokumentär som Anders Schyman, Annika Bengtzons chef, gjorde.

Författare: Liza Marklund
Titel: Lyckliga gatan
Förlag: Piratförlaget

 

 

 

 

 
6 kommentarer

Publicerat av på 18 januari, 2014 i Deckare, Spänning

 

6 svar till “Oväntat bra deckare

  1. Monika

    18 januari, 2014 at 15:55

    Jag har nästan tyckt mer om hennes senare böcker än de tidigare, men nu har jag ju inte läst vare sig Lyckliga gatan eller den tidigare, Du gamla du fria.

     
    • Fru E

      19 januari, 2014 at 15:06

      Hon kanske har blivit bättre och bättre, helt enkelt?

       
  2. Lena

    18 januari, 2014 at 18:03

    Jag tyckte att denna var en av de bästa i serien om Annika Bentzon.

     
    • Fru E

      19 januari, 2014 at 15:05

      Har du läst alla? Vad kul, då läste jag rätt bok då!

       
  3. Ylva

    20 januari, 2014 at 14:53

    Jag har bara läst Sprängaren och tyckte också att det var dåligt språk. Men journalistiken känner hon ju till, så den delen känns äkta. Sött att du fick boken i födelsedagspresent!

     
    • Fru E

      20 januari, 2014 at 22:09

      Ja, visst är det gulligt. Och bara det att köpa en bok jag inte redan hade läst. 😉

       

Lämna en kommentar