En man som heter Ove

Jag var inte så lite skeptisk när jag fick erbjudandet om att läsa En man som heter Ove av Fredrik Backman ”före alla andra” och dessutom  bli inbjuden att chatta med författaren av boktipset. Roliga böcker brukar jag ha lite svårt .för. Eller rättare sagt, jag brukar sällan uppleva dem som särskilt roliga. Antingen blir det för putslustigt (Hundraåringen… jag tittar på dig!) eller så fastnar skrattet i halsen (t ex Människor det varit synd om). Trots detta så tackade jag ja till erbjudandet och det var tur det!För det här är riktigt, riktigt roligt!

Ove är 59 år gammal och har precis blivit friställd från sitt arbete. Cheferna talar om möjligheter och hur Ove ska njuta av sin lediga tid, men själv vet Ove sanningen. Han har inte längre någon funktion att fylla. Så enkelt är det. Ove är en man för vilken själva begreppet flexibilitet är ett skällsord. Han vill inte ha någon förändring. Han bor i ett radhusområde där han utsett sig själv som ordningsman och går sin dagliga runda i jakt på felparkerade cyklar eller grannar som vågat köra in med bil på området. En gång i tiden var han bostadsrättsföreningens ordförande, men så blev han avsatt i något Ove själv pratar om som ”statskuppen”, organiserad av den ende granne som Ove kunde byta ett vänligt ord eller två med… vid sällsynta tillfällen. Nu är han bitter och trött och vill inget hellre än att dö. Så en dag ska ett nyinflyttat par backa med ett släp, men kör i stället in i Oves brevlåda. Ove blir förstås tvärilsk. För Ove är det en skam att som man inte kunna hantera ett fordon korrekt. Till råga på allt en japansk bil. Själv kör Ove Saab som han alltid har gjort. Mötet med de nyinflyttade grannarna blir upptakten till en rad dråpliga händelser och oväntade möten.

Mannen som heter Ove är inte bara en rolig bok med slagfärdiga meningar. Den innehåller också en av de vackraste kärlekshistorier jag läst på länge, kanske någonsin. Jag blir alldeles varm i kroppen när jag läser om Oves kärlek till sin hustru Sonja. Dessutom är det sympatiskt att Ove inte bara får bli en vresig tjurputte, utan att man faktiskt får veta lite mer om Oves liv och vad som finns bakom bitterheten. På så sätt blir Ove mer än en stereotyp romanfigur. Jag tror att vi alla stött på typen, men kanske sällan funderat på vad som finns bakom vresigheten. Samtidigt är det otroligt humoristiskt skildrat. Hade jag jobbat som stå-upp-komiker, hade jag haft material för flera shower. Nu får jag nöja mig med att läsa högt för min man och fnissa tillsammans över alla underbara formuleringar. Inte fy skam, det heller.

Så vem är denne fyndige Fredrik? Insidesetiketten till romanen ger lite information. Fredrik Backman är född 1981 och skribent på en rad tidskrifter. Han debuterar med inte mindre än två (!) böcker i höst. Den andra heter Saker min son behöver veta om världen och beskrivs som den ”dysfunktionella pappaboken” (ååååh, jag vill läsa NU!). För övrigt kör han Hyundai (jag riktigt känner hur Ove ryser till nu).

Författare: Fredrik Backman
Titel: En man som heter Ove
Förlag: Forum